tṛtīyakāṇḍe prathamaḥ prapāṭhakaḥ
tṛtīyakāṇḍe prathamaḥ prapāṭhakaḥ
juhūm agre sammārṣṭi juhūr vai yajñamukhaṃ mukhato vā etad yajñam ālabdha juhvā vai devā virājam ahvayanta taj juhvā juhūtvam annaṃ vai virāḍ annaṃ juhūr arko 'gnir yaj juhvā juhoty annasya cārkasya cāvaruddhyay aṣṭau kṛtvo juhvāṃ gṛhṇāty aṣṭākṣarā gāyatrī gāyatrī yajñamukhaṃ yajñamukham evālabdha yat sāvitrāṇi hūyante prasūtyay atho yajuṣām eva nānāvīryatvāyāgnir vai yatrayatrāgachat taṃ savitānvapaśyad yat sāvitrāṇi hūyante 'gner evānukśātyay agniṃ jyotir nicāyya pṛthivyā adhyābharad iti savitā vā etad agre jyotiḥ pṛthivyāḥ samabharat tasmād evam āha yuktimanti ca juhoti manasvatī ca yuktena hi manasā yajñas tāyate ṣaḍ ṛgmāṇi bhavanti ṣaḍ vā ṛtava ṛtuṣv eva pratitiṣṭhay eti vā eṣa yajñamukhād yo 'nyām āgneyyā agre devatām upaiti yat sāvitrāṇi na syur iyāt sāvitrāt prasavād aṣṭau vā etāni yajūṃṣy aṣṭākṣarā gāyatrī gāyatrī yajñamukhaṃ tena yajñamukhān naiti yad u sāvitrāṇi tena sāvitrāt prasavān naiti chandobhir juhoti chandobhir vā etad agnaye baliṃ hārayati bahavo hāsya balihṛto bhavanty ṛg vai yajñasya nedīyo yajur yajamānasya yadi kāmayeta yajñaṃ yajñayaśasenārpayeyam ity ṛguttamāni kuryād yajñaṃ vā etad yajñayaśasenārpayati yadi kāmayeta yajamānaṃ yajñayaśasenārpayeyam iti yajuruttamāni kuryād yajamānaṃ vā etad yajñayaśasenārpayaty āhutīnāṃ vā abhikrāntyā yajamāna ṛdhnoti yaṃ kāmayeta ṛdhnuyād iti tasya sakṛt sarvāṇy anudrutya juhuyād ṛdhnoty atha yaṃ kāmayeta pāpīyānt syād iti tasya nānā juhuyāt pāpīyān bhavaty ṛcā stomaṃ samardhayety āha samṛddhyā eva gāyatreṇa rathantaram itīyaṃ vai gāyatrīyaṃ rathantaram asau bṛhad anayor vā eṣa lokayor vyāptyā antataḥ kriyate 'ṣṭau vā etāni yajūṃṣy aṣṭākṣarā gāyatry akṣaraśo vā etad gāyatrīṃ prīṇāty atha yad āhutir navamī tena trivṛto yajñamukhān naity atha yad ekām āhutim aṣṭābhir yajurbhir juhoti tasmād ekasmai sate bahavo baliṃ haranti bahavo hāsya balihṛto bhavanti yajuruttamāni bhavanti brahma vai yajur brahmaṇi vā etad antato yajñasya yajamānaḥ pratitiṣṭhati
