prathamakāṇḍe daśamaḥ prapāṭhakaḥ
prathamakāṇḍe daśamaḥ prapāṭhakaḥ
āgneyo 'ṣṭākapālaḥ saumyaś caruḥ sāvitro dvādaśakapālaḥ sārasvataś caruḥ pauṣṇaś carur mārutaḥ saptakapālo vaiśvadevy āmikṣā dyāvāpṛthivīyā ekakapālo vājināṃ vājinam āgneyo 'ṣṭākapālaḥ saumyaś caruḥ sāvitro 'ṣṭākapālaḥ sārasvataś caruḥ pauṣṇaś carur aindrāgno dvādaśakapālo māruty āmikṣā vāruṇy āmikṣā kāya ekakapālo vājināṃ vājinam agnaye 'nīkavate prātar aṣṭākapālo marudbhyaḥ sāntapanebhyo madhyandine carur marudbhyo gṛhamedhebhyaḥ sarvāsāṃ dugdhe sāyam odanam indrasya niṣkāṣo marudbhyaḥ krīḍibhyaḥ sākaṃ raśmibhiḥ saptakapāla āgneyo 'ṣṭākapālaḥ saumyaś caruḥ sāvitro 'ṣṭākapālaḥ sārasvataś caruḥ pauṣṇaś carur aindrāgno dvādaśakapāla indrāya vṛtraghne carur vaiśvakarmaṇa ekakapāla āgneyo 'ṣṭākapālaḥ saumyaś caruḥ sāvitro 'ṣṭākapālaḥ sārasvataś caruḥ pauṣṇaś carur vāyavyā yavāgūḥ pratidhug vendrāya śunāsīrāya dvādaśakapālaḥ saurya ekakapālaḥ ṣaṭkapālaḥ puroḍāśo dhānā manthaḥ pratipuruṣaṃ puroḍāśā ekaś cādhy ādityaś caruḥ
||1.10.1||agne ver hotraṃ ver dūtyam ūrdhvo adhvaro asthād avatāṃ no dyāvāpṛthivī sviṣṭakṛd indrāya devebhyo bhavāsya ghṛtasya haviṣo juṣāṇo vīhi svāhā ||
praghāsyān havāmahe maruto yajñavāhasaḥ |
karambheṇa sajoṣasaḥ ||
mo ṣū ṇa indrātra pṛtsu devāstu sma te śuṣminn avayāḥ |
mahī cidyasya mīḍhuṣo yavyā haviṣmato maruto vandate gīḥ ||
yad grāme yad araṇye yat sabhāyāṃ yad indriye |
yad enaś cakṛmā vayaṃ yad apsaś cakṛmā vayam |
tad ekasyāpi cetasi tad ekasyāpi dharmaṇi |
tasya sarvasyāṃhaso 'vayajanam asi ||
akran karma karmakṛtaḥ saha vācā mayobhvā |
devebhyaḥ kamra kṛtvāstaṃ preta sudānavaḥ ||
pūrṇā darve parā pata supūrṇā punar āpata |
vasneva vikrīṇāvahā iṣam ūrjaṃ śatakrato ||
dehi me dadāmi te ni me dhehi ni te dadhau |
apāmityam iva sambhara ko ambādadate dadat
||1.10.2||atra pitaro mādayadhvam ||
susandṛśaṃ tvā vayaṃ vaso maghavan mandiṣīmahi ||
pra nūnaṃ pūrṇavandhuraḥ stuto yāsi vaśaṃ anu yojā nv indra te harī ||
yad antarikṣaṃ pṛthivīm uta dyāṃ yan mātaraṃ pitaraṃ vā jihiṃsima |
agnir nas tasmād enaso gārhapatyā unninetu duṣkṛtāj jātavedāḥ ||
amīmadanta pitaro namo vaḥ pitara iṣe namo vaḥ pitara ūrje namo vaḥ pitaraḥ śuṣmāya namo vaḥ pitaro rasāya namo vaḥ pitaro yaj jīvaṃ tasmai namo vaḥ pitaro yad ghoraṃ tasmai svadhā vaḥ pitaro namo namo vaḥ pitaraḥ ||
eṣā yuṣmākaṃ pitara imā asmākaṃ jīvā vo jīvantaḥ iha santaḥ syāma ||
paretana pitaraḥ somyāso gambhīrebhiḥ pathibhiḥ pūrvebhiḥ |
dadhatha no draviṇaṃ yac ca bhadraṃ rayiṃ ca naḥ sarvavīraṃ niyachata ||
ayā viṣṭhā janayan karvarāṇi sa hi ghṛṇir urur varāya gātuḥ |
sa pratyaṅṅ aid dharuṇo madhvo agraṃ svāṃ yat tanūṃ tanvām airayata ||
pratyaṅṅ : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
akṣann amīmadanta hy ava priyā adhūṣata |
astoṣata svabhānavo viprā naviṣṭhayā matī yojā nv indra te harī ||
mano vyāhuvāmahe nārāśaṃsena stomena |
pitṛṇāṃ ca manmabhiḥ ||
ā na etu manaḥ punaḥ kratve dakṣāya jīvase |
jyok ca sūryaṃ dṛśe ||
punar naḥ pitaro mano dadātu daivyo janaḥ |
jīvaṃ vrātaṃ sacemahi ||
agne tam adyāśvaṃ na stomaiḥ kratuṃ na bhadraṃ hṛdispṛśam |
ṛdhyāmā tā ohaiḥ
||1.10.3||ākhuṃ te rudra paśuṃ karomy eṣa te rudra bhāgas taṃ juṣasva saha svasrāmbikayā svāhā ||
avāmba rudram adimahy ava devaṃ tryambakam |
yathā no vasyasas karad yathā naḥ śreyasas karat |
yathā no bhūyasas karad yathā naḥ prataraṃ tirād yathā no vyavasāyayāt ||
bheṣajaṃ gave aśvāya puruṣāya bheṣajam |
atho asmabhyaṃ bheṣajaṃ subheṣajaṃ yathāsati sugaṃ meṣāya meṣyai ||
tryambakaṃ yajāmahe sugandhiṃ puṣṭivardhanam |
urvārukam iva bandhanān mṛtyor mukṣīya māmṛtāt ||
rudraiṣa te bhāgas tenāvasena paro mūjavato 'tīhi ||
pinākahastaḥ kṛttivāsā avatatadhanvā
||1.10.4||devāś ca vā asurāś cāsmiṃl loka āsant sa prajāpatir akāmayata prāsurān nudeya prajāḥ sṛjeyeti sa cāturmāsyāny apaśyac cāturmāsyair vai so 'surān prānudata cāturmāsyaiḥ prajā asṛjata tad ya evaṃ vidvāṃś cāturmāsyair yajate pra bhrātṛvyaṃ nudate pra prajayā ca paśubhiś ca jāyate 'gniṣṭomād vaiśvadevaṃ yajñakratuṃ nirmāya prajāpatiḥ prajā asṛjatokthyād varuṇapraghāsān yajñakratuṃ nirmāyemāḥ prajā varuṇenāgrāhayad atirātrāt sākamedhān yajñakratuṃ nirmāyendro vṛtram ahan sṛṣṭā vā anyāḥ prajā āsann asṛṣṭā anyā atha prajāpatir akāmayata prajāḥ sṛjeyeti saṃvatsaro vai yajño yajñaḥ prajāpatiḥ sa ete mithune payasī ātmann adhattodhanyaṃ ca vahyaṃ cāthaitābhyo devatābhya etāni havīṃṣi bhāgaṃ niravapat taiḥ prajā asṛjata ṛtubhyo vai tāḥ prajāḥ prājāyanta ṛtavo vā etāni pañca havīṃṣi pañca hy ṛtavas tataḥ prajāyate 'gnir eva prāvāpayat somo vai reto 'dadhān mithunaṃ vā agniś ca somaś ca savitā prāsuvat prajananāya saṃvatsaro vai savitā dvādaśa māsāḥ saṃvatsaras tasmād dvādaśakapālo 'tho vaiśvadevatvāyaiva dvādaśakapāla upāṃśu yajaty anirukto hi saṃvatsaraḥ sarasvaty eva sṛṣṭāsu vācam adadhāt pūṣaṇaṃ pratiṣṭhām abhyasṛjyanta vāg vai sarasvatī paśavaḥ pūṣā mithunaṃ vāk ca paśavaś ca madhyataḥ prajāpatināsṛjyantāntato mithunād viṣūcīḥ prājāyanta tan madhyata evaitat prajāpatinā sṛjyante 'thādo 'ntato mithunād viṣūcīḥ prajāyante vārtraghnāni vā etāni havīṃṣy agninā vā anīkenendro vṛtram ahan somena rājñā savitṛprasūtaḥ sarasvatyā cetrā pūṣainaṃ vīryeṇānvatiṣṭhata vijitir vā etāni havīṃṣīndro vai vṛtram ahan sa viṣvaṅ vīryeṇa vyārchat tad idaṃ sarvaṃ prāviśad apa oṣadhīr vanaspatīṃs tena devā aśrāmyaṃs tat samanayaṃs tat sānnāyyasya sānnāyyatvaṃ tad ya evaṃ vidvānt sānnāyyena yajata ṛdhnoti
||1.10.5||mithunaṃ vai dadhi ca śṛtaṃ cātha yat saṃsṛṣṭam āṇḍam iva mastv iva parīva dadṛśe garbha eva sa tapaso vai prajāḥ prājāyanta tapastvaṃ vā etad gachati yañ śṛtatvaṃ gachati tataḥ prajāyate 'thaiṣā vaiśvadevy āmikṣā prajāpatiḥ prajā asṛjata tā vaiśvadevenaivāsṛjata tasmād imā vaiśvadevīḥ prajā viśvān devān yajati stokā vai viśve devās tān vā etad yajaty atho amutaḥpradānād dhi manuṣyā yajñam upajīvanti yonir vā eṣa prajānāṃ taṃ maruto 'bhyakāmayanta tato 'ṃhogṛhītā asṛjyanta yat svatavadbhyaḥ svatvāyaiva niṣkṛtyai prajanano vā eṣa paśūnāṃ yan mārutaḥ saptakapālo bhavati sapta hi maruto viṇ maruto 'tho niravattyā eva māruto 'tho grāmyam evaitenānnādyam avarunddhe
||1.10.6||tā vaiśvadevena sṛṣṭā viṣūcīr vyudāyaṃs tāḥ prajāpatir dyāvāpṛthivīyena paryagṛhṇād yad dyāvāpṛthivīyaḥ prajānāṃ sṛṣṭānāṃ parigṛhītyai yad ekakapālas tena prājāpatyaḥ prajāpatā eva devatāsu pratitiṣṭhati yajamāno vā ekakapāla āhavanīyaḥ svargo loko yat sarvahutaṃ karoti havirbhūtam evainaṃ svargaṃ lokaṃ gamayati yajamānaṃ vai hūrchantaṃ prajā anuhūrchanti yajamānaṃ pratitiṣṭhantaṃ prajā anupratitiṣṭhanty ṛjur hotavyaḥ pratiṣṭhityai sarvahutaṃ karoti pratiṣṭhityai yajamāno vā ekakapālaḥ paśavo ghṛtaṃ tad abhipūryaḥ paśubhir evainaṃ samardhayati yad abhipūrayed adharam enaṃ paśubhyaḥ kuryād abhuñjanta enaṃ paśavā upatiṣṭheyur āviḥpṛṣṭhaḥ kāryaḥ paśubhya evainam uttaram akar bhuñjanta enaṃ paśavā upatiṣṭhate tan na sūrkṣyam abhipūrya eva na hi paśavo na bhuñjanti yat prāṅ padyeta yajamānaḥ pramīyeta yad dakṣiṇā prajām asya nirdahed yat pratyaṅ patnī pramīyeta yad udaṅ paśūn asya nirdahed yad uttānaḥ patet parjanyo 'varṣukaḥ syāt punarādāyābhighārya hotavyo yajamānasya pratiṣṭhityai varo dakṣiṇā varenaiva varaṃ spṛṇoty ātmā hi varas tredhāsannaddhaṃ barhir bhavati tredhāsannaddha idhmas tredhāvihitāni cāturmāsyāni saṃvatsaraṃ vai cāturmāsyāni saṃvatsareṇāgniṃ manthanty agniṃ vai prajā anuprajāyante prajanano vā eṣa mathyate 'tho vṛṣāṇaṃ vā etad yajamānāya janayanti vasantā yaṣṭavyaṃ prajananāya pravaṇe yaṣṭavyaṃ prajananāya nottaravedim upavapanti prajananāya prasvo bhavanti pra mā janayānīti paśavo vai pṛṣadājyaṃ nānārūpā vai paśavas tasmān nānārūpam āgneyaṃ ghṛtam aindraṃ dadhy aindrāgnaṃ pṛṣadājyaṃ devatayā prāṇāpānau vā indrāgnī mithunaṃ prāṇāpānau mithunayonayaḥ prajā mithunāt khalu vai prajāḥ paśavaḥ prajāyante tan mithunaṃ tasmād eva mithunād yajamānaḥ prajayā ca paśubhiś ca prajāyate yadi vasantā yajeta dvir upastṛṇīyāt sakṛd abhighārayed oṣadhayo vai paśava oṣadhīṣv eva paśūn pratiṣṭhāpayati yadi prāvṛṣi yajeta sakṛd upastṛṇīyād dvir abhighārayed vṛṣṭyaiva paśūn abhijigharti
||1.10.7||prāṇebhyo vai tāḥ prajāḥ prājāyanta prāṇā vā etāni nava havīṃṣi nava hi prāṇā ātmā devatā tataḥ prajāyate nava prayājā navānuyājā dvā ājyabhāgav aṣṭau havīṃṣy agnaye samavadyati vājino yajati tat triṃśas triṃśadakṣarā virāḍ virājy eva pratitiṣṭhati virājo vai yoneḥ prajāpatiḥ prajā asṛjata virājo vā etad yoner yajamānaḥ prajāyate triṃśattriṃśad vai rātrayo māso yo māsaḥ sa saṃvatsaraḥ saṃvatsaraḥ prajāpatis tat prajāpateś ca vā etad virājaś ca yoner mithunād yajamānaḥ prajāyata ekaikayā vā āhutyā dvādaśadvādaśa rātrīr ayuvata tā yāvatīḥ saṅkhyāne tāvatīḥ saṃvatsarasya rātrayaḥ saṃvatsaram eva bhrātṛvyād yuvate vaiśvadevena caturo māso 'yuvata varuṇapraghāsaiḥ parāṃś caturaḥ sākamedhaiḥ parāṃś caturas tān eva bhrātṛvyād yuvata ṛtuyājī vā anyaś cāturmāsyayājy anyo yo vasanto 'bhūt prāvṛḍ abhūñ śarad abhūd iti yajate sa ṛtuyājy atha yas trayodaśaṃ māsaṃ sampādayati trayodaśaṃ māsam abhiyajate sa cāturmāsyayājy ṛjūṃs trīn iṣṭvā caturtham utsṛjeta ṛjū dvau parā iṣṭvā tṛtīyam utsṛjeta ye vai trayaḥ saṃvatsarās teṣāṃ ṣaṭtriṃśat pūrṇamāsā yau dvau tayoś caturviṃśatis tad ye 'mī ṣaṭ triṃśaty adhi tān asyāṃ caturviṃśatyām upasampādayaty eṣa vāva sa trayodaśo māsas tam evaitat sampādayati tam abhiyajate vaiśvadevena yajeta paśukāmo na varuṇapraghāsair na sākamedhaiḥ sarvo vai puruṣaḥ sāhasro jāyate yāvattarasaṃ tv evaiti prajananaṃ vā etad dhavir yad vaiśvadevaṃ yad vaiśvadevena yajate prajananāya vā etad yajate svāṃ mātrāṃ gachānīti sa yadā sahasraṃ paśūn gached atha varuṇapraghāsair yajeta yad evādaḥ sahasram agaṃs tasyaitad aṃho 'vayajati
||1.10.8||virāḍ : fn ⟨ virāj
eva : fn emended| ed|: virājeva
yajeta : fn emended| ed|: yajate
