tṛtīyakāṇḍe dvādaśaḥ prapāṭhakaḥ
tṛtīyakāṇḍe dvādaśaḥ prapāṭhakaḥ
paro martaḥ paraḥ śvā
||3.12.1||agnaye svāhā somāya svāhāpāṃ modāya svāhā vāyave svāhā savitre svāhā tvaṣṭre svāhā bṛhaspataye svāhendrāya svāhā mitrāya svāhā varuṇāya svāhā
||3.12.2||hiṅkārāya svāhā hiṅkṛtāya svāhā krandate svāhā avakrandāya svāhā prothate svāhā praprothāya svāhā gandhāya svāhā ghrātāya svāhā niviṣṭāya svāhopaviṣṭāya svāhā sanditāya svāhā valgate svāhāsīnāya svāhā śayānāya svāhā svapate svāhā jāgrate svāhā kūjate svāhā prabuddhāya svāhā vicṛttāya svāhā vijṛmbhamāṇāya svāhā javāya svāhā balāya svāhāyanāya svāhā prāyaṇāya svāhā yate svāhā dhāvate svāhoddrāvāya svāhoddrutāya svāhā śūkārāya svāhā śūkṛtāya svāhopasthitāya svāhā saṃhānāya svāhā niṣaṇṇāya svāhotthitāya svāhā viṣṭhitāya svāha vivartamānāya svāhā vivṛttāya svāhā vidhūnvānāya svāhā vidhūtāya svāhā śṛṅvate svāhā śuśrūṣamāṇāya svāhekṣitāya svāhā