||3.1.1||sāvitrair abhrim ādatte prasūtyai caturbhir ādatte catvāri vai chandāṃsi chandobhir evādatte 'tho brahma vai chandāṃsi brahmaṇaivādatta iyaṃ vai gāyatry antarikṣaṃ triṣṭub dyaur jagatī diśo 'nuṣṭup savitṛprasūto vā etad ebhyo lokebhyaś chandobhir digbhyaś cāgniṃ sambharati yatra vā ado 'gnir hotrād bhīṣāpākrāmat sa sarveṣu bhuteṣv avasad yāṃ vanaspatiṣv avasat tāṃ veṇā avasat sa yatra niradahat tāni kalmāṣāṇy abhavan yena samacarat tat suṣiraṃ yatrāvasat tat parva yad vaiṇavy abhrir bhavati svenaivainaṃ yoninā sambharati yo vai vanaspatīnāṃ phalagrahitamaḥ sa eṣāṃ vīryavattamo veṇur vai vanaspatīnāṃ phalagrahitamaḥ sa eṣāṃ vīryavattamo 'nnaṃ vai phalam annam arko 'rko 'gnir arkeṇa vā etad annam arkam agniṃ sambharati vyāmamātrī kāryaitāvad vai puruṣe vīryaṃ vīryasammitā kriyate 'tho etāvān vai puruṣe mahimā mahimno 'varuddhyay aratnimātrī kāryā yajñapuruṣāsammitā prādeśamātrī kāryā viṣṇunā yajñena sammitobhyataḥkṣṇut kāryobhayasyānnādyasyāvaruddhyay anyataḥkṣṇut kāryā anyataḥkṣṇud dhi phālas tāvantam arkaṃ karoty annaṃ vā arko 'nnādyasyāvaruddhyay audumbarī kāryorg vā udumbara ūrjo 'varuddhyay aparimitā kāryāparimitasyāvaruddhyai ya eva kaśca vṛkṣaḥ phalagrahis tasya kāryānnādyasyāvaruddhyai
||3.1.2||aśvena vai devā agre vijitimṃ vyajayanta yad aśvena yanti vijityay agnir vai yatrayatrāgachat taṃ prajāpatir anvapaśyat prājāpatyo 'śvo yad aśvena yanty agner evānukśātyai prajāptir vā agniṃ sambhariṣyant sa ebhyo lokebhyo 'śvaṃ nirmāya digbhyaś cāgniṃ samabharad yad āha divi te janma paramam antarikṣe tava nābhiḥ pṛthivyām adhi yonir id iti yathādevataṃ vā etad ebhyo lokebhyo 'śvaṃ nirmāya digbhyaś cāgniṃ sambharati yuñjāthāṃ rāsabhaṃ yuvam ity āha yuktyā eva gardabhena sambharaty eṣa hi paśūnām anupajīvanītatamo 'gnir vā etasyāgre sṛṣṭasya yone reto niradahat tasmād eṣa samāvad anyaiḥ paśubhī reto dhatte 'tha kaniṣṭho 'śvaṃ pūrvaṃ nayanti gardabham aparaṃ pāpavasīyasasya vyāvṛttyai tasmāñ śreyāṃsaṃ pūrvaṃ yantaṃ pāpīyān paścād anveti yadi kāmayeta pāpavasīyasaṃ syād iti gardabhaṃ pūrvaṃ nayeyur aparam aśvam etena vai vipūjanaḥ saurākiḥ pāpavasīyasaṃ cakāra tat pāpavasīyasam evaitena karoti yogeyoge tavastaram ity ūtimatyā vājavatyā yanty annaṃ vai vājo gātur ūtir annāya ca khalu vai gātave cāgniś cīyate yad ūtimatyā vājavatyā yanti annasya ca gātoś cāvaruddhyai bhavati vā eṣa yo 'gniṃ cinute sarvo vai bhavata irasyati vajrī vā eṣa prājāpatyo yad aśvo yad āha pratūrvann ehy avakrāmann aśastīr iti vajreṇa vā etad aśastīr arātīyantam avakrāmati raudrā vai paśavo 'gnī rudro yad rudrāt paśūn aniryācyāgniṃ cinvīta rudro 'sya paśūn abhimānukaḥ syād yad āha rudrasya gāṇapatyān mayobhūr ehīti rudrād vā etat paśūn niryācyāgniṃ cinute 'ghātuko 'sya paśupatiḥ paśūn bhavaty urv antarikṣaṃ vīhīty āhaiṣāṃ lokānāṃ vidhṛtyai rakṣāṃsi vā etau jighāṃsanty agniṃ sambhariṣyantau yad āha svastigavyūtir abhayāni kṛṇvann iti svastim evābhyāmakaḥ purīṣaṃ vā agner āyatanam aṅgirasa etam agre samabharad yad āhāgniṃ purīṣyam aṅgirasvad ābhareti sāyatanam evainaṃ devatābhiḥ sambharati yena puruṣeṇa saṅgacheta tam abhimantrayetāgniṃ purīṣyam aṅgirasvad achemā iti vājam eva tena tasmād vṛṅkte prajāpataye procyāgniś cetavyā ity āhur yataḥ sūryasyodayanaṃ tato valmīkavapām apaghnan brūyād agniṃ purīṣyam aṅgirasvad bhariṣyāmā itīyaṃ vai prajāpatis tasyā eṣa karṇo yad valmīkas tasmā eva procyāgniṃ cinute śṛṇvanti hainam agniṃ cikyānam asā agnim aceṣṭeti tasmāt pāpīyāñ śreyasaḥ karṇa āha karṇaḥ karṇāyāha
||3.1.3||vīhīty : fn emended| ed|: vīhīty| cf| 2|7|2:75|8
anv agnir uṣasām agram akśad ity āhānukśātyā evāgatya vājy adhvānaṃ sarvā mṛdho vidhūnutā iti mṛdha eva vyāsthataichad vā etaṃ prajāpatiḥ pūrvayarcāvindad uttarayaiṣīd evainaṃ pūrvayarcāvidad uttarayā dyaus te pṛṣṭhaṃ pṛthivī sadhastham iti dyaur hy etasya pṛṣṭhaṃ pṛthivī sadhastham ātmāntarikṣaṃ samudro yonir ity ātmā hy etasyāntarikṣaṃ samudro yonir vikśāya cakṣuṣā tvam abhitiṣṭha pṛtanyata iti pṛtanyantam evābhitiṣṭhati yaṃ dviṣyāt taṃ brūyāt || amum abhitiṣṭha || iti tam evābhitiṣṭhaty utkrāmety āhotkrāntyā eva yatra vai yajñasyānurūpaṃ kriyate tad yajamāna ṛdhnoty utkrāmodakramīd ity anurūpaṃ vā etat kriyate yajñasyāvaruddhyai kṛṣṇo vai bhūtvāgnir aśvaṃ prāviśat sa etad agachad yatra mṛgaśapho yad aśvasya pade juhoty agnimaty eva juhoty āyatanavaty andho 'dhvaryuḥ syād yad anāyatane juhuyād etad vai tad yad āhur mṛgaśapham arenvarāḍ iti manasvatībhyāṃ juhoti manasā hy āhutīr āpyante triṣṭubbhyāṃ juhotīndriyasyāvaruddhyay annavatībhyāṃ juhoty annādyasyāvaruddhyai gāyatryā parilikhaty asyā evainaṃ tena parigṛhṇāti triṣṭubhāntarikṣāt tenānuṣṭubhā parilikhaty anuṣṭub vai sarvāṇi chandāṃsi paribhūs tasmād anuṣṭubhā parilikhati sāvitrair abhrim ādatte prasūtyai dvābhyāṃ khanati dvipād yajamānaḥ pratiṣṭhityai śug vā atra prajā ṛchati yatrāgniḥ khāyate cīyate vā yad āha śivaṃ prajābhyo 'hiṃsantam iti prajābhya evainaṃ śivam akaḥ
||3.1.4||avidad : fn corrigenda| ed|: avindad|