yad barhiḥ prayājeṣu yajaty oṣadhīs tad yajati yad barhir anuyājeṣu phalaṃ tad yad barhir vāritīnāṃ yad evādaḥ phalāt prajāyate tad etad yajati yad dura upasthaṃ tad yad uṣāsānaktā vyuṣṭiṃ caiva nimruktiṃ ca yaj joṣṭrī yad eva jātaṃ ca janiṣyamāṇaṃ ca yad ūrjāhutī yad evātti ca pibati ca yad daivyā hotāreme eva yat tisro devīr vāg vai tisro devīr vācaṃ vā etad yajaty atho chandāṃsi vai vāk chandāṃsi vā etad yajati tanūnapād vai yajño 'prasṛto narāśaṃsaḥ prasṛtas tasmāt tanūnapātaṃ prayājeṣu yajaty aprasṛto hi tarhi yajñas tasmād u narāśaṃsam anuyājeṣu yajati prasṛto hi tarhi yajño vanaspatiṃ yajati somo vai vanaspatiḥ saumīr imāḥ prajāḥ prajāsv eva rasaṃ dadhāti tvaṣṭāraṃ yajati tvaṣṭā hi rūpāṇi vikaroti vājino yajati paśavo vai vājinas tān vā etad yajaty atho chandāṃsi vai vājinaś chandāṃsi vā etad yajati paśavo vai vājinas tan na saṃsthāpyaṃ yat saṃsthāpayet tān eva saṃsthāpayed asaṃsthitā hy ete sadadi prajāyante na vā eṣa suyajña iva saṃsthite hi prahṛteṣu paridhiṣu juhoti yad avyavānan yajati tena yajñaḥ kriyate 'nuyajati samiṣṭyā eva pratiṣṭhityai barhir anuṣiñcan gṛhṇāty ṛṣabheṣv eva reto dadhāty ūrdhvajñur āsīno yajaty ūrdhvajñavo hi paśavaḥ paśuṣu reto dadhaty atho jūrdhvajñur hi prajāpatiḥ prajā asṛjata digbhyo juhotīmā eva diśo rasena vyunatti prācīm uttamāṃ juhoti prācīm eva diśaṃ punar upāvartante samupahvayante somapītha iva hy eṣa ṛtvijaḥ prāśnanti ||
vājino me yajñaṃ vahān || iti samāvañśo bhakṣayanti samāvañśa eva vājaṃ vibhajanta ātmanā prāśnāty ātmann eva vājaṃ dhatte
||1.10.9||tā vaiśvadevena sṛṣṭās tasmiṃs taruṇimani varuṇo 'gṛhṇāt tad āhur ati vai tāḥ prajāpatim acaraṃs tā aticarantīr varuṇenāgrāhayat tasmāt pitā nāticaritavā iti vaiśvadevena vai prajāpatiḥ prajā asṛjata tasya maruto havyaṃ vyamathnata tato 'ṃhogṛhītā asṛjyanta tābhyo bheṣajam aichat tad vā ātmann evaichat sa etat paya ātmano 'dhi niramimīta tenābhyo 'ṃho 'vāyajat tad aṃhaso vā eṣāveṣṭir yad varuṇapraghāsā yad varuṇapraghāsair yajate sarvasyāṃhaso 'veṣṭyai jagdhād vai tāḥ prajā varuṇo 'gṛhṇāt tasmād varuṇapraghāsā yāvat kumāre 'mṇo jāta enas tāvad asminn eno bhavati yo varuṇapraghāsair yajate sāvitro 'ṣṭākapālo bhavati gāyatro vai devānāṃ savitā dvādaśakapāla aindrāgno devatayā yad vai tad varuṇagṛhītā avevlīyanteva tad āsv indrāgnī balam adhattāṃ śithirā vai tāḥ prajā varuṇo 'gṛhṇāt tāsv indrāgnī balam adhattam ojo vai vīryam indrāgnī ojo vā etad vīryaṃ madhyataḥ prajānāṃ dhīyate na vai tāḥ prāṇaṃs tā aprāṇatīr varuṇo 'gṛhṇāt prāṇāpānau vā indrāgnī prāṇāpānau vā etan mukhataḥ prajānāṃ dhīyate athaitāni pañca havīṃṣi santatyai niravattyai mārutī nirvaruṇatvāya vāruṇī kantvāya kāyo yad vai tad varuṇagṛhītābhyaḥ kam abhavat tasmāt kāyaḥ prajāpatir vai kaḥ prajāpatir vai tāḥ prajā varuṇenāgrāhayad yat kāya ātmana evainā varuṇān muñcati
||1.10.10||yajate : fn emended| ed|: yajeta
ṛtaṃ vai satyaṃ yajño 'nṛtaṃ stry anṛtaṃ vā eṣā karoti yā patyuḥ krītā saty athānyaiś caraty anṛtam eva niravadāya ṛtaṃ satyam upaiti yan mithuyā pratibrūyāt priyatamena yājayed atha yad vācayati medhyām evaināṃ karoty āmapeṣā bhavanti sarvasyāṃhaso 'veṣṭyai yad bhṛjyeyur anaveṣṭam aṃhaḥ syāt pātrebhyo vai tāḥ prajā varuṇo 'gṛhṇād yat pātrāṇi pātrebhya evainā varuṇān muñcati pratipuruṣaṃ bhavanti pratipuruṣam evāṃho 'vayajaty ekam adhi bhavati garbhebhyas tena niravadayate 'nnād vai tāḥ prajā varuṇo 'gṛhṇāc chūrpeṇānnaṃ bibhrati tasmāñ śūrpeṇa juhutaḥ strīpuṃsau juhuto mithunā eva prajā varuṇān muñcataḥ purastāt pratyañcau tiṣṭhantau juhutaḥ purastād evāṃho 'vayajato yat prātrāṇi ya eva dvipādaḥ paśavo mithunās teṣām etat purastād aṃho 'vayajato 'tha yan meṣaś ca meṣī ca ya eva catuṣpādaḥ paśavo mithunās teṣām etad upariṣṭād aṃho 'vayajata ubhayata evāṃho 'vayajataḥ purastāc copariṣṭāc ca
||1.10.11||yad vai prajā varuṇo gṛhṇāti śamyaṃ caiva yavaṃ cāpi na gṛhṇāti hemanto hi varuṇo yā evāvaruṇagṛhītau tābhyām evainā varuṇān muñcati varuṇo vai yavo varuṇadevatyaḥ svenaivainā bhāgadheyena varuṇān muñcaty anṛtād vai tāḥ prajā varuṇo 'gṛhṇād yad etā anṛtapaśū anṛtād evainā varuṇān muñcato mithunau bhavato mithunā eva prajā varuṇān muñcato lomaśau bhavato medhyatvāya ye hi paśavo loma jagṛhus te medhaṃ prāpuḥ śamīparṇāni bhavanti śantvāya bhūrjo vai nāmaiṣa vṛkṣaḥ kāryā etasya srucaḥ prajāpatir vā annādyam avarundhaṃ nāśaknot tañ śatedhmenāvārunddha paraḥśatāni kāryāṇy annādyasyāvaruddhyai sahasredhmo ha tv evāṃhaso 'veṣṭiṃ vivyāca paraḥsahasrāṇi kāryāṇi sarvasyāṃhaso 'veṣṭyai yadā pātrāṇi juhvaty athāgniṃ sammārṣṭi yasminn evāṃho 'vāyākṣus tasminn utpūte devatā yajā itīndro vai yatīnt sālāvṛkeyebhyaḥ prāyachat teṣāṃ vā etāni śīrṣāṇi yat kharjūrāḥ somapītho vā eṣo 'syā udaiṣad yat karīrāṇi saumyāni vai karīrāṇi saumī ha tv evāhutir amuto vṛṣṭiṃ cyāvayati yat karīrāṇi bhavanti vṛṣṭyā annādyasyāvaruddhyai
||1.10.12||evāṃhaso : fn ks|36|6:74|1: ha tvā aṃhaso
prajāpater vā etaj jyeṣṭhaṃ tokaṃ yat parvatās te pakṣiṇa āsaṃs te parāpātam āsata yatrayatrākāmayantātha vā iyaṃ tarhi śithirāsīt teṣām indraḥ pakṣān achinat tair imām adṛṃhad ye pakṣā āsaṃs te jīmūtā abhavaṃs tasmād ete sadadi parvatam upaplavante yonir hy eṣām eṣa tato yaḥ prathamo rasaḥ prākṣarat tāni karīrāṇy abhavaṃs tad etad ut prāvṛṣi jīmūtāḥ plavante yajante varuṇapraghāsaiḥ karīrāṇi bhavanti vṛṣṭiṃ taiḥ santanoti tasmāt tarhi bhūyiṣṭhaṃ varṣati vṛṣṭiṃ hi santanoti na vai vaiśvadeva uttaravedim upavapanty upātra vapanti prajātāḥ prajāḥ pratigṛbhṇād iti yeyam uttarā vedir yā atrīḥ prajās tāsām eṣā yonis tā etām anuprajāyante yeyaṃ dakṣiṇā vedir yā ādyāḥ prajās tāsām eṣā yonis tā etām anuprajāyanta ubhayīr eva prajāḥ prajanayaty atrīś cādyāś cāyaṃ vāva hastā āsīn nāyaṃ tad yeyaṃ dakṣiṇā vedis tayemam avindaṃs tasmād eṣa etasya pariveṣṭā kanīyān hi tasmāt kanīyān jyāyāṃsaṃ pariveveṣṭi same prācī bhavataḥ samau hīmau prāñcau hastā asambhinne bhavataḥ sarvasyāṃhaso 'veṣṭyai yat sambhindyur anaveṣṭam aṃhaḥ syād ekasyāṃ paścāt sambhinatty anusantatyay upemāṃ vapati nemām anvabhyārohāya kṣatraṃ vā indro viṇ maruto nānā yajataḥ pāpavasīyasasya vyāvṛttyai yad evādhvaryuḥ karoti tat pratiprasthātā karoti tasmād yad rājā karoti tad viṭ karoti na vai vaiśvadeve triṃśad āhutayaḥ santi na sākamedheṣu varuṇapraghāseṣu vāva triṃśad āhutayo vairājo vai puruṣo daśa hastyā aṅgulayo daśa pādyā daśa prāṇā yat tarhy avabhṛtham abhyavayanti yajamānasya nirvaruṇatvāya yad vai yajñasya svagākṛtiṃ na prāpnoti tad varuṇo gṛhṇāti yan niṣkāṣeṇāvabhṛtham abhyavayanti yad evātra varuṇaysya nyaktaṃ tasyaiṣā niravattir anapekṣamāṇā āyanti varuṇasyānanvavāyāya parogoṣṭhaṃ mārjayante parogoṣṭham eva varuṇaṃ niravadayanta edho 'sy edhisīmahīti nirvaruṇā eva bhūtvaidhitum upayanti samid asi samedhiṣīmahīti samiddhyā eva
||1.10.13||sambhindyur : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
anvabhyārohāya : fn emended| ed|: anvabhyārohayat| ks|36|7:74|19: anabhyārohāya