apāṃ pṛṣṭham asīty āhāpāṃ hy etat pṛṣṭhaṃ pṛṣṭhenaivainat pṛṣṭham akar yonir agner iti yonir vā eṣo 'gner yat puṣkaraparṇaṃ nābhir vadhakaḥ sayonir eva sanābhiḥ sambhriyate divo mātrayā variṇā prathasvety anayor evainam mātrayā variṇā prathayati śarma ca stho varma ca sthā iti kṛṣṇājinaṃ ca puṣkaraparṇaṃ ca saṃstṛṇātīme evāsmā etad dyāvāpṛthivī saṃstṛṇāti vyacasvatī saṃvasethām iti na vā etan manuṣyā yantum arhanty ābhyām evainaṃ parigṛhṇāti kṛṣṇājinena sambharaty eṣa hi paśūnām anupajīvanīyatamo 'tho āraṇyān eva paśūñ śucārpayati lomataḥ sambharaty ato vai kṛṣṇājinasya sadevaṃ yajñenaiva yajñaṃ sambharati puṣkaraparṇena sambharati yonir vā eṣo 'gner yat puṣkaraparṇaṃ svenaivainaṃ yoninā sambharati gāyatrībhir brāhmaṇasya sambharati gāyatro hi brāhmaṇas triṣṭubhā rājanyasya traiṣṭubho hi rājanyo jagatībhir vaiśyasya jāgato hi vaiśyas yaṃ kāmayeta ṛdhnuyād iti tasya gāyatrībhiś ca triṣṭubbhiś ca sambhared ṛdhnoti purīṣyo 'si viśvambharā atharvā tvā prathamo niramanthad agnā iti prajāpatir vā atharvā sa etam agre 'manthat so 'janayat sva evainaṃ manthati sa janayati tisṛbhiḥ sambharati trayo vā ime lokā ebhya evainaṃ lokebhyaḥ sambharati yajus turīyaṃ digbhya evainaṃ tena sambharati purovātaṃ vai vātaṃ varṣam anupratitiṣṭhati varṣam anv oṣadhayā oṣadhīr anu paśavaḥ paśūn anu manuṣyā etā vai pratiṣṭhās tā yajamāno 'varunddhe 'po devīr upasṛjā madhumatīr ity āhauṣadhīnāṃ pratiṣṭhityai tāsām āsthānād ujjihatām oṣadhayaḥ supippalā iti tasmād etāsām āsthānād ujjihatām oṣadhayaḥ supippalāḥ saṃ te vāyur mātariśvā dadhātv iti tasmād etasyā yat kṛṣyate yat khāyate tat sandhīyate yad ghṛtena juhuyāñ śucemām arpayed atha yad apa upasṛjati śamayaty eva yo devānāṃ carasi prāṇathena kasmai deva vaṣaḍ astu tubhyam iti ṣaḍ vā ṛtava ṛtuṣu vā etad vṛṣṭiṃ pratiṣṭhāpayati tasmāt sarva ṛtavo vṛṣṭimantaḥ sujāto jyotiṣeti svargyam evainam akar vāso agne viśvarūpaṃ saṃvyayasva vibhāvasā iti chandāṃsi vā agner vāsaś chandāṃsy eṣa vaste chandobhir evainaṃ paridadāty āgāmukam enam asmiṃl loke vāso bhavaty anagno 'muṣmiṃl loke bhavati ya evaṃ veda varuṇamenir vā eṣa etarhy ud u tiṣṭha svadhvarety ūrdhvām eva varuṇamenim utsṛjati dvābhyām utsṛjati dvipād yajamānaḥ pratiṣṭhityai sa jāto garbho asi rodasyor ity anayor vā eṣa garbha ābhyām eṣo 'dhijāyata ābhyām evainam adhijanayaty agne cārur vibhṛtā oṣadhīṣv iti tasmāt sarvāsv oṣadhīṣv agniḥ pra mātṛbhyo adhi kanikradad gā ity oṣadhayo vā etasya mātaras tābhyā evainam adhi pracyāvayataichad vā etaṃ prajāpatiḥ pūrveṇārdhaṛcenānūttareṇātiṣṭhataiṣīd evainaṃ pūrveṇārdhaṛcenānūttareṇāsthita
||3.1.5||sthiro bhava vīḍvaṅgā iti gardabha ādadhāti vīryam asmin dadhāti tasmāt sarveṣāṃ paśūnāṃ gardabho vīryavattamo vīryaṃ hy asmin dadhātīśvaro vā eṣo 'ntarikṣasad bhūtvā prajā hiṃsitor yad āha śivo bhava prajābhyā iti prajābhya evainaṃ śivam akar mā pādy āyuṣaḥ purety āyur evāsmindadhāti samaṣṭyai vṛṣāgniṃ vṛṣaṇaṃ bharann iti vṛṣā hy eṣa vṛṣaṇaṃ bharann apāṃ garbhaṃ samudriyam ity apāṃ hy eṣa garbhaḥ samudriyo 'gnā āyāhi vītayā ity agninā vai mukhena devā imāṃl lokān abhyajayann agninā vā etan mukhena yajamāna imāṃl lokān abhijayaty ṛtaṃ satyam ṛtaṃ satyam ṛte caiva satye ca pratitiṣṭhatīyaṃ vā ṛtam asau satyam anayor eva pratitiṣṭhaty ahar vā ṛtaṃ rātriḥ satyam ahorātrayor eva pratitiṣṭhaty oṣadhayaḥ pratigṛbhṇītāgnim etam ity oṣadhīr evainaṃ samyañcaṃ dadhāti puṣpavatīḥ supippalā ity oṣadhīr eva phalaṃ grāhayati tasmād oṣadhayaḥ śīrṣan phalaṃ gṛhṇanti varuṇamenir vā eṣa etarhy upanaddho vi pājasā pṛthunā śośucānā ity anurūpeṇaiva varuṇameniṃ viṣyati dvābhyāṃ viṣyati dvipād yajamānaḥ pratiṣṭhityay āpo hi ṣṭhā mayobhuvā ity apa upasṛjaty āpo vā aśāntasya śamayitrikās tasmād apa upasṛjati śāntyai tisṛbhir upasṛjati trivṛd dhy agnir varuṇamenir vā eṣa etarhi mitraḥ saṃsṛjyā pṛthivīm iti mitreṇaiva varuṇameniṃ saṃsṛjati rudrāḥ saṃsṛjyā pṛthivīm ity etā vā etām agre devatāḥ prajāpataye samasṛjaṃs tābhir evaināṃ saṃsṛjati pañcabhiḥ saṃsṛjati pāṅkto yajño yāvān eva yajñas tam ālabdha
||3.1.6||satyam : fn probably satyam iti
gṛhṇanti : fn corrigenda| ed|: gṛhṇāti|
makhasya śiro 'sīty āha yajño vai makhas tasya vā etañ śiro yad ukhā mukhato vā etad yajñam ālabdha vasavas tvā kṛṇvantu gāyatreṇa chandaseti chandobhiś ca vā eṣā devatābhiś ca kriyate chandobhiś caivaināṃ devatābhiś ca karoti dhruvāsi pṛthivy asīti chandasām evaiṣāśīr adityā rāsnāsy aditiṣ ṭe bilaṃ gṛbhṇātv iti yajuṣā karoty ayajuṣā hi manuṣyāḥ kurvanti vyāvṛttyai tāṃ putrebhyaḥ prāyachad aditiḥ śrapayān ity ādityā vā idaṃ smo yan manuṣyāṃs tebhya evaināṃ samprādāt tryuddhiḥ kāryā trayo vā ime lokā eṣāṃ vā eṣā lokānām ukhā pratimā kriyate 'ṣṭastanā kāryā gāyatryā rūpaṃ catustanā kāryādityā dohāya dvistanā kāryāntarikṣaṃ vā ukhemau lokau stanau prattau ha vā imau lokau duhe ya evaṃ veda vyāmamātrī kāryaitāvad vai puruṣe vīryaṃ vīryasammitā kriyate 