prajāḥ sṛṣṭvāṃho 'vayajya so 'kāmayata vṛtraṃ hanyām iti sa etābhir devatābhiḥ sayug bhūtvā marudbhir viśāgninānīkenopaplāyata sa vṛtram etya vṛtraṃ dṛṣṭvoruskambhagṛhīto 'nabhidhṛṣṇuvann atiṣṭhat taṃ maruto 'dhyaiyanta te 'tyaiṣaṃs tasya yadā marmāgachann athāceṣṭat saṃ vā enaṃ tad atapaṃs tasmāt sāntapanās agninā vā anīkenendro vṛtram ahaṃs tad anīkatvāyaivaiṣo 'tho agnir vai devānāṃ senānīs tat senotthāpanīyam evaitad indro vai vṛtrāya vajram udyamaṃ nāśaknot sa etaṃ marudbhyo bhāgaṃ niravapat taṃ vīryāya samatapaṃs taṃ tena vīryeṇodayachan saṃ vā enaṃ tad atapaṃs tasmāt sāntapanā madhyandine carur nirupyas tarhy ubhā antau tapati caruḥ syāt taṃ hi sarvatas tapati devā vai vṛtrasya marma nāvindan taṃ marutaḥ kṣurapavinā vyayuḥ saṃ vā enaṃ tad atapaṃs tasmāt sāntapanāḥ
||1.10.14||senotthāpanīyam : fn emended| ed|: senotthāpanīyam
te vai śvo bhūte vṛtraṃ haniṣyantā upāvasaṃs te 'bruvan kasya vāhedaṃ śvo bhavitā kasya vā pacateti ta etam odanam apacaṃs tena paśūn acikayus te 'vidur yatarān vā ima upāvartsyanti ta idaṃ bhaviṣyantīti tebhyo vā etena prātiṣṭhaṃs tān etenāyachaṃs tat paśūnāṃ vāvaiṣā yatis te vai śvovijayino 'vasaṃs te 'bruvan kasya vāhedaṃ śvo bhavitā kasya vā pacateti ta etam odanam apacaṃs te 'bruvan māhutam aśiṣmeti taṃ marudbhyo gṛhamedhebhyo 'juhavuḥ paśavo vai maruto gṛhamedhāḥ paśubhyo vai te tam ajuhavus te vai saṃyattā āsaṃs te 'surā devebhyaḥ kṣudhaṃ prāhiṇvaṃs tāṃ devāḥ pratiśrutyaitam odanam apacan sā deveṣu lokam avittvā punar asurān prāviśat tato devā abhavan parāsurās tad ya evaṃ vidvān etam odanaṃ pacati bhavaty ātmanā parāsya bhrātṛvyo bhavaty api prativeśaṃ paced bhrātṛvyāyaiva kṣudhaṃ prahiṇoti yad vai cāturmāsyānāṃ pākayajñasyaiva tad eṣāṃ paśavyaṃ paśavyo gṛhamedho na prayājān yajati nānuyājān na sāmidhenīr anvāhājyabhāgau yajati yajñatāyay agnaye samavadyaty agnir vai samiṣṭir agniḥ pratiṣṭhitiḥ samiṣṭyā eva pratiṣṭhiyaīḍām upahvayante paśavo vā iḍā paśavyo gṛhamedhas tasmād iḍām upahvayante niṣkāṣaṃ nidadhāty anusantatyai
||1.10.15||te : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
avittvā : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
teṣāṃ vā ubhayeṣām indraḥ prāvasat te devā etam indrāya bhāgaṃ nyadadhur asmāñ śvo nihitabhāgo vṛṇatā ity ṛṣabham āhvayantīndraṃ vā etaṃ nihvayante ruvatho vaṣaṭkāro 'tho asurāṇāṃ vā etad ṛṣabham atyāhvayanty asmān prajanayād iti savatsā gāvo vasanti sākamedhatvāya stry aśnāti sākamedhatvāya yat strī nāśnīyād asākamedhāḥ syur atha yat stry aśnāti sākamedhatvāya nirṛtir vā etad yajñasya gṛhṇāti yat stry aśnāti nirṛtir hi strī nirṛtigṛhītā vai darvis taptaṃ hy avacaraty eṣa khalu vai striyā hasto yad darvir yad darvyā juhoti nirṛtigṛhītayaiva nirṛtiṃ niravadayate sa vai śvo bhūte vṛtraṃ hantum upaplāyata taṃ marutaḥ parikrīḍanta āsaṃs te 'syāptvā vyanayaṃs te 'bhyadharṣayaṃs tasmāt krīḍayas te vai saṃyattā āsaṃs te devā asurāṇāṃ param antaṃ na parāpaśyaṃs te marutaḥ krīḍīn krīḍato 'pāpaśyaṃs taj jitamanaso vā ima iti tebhyo vā etaṃ bhāgaṃ niravapaṃs tato vā ajayaṃs taj jitvā evaiṣo 'sau vā āditya indro raśmayaḥ krīḍayaḥ sākaṃ raśmibhiḥ pracarati vijityai devā vai vṛtraṃ hataṃ na vyajānaṃs taṃ marutaḥ krīḍayo 'dhyakrīḍaṃs tasmāt krīḍayo 'thaitāni pañca havīṃṣi santatyay athaiṣa aindrāgna indrāgnī evāsmai vajram anvabibhṛtām indrāgnī asmai vajram abhyavahatām athaiṣa aindra uddhāraṃ vā etam indrā udaharat vṛtraṃ hatvā tad uddhāra evāsyaiṣa bhāga eva tasmād rājā saṅgrāmaṃ jitvodājam udajate 'thaiṣa vaiśvakarmaṇo viśvāni me karmāṇi kṛtāny āsann iti viśvakarmā hi so 'bhavad vṛtraṃ hatvāthaiṣa āghāra āhutīnāṃ santatyai triṃśatvāya
||1.10.16||krīḍato : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