'tho etāvān vai puruṣe mahimā mahimno 'varuddhayay aratnimātrī kāryā yajñapuruṣāsammitā prādeśamātrī kāryā viṣṇunā yajñena sammitātho prajāpater evānativādāya saptabhir dhūpayati sapta vai śīrṣan prāṇāḥ śira etad yajñasya yajuṣā śīrṣan vā etat prāṇān dadhāti saptabhir dhūpayati sapta vai chandasāṃsi chandobhir evaināṃ dhūpayaty atho brahma vai chandāṃsi brahmaṇaivaināṃ dhūpayati vaiṣṇavaṃ vā etat pātraṃ tat svayā devatayā vyardhayati yad anyābhir devatābhir dhūpayati yad āha viṣṇus tvā dhūpayatv aṅgirasvad iti svayaivainaṃ devatayā samardhayaty asvaśakena dhūpayati vṛṣā hy aśvo vṛṣāgniḥ samṛddhyay atho prājāpatyo vā aśvaḥ prājāpatyo 'gnis tasmād aśvaśakena dhūpayati sayonitvāya
||3.1.7||prajāpatir vā amanyata yo vā asyā agre vikhaniṣyaty ārtiṃ sa āriṣyatīti sa etad yajur apaśyad aditiṣ ṭvā devī viśvadevyavatī pṛthivyāḥ sadhasthe aṅgirasvat khanatv avaṭetīyaṃ vā aditir devī viśvadevyavaty anayā vai sa tad asyām akhanad ahiṃsāyai na hi svaḥ svaṃ hinasti devānāṃ tvā patnīr devīr viśvadevyavatīḥ pṛthivyāḥ sadhasthe aṅgirasvad dadhatūkhā ity oṣadhayo vai devānāṃ patnīr devīr viśvadevyavatīr oṣadhīṣv evaināṃ pratiṣṭhāpayati dhiṣaṇā tvā devī viśvadevyavatī pṛthivyāḥ sadhasthe aṅgirasvad abhīndhātām ukhā iti vāg vai dhiṣaṇā devī viśvadevyavatī vācaivainām abhīnddhe gnās tvā devīr viśvadevyavatīḥ pṛthivyāḥ sadhasthe aṅgirasvañ śrapayantūkhā iti chandāṃsi vai gnā devīr viśvadevyavatīś chandobhirevaināṃ śrapayati varūtrī tvā devī viśvadevyavatī pṛthivyāḥ sadhasthe aṅgirasvat pacatām ukhā ity ahorātre vai varūtrī devī viśvadevyavatī ahorātrābhyām evaināṃ pacati janayas tvāchinnapatrā devīr viśvadevyavatīḥ pṛthivyāḥ sadhasthe aṅgirasvat pacantūkhā iti nakṣatrāṇi vai janayo 'chinnapatrā devīr viśvadevyavatīr nakṣatrair evaināṃ pacaty etā vā etām agre devatāḥ prajāpataye 'pacaṃs tasmād etāni paṅktimanti yajūṃṣi tair evaināṃ pacati dvābhyāṃ pacati dvipād yajamānaḥ pratiṣṭhityai varuṇamenir vā eṣa etarhy abhīddho mitrasya carṣaṇīdhṛtā iti mitreṇaiva varuṇamenim upaiti devas tvā savitodvapatu supāṇiḥ svaṅgurir iti savitṛprasūta evainām udvapaty ātmano 'hiṃsāyay uttiṣṭha bṛhatī bhavety āha dhṛtyā evāvyathamānā pṛthivyām āśā diśā āpṛṇeti tasmād agniḥ sarvā diśā ābhāti ||
mitraitāṃ ta ukhāṃ paridadāmy abhittyay eṣā mā bhedi || iti mitrāyaivaināṃ paridadāty abhittyai yad dhi mitrāyāparittā bhidyeta punaḥ kāryā syād vasavas tvāchṛndantu gāyatreṇa chandaseti chandobhiś ca vā eṣā devatābhiś ca kriyate chandobhiś caivaināṃ devatābhiś cāchṛṇatti svenāyatanenājakṣīreṇāchṛṇatty āgneyaṃ vā etat payo yad ajakṣīram āgneyam etat pātraṃ yad ukhā svena vā etat payasā svaṃ pātram āchṛṇatti paramaṃ vā etat payo yad ajakṣīraṃ paramam etat pātraṃ yad ukhā parameṇa vā etat payasā paramaṃ pātram āchṛṇatti
||3.1.8||ṣaḍ etāny ādhītayajūṃṣi juhoti ṣaḍ vā ṛtava ṛtubhir vā etat pṛthivyā vīryam udyachate nānā juhoti nānāvīryā hīme prāṇāḥ prāṇānāṃ vidhṛtyai yaṃ kāmayeta badhiraḥ syād iti tasya sakṛt sarvāṇy anudrutya juhuyāt prāṇān asya sambhinatti badhiro bhavati tasmād badhiro vācā vadati na śṛṇoti vācaṃ hy asyendriyam anupadyate prāṇā vā etānītarāṇi chandāṃsi vāg anuṣṭub yad anuṣṭubhā saptamaṃ juhoti vācaṃ vā etat prāṇeṣūpasandadhāti tasmād iyaṃ vāk saptamī prāṇānāṃ mā su bhitthā mā su riṣā iti pravṛṇakty asuramāyā vā eṣāsīt tāṃ devā etena yajuṣāvṛñjatāsurī māyā svadhayā kṛtāsīti tan māyām evaitena yajamāno bhrātṛvyasya vṛṅkte dvābhyāṃ pravṛṇakti dvipād yajamānaḥ pratiṣṭhityai pravṛñjyād bhūtikāmasya bhaviṣyad vā idam upajīvāmo bhaviṣyad evopaiti śvaḥśvaḥ śreyān bhavati jātam avadadhyād gataśrīr jāto vā eṣa yo gataśrīr jātenaivainaṃ janayati bhraṣṭrād āhared yaṃ kāmayetānnādaḥ syād ity eṣa vā agnīnām annādo 'nnakaraṇaṃ bhraṣṭram annādyam asmā avarunddhe pradāvād āhared yaṃ kāmayeta prasenenāsya rāṣṭraṃ jāyukaṃ syād iti prasenenāsya rāṣṭraṃ jāyukaṃ bhavati yataḥ kutaścāhṛtyāvadadhyād yaṃ kāmayetāsya pāpmā bhrātṛvyo dvitīyo jāyetety etad vai yajamānasyāyatanaṃ sve vāvāsmā etad āyatane pāpmānaṃ bhrātṛvyaṃ dvitīyaṃ janayati drvannaḥ sarpirāsutir iti krumukaṃ ghṛtānvaktam ādadhāty eṣā vā agneḥ priyā tanūr yat krumukas tejo ghṛtaṃ priyayaivainaṃ tanvā tejasā ca samardhayati parasyā adhi saṃvatā ity audumbarīṃ devā yatrorjaṃ vyabhajanta tata udumbarā udatiṣṭhad yad audumbary ūrjam evāvarunddhe paramasyāḥ parāvatā iti vaikaṅkatīm agner vai sṛṣṭasya bhā apākrāmat tad vikaṅkataṃ prāviśad yad vaikaṅkatī bhā evāvarunddhe yad agne yāni kāni ceti śamīmayīṃ śāntyay agnaye vai na kiñcanāparaśuvṛkṇam asvadanta tasmai vā etayāsaṅgaḥ prāyogiḥ sarvam asvadayad yad agne yāni kāni ceti tad agnaya evaitayā sarvaṃ svadayati sarvam asmai svaditaṃ bhavati rātrīṃrātrīm aprayāvaṃ bharantā ity āśiṣam evāśāste nābhā pṛthivyāḥ samidhāno agnim iti pṛtanājitam evainam