prajāḥ sṛṣṭvāṃho 'vayajya vṛtraṃ hatvā te devā amṛtatvam evākāmayanta svargo vai loko 'mṛtatvaṃ saṃvatsaraḥ svargo loko yad dvādaśāhutayo 'mṛtatvam eva tena spṛṇoty āpad vā etat saṃvatsaram ati vā etat saṃvatsaram akramīd yad dvādaśāhutayaḥ saṃvatsaram eva punar abhiparyāvartata āpad vā etat saṃvatsaraṃ saṃ vā etat saṃvatsaram akṛkṣad yat ṣaṭṣaṭ sampādayati ṣaḍ vā ṛtavas tān vā etat sampādayati tān apipādayati tān apipadyamānān anvapipadyata āpad vā etat saṃvatsaraṃ pitaro vā ṛtavas tān vā etat prajanayati tān prajāyamānān anu prajāyate tataḥ prajāyata etad vā asya saṃvatsaro 'bhīṣṭo 'bhūd abhīṣṭā ṛtavo 'tha vā asya pitaro 'nabhīṣṭā yad eṣa pitṛyajñas tenaivāsya pitaro 'bhīṣṭāḥ prītā bhavanti dakṣiṇato nirupyaṃ dakṣiṇā hi pitṛṇām atho āhur ubhayata eva nirupyam ity ubhaye hījyante tan na sūrkṣyaṃ dakṣiṇata eva nirupyaṃ dakṣiṇā hi pitṛṇāṃ ṣaṭkapālaḥ puroḍāśo bhavati ṣaḍ vā ṛtavas ta evāsyaitenābhīṣṭāḥ prītā bhavanti na vai dhānābhir na manthena yajño yad eṣa puroḍāśas tena yajño 'thaitā dhānāḥ svadhā vā etā amuṣmiṃl loke 'tho aparimitā vai saṃvatsarasya rātrayas tā evāsyaitābhir abhīṣṭāḥ prītā bhavanti na vai dhānābhir na puroḍāśena pitṛyajño yad eṣa manthas tena pitṛyajño 'bhivānyāyā gor dugdhe syāt sā hi pitṛṇāṃ nediṣṭhaṃ dakṣiṇāsīnā upamanthati dakṣiṇā hi pitṛṇām ekayopamanthaty ekā hi pitṛṇām ikṣuśalākayopamanthati sā hi pitṛṇāṃ na prācy uddhatyā pitṛyajño hi na dakṣiṇā yajño hy ubhe diśā antaroddhanty ubhaye hījyanta upamūlaṃ barhir dāti tena pitṛṇāṃ yad ṛtemūlaṃ tena devānām ubhaye hījyante pariśrayanty antarhitā vā amuṣmād ādityāt pitaro 'tho antarhitā hi devebhyaś ca manuṣyebhyaś ca pitaras tasmāt pariśrayanti samantaṃ barhiḥ paristṛṇāti samantaṃ hīma ṛtavaḥ pariviṣṭā atho samantān mā pitaro 'bhisamāgachān ity amuṣmin vai pūrvasminn itarā devatā ijyante yat tatra juhuyād āhutīḥ saṃsṛjet samadaṃ kuryād gārhapatye śṛtaṃ kurvanti yajñatāyay odanapacanād agnim āharanti tat svin nānyatā āharanti
||1.10.17||pitṛyajñas : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
uśantas tvā havāmaha uśantaḥ samidhīmahi |
uśann uśata āvaha pitṝn haviṣe attave ||
ity anvāhośanto hi pitaro 'nuṣṭubham anvāhānto vā anuṣṭub antaḥ pitaras tasmād anuṣṭubham anvāhaikām anvāhaikalokā hi pitaras trir anvāha tṛtīye hi loke pitaro yad ekām anvāha tena pitṛṇāṃ yat tris tena devānām ubhaye hījyante na hotāraṃ vṛṇīte nārṣeyaṃ mṛtyor evainā utsṛjaty apabarhiṣaḥ prayājān yajati prajā vai barhiḥ prajā eva mṛtyor utsṛjati saṃvyayate vai manuṣyebhyaḥ kariṣyan dakṣiṇato devebhyā upavyayate 'thātra prācīnāvītena bhavyaṃ vyāvṛttyai dakṣiṇato 'vadāyodaṅṅ atikramya dakṣiṇā tiṣṭhan juhoti dakṣiṇā hi ptṛṇāṃ somam agre yajati somo vai pitṛṇāṃ devatā pitṛdevatyaḥ somo yat somaṃ pitṛmantaṃ yajati somapāṃs tat pitπn yajati yad barhiṣado yajvanas tad yad agniṣvāttān gṛhamedhinas tad yad agniṃ kavyavāhanaṃ dve vā agnes tanvau havyavāhanyā devebhyo havyaṃ vahati kavyavāhanyā pitṛbhyaḥ samiṣṭyā eva pratiṣṭhityai dve vai devānāṃ yājyānuvākye prāṇyayā yachati gamayaty anyayāthātra tisraḥ kāryāḥ pare hi devebhyaḥ pitaras tad yaiṣā tṛtīyāty evaitayā prādāt pañca kṛtvo 'vadyati pāṅkto yajño yāvān eva yajñas tam ālabdha ||
prācīnāvītena : fn emended| ed|: prācīnāvavītena
svadhā namaḥ || iti vaṣaṭkaroti svadhākāraḥ pitṛṇāṃ namaskāro devānām ubhaye hījyante sraktiṣu nidadhāti devān vai pitṝn manuṣyā anuprapibante devān eva pitṝn ayāṭ trir nidadhāti trīn hīdaṃ puruṣān abhismas trīn parān anvācaṣṭe trayo hi pare pitā putraḥ pautro 'nusantatyai sarvāsu sraktiṣu nidadhāti sarvāsu hi dikṣu pitaraḥ sarvā evainaṃ diśo gamayati nāmuṣyāṃ nidadhāti yad amuṣyāṃ nidadhyān mṛtyunaināḥ pariveśayet tām evānūdyanty atha yat tasyāṃ nimārṣṭi tām eva tena prīṇāti
||1.10.18||abhismas : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
atra pitaro mādayadhvam ity uktvā parāyanti ta āhavanīyam upatiṣṭhante susandṛśaṃ tvā vayam ity ā tamitos tiṣṭhanty agnim evopadraṣṭāraṃ kṛtvāntaṃ prāṇasya gachanty amīmadanta pitarā ity uktvā prapadyante ta ūrṇāṃ daśāṃ vā nyasyanti yad evātra nigachanti tasyaiṣā niravattiḥ paretana pitaraḥ somyāsā ity āhānuṣaktā vā etān pitaraḥ syur vyāvṛttyai samantam apaḥ pariṣiñcan paryeti mārjanam evaiṣāṃ tad apariṣiñcan punaḥ paryety amuṃ vā ete lokaṃ nigachanti ye pitṛyajñena caranti prajāpatis tv evaināṃs tatā unnetum arhati yat prājāpatyām ṛcam anvāha prajāpatir evaināṃs tatā unnayaty atha yad apariṣiñcan punaḥ paryety amuṃ vā etaṃ lokaṃ punar upāvartante pitṝn vā etad yajño 'gan pāṅkto yajño yat paṅktyā punar āyanti sahaiva yajñenāyanti manasvatībhir āyanti mana eva punar upahvayante
||1.10.19||etad vā asya saṃvatsaro 'bhīṣṭo 'bhūd abhīṣṭā ṛtavo 'tha vā asya rudrā anabhīṣṭā yad ete tryambakās tenaivāsya rudrā abhīṣṭāḥ prītā bhavanty ekakapālā bhavanti na vai puruṣaḥ kapālair āpya ekadhaivainam āpnoty atho ekā vā iyam asyām eva pratitiṣṭhaty abhighāryā3 nābhighāryā3 iti mīmāṃsante yad abhighārayed rudrāyāsya paśūn apidadhyāt tan na sūrkṣyam abhighāryā eva na hi havir anabhighṛtam asty ekolmukaṃ haranty ekolmukaṃ hi rudrāṇāṃ dhūpāyad dharanti dhūpāyad dhi rudrāṇām etāṃ diśaṃ haranty eṣā hi rudrāṇāṃ dik parācīnaṃ haranti parāñcam eva rudraṃ haranty ākhuṃ te rudra paśuṃ karomīty ākhukirā ekam upavapati paśubhyas tena niravadayate tasmāt tān paśupatir ghātukaś catuṣpathe yājayec catuṣpathe vai rudrāṇāṃ gṛhā gṛheṣv eva rudraṃ niravadayata eṣa te rudra bhāgas taṃ juṣasva saha svasrāmbikayā svāheti śarad vai rudrasya yoniḥ svasāmbikaitāṃ vā eṣo 'nvabhyavacarati tasmāñ śaradi bhūyīṣṭhaṃ hanti tayaivainaṃ saha niravadayate madhyamaparṇena juhoti tad dhy arakṣohatam āraṇyena juhoty araṇya eva rudraṃ niravadayate yat pātreṇa juhuyād rudraṃ prajāsv anvavanayet tasmād āraṇyena juhoty avāmba rudram adimahīty anṛṇā evābhūvan bheṣajaṃ gave aśvāya puruṣāya bheṣajam ity anṛṇā eva bhūtvā bheṣajam akrata tryambakaṃ yajāmahā iti pariyanti tatrāpi patikāmā paryeti pativedanam evāsyās tat tān ūrdhvān udasya pratilabhante bhagam eva pratilabhante tān yajamānāya samāvapanti bhagam evāsmai samāvapanti yā patikāmā syāt tasyai samāvapeyur bhagam evāsyai samāvapanti tān mūte kṛtvā vṛkṣa āsañcati ||
arakṣohatam : fn emended| ed|: arakṣohatam
evābhūvan : fn emended| ed|: evābhuvan
rudraiṣa te bhāgas tenāvasena paro mūjavato 'tīhi pinākahastaḥ kṛttivāsā avatatadhanvā || iti girir vai rudrasya yonir ato vā eṣo 'nvabhyavacāraṃ prajāḥ śamāyate svenaivainaṃ bhāgadheyena svaṃ yoniṃ gamayaty anapekṣamāṇā āyanti rudrasyānanvavāyāya parogoṣṭhaṃ mārjayante parogoṣṭham eva rudraṃ niravadayante 'mbī vai strī bhaganāmnī tasmāt tryambakā yasya vai havir apratiṣṭhitam apratiṣṭhitaḥ so 'pratiṣṭhitā asya tryambakā ādityaṃ ghṛte caruṃ nirvapet punar etya gṛheṣv iyaṃ vā aditir iyaṃ pratiṣṭhā yad ādityo 'syām eva pratitiṣṭhati
||1.10.20||