akar agniṃ vai sṛṣṭaṃ rakṣāṃsy ajighāṃsaṃs tāni vā etābhir evāpāhata yāḥ senā abhītvarīr iti tad agner evaitābhī rakṣāṃsy apahanty etā eva samidhā ādadhyād yatra rakṣobhyo bibhīyād rakṣasām apahatyay atho grāhukā ha tāṃ samāṃ stenān bhavanti tailvakīm abhicarann ādadhyād eṣa vai vanaspatīnāṃ vajras tājag gha pramīyate yaṃ dviṣyāt taṃ tarhi manasā dhyāyen mano vā āśīr yo vāca āhutim evainaṃ bhūtam agnaye 'pidadhāti yo asmabhyam arātīyād yaś ca no dveṣate janā iti tasmād agnicito 'ślīlaṃ na kīrtayitavyaṃ no agnividaḥ saṃśitaṃ me brahma saṃśitaṃ vīryaṃ balam iti brahmaṇā vā etat kṣatraṃ saṃśyati kṣatreṇa brahmātho brahma caiva kṣatraṃ ca sayujā akar etad vā eṣābhyanūktā ||
prāyogiḥ : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
brahma kṣatraṃ sayujā na vyathete iti brahmāha kṣatraṃ jinvati kṣatriyasya |
kṣatraṃ brahma jinvati brāhmaṇasya yat samīcī kṛṇuto vīryāṇi
||3.1.9||agnibhyaḥ || iti kāmāyālabhyante yatkāmo bhavati saṃ hāsmai sa kāmo namaty āprīṇanti yajñiyān evainān medhyān kurvanti paryagnikṛtān utsṛjanty ayātayāmatvāyaikena saṃsthāpayanti yajñasya santatyā avichedāya puṣkarā bhavanti sendriyatvāya triṣṭubho yājyānuvākyā bhavantīndriyasyāvaruddhyay athaiṣo 'gnaye vaiśvānarāya dvādaśakapālaḥ saṃvatsaro vā agnir vaiśvānara eṣā vā agneḥ priyā tanūr yad vaiśvānaraḥ priyayaivainaṃ tanvā samardhayaty atho ayātayāmatvāyaivāyātayāmā hi vaiśvānaraḥ śvetaṃ vāyave niyutvatā ālabheta tejaskāmo vāyur vā agnes tejas tasmād vāyum agnir anveti yad vāyave 'gneḥ satejastvāya yad vāyava ekadhā syād unmāduko yajamānaḥ syād yan niyutvate dvitīyatvāyātho dhṛtyā anunmādāya sarveṣāṃ vā eṣa paśūnāṃ rūpāṇi prati yad vāyava ekadhā syād unmāduko yajamānaḥ syād yad eṣa prājāpatyo dvādaśakapālo dvitīyatvāyātho dhṛtyā anunmādāyāthaiṣa āgnāvaiṣṇava ekādaśakapālo 'gnir vai sarvā devatā viṣṇur yajño devatāś caiva yajñaṃ cālabdhāthaiṣa ādityo ghṛte carur ādityā vā ita uttamāḥ svargaṃ lokam āyaṃs tebhya eva procya svargaṃ lokam ety ādityā vā asmiṃl loka ṛddhā ādityā amuṣmin puroḍāśena vai devā asmiṃl loka ārdhnuvaṃś caruṇāmuṣminn asminn eva loke puroḍāśena ṛdhnoti caruṇāmuṣminn athaiṣo 'gnaye vaiśvānarāya dvādaśakapālo devāyatanaṃ vā agnir vaiśvānaro devāyatana eva pratiṣṭhāpyāgniṃ bibharty atho kāmo vai vaiśvānaro yatkāmo bhavati saṃ hāsmai sa kāmo namati ||
ity uparikāṇḍe juhūmagrīyaḥ prathamaḥ prapāṭhakaḥ
||3.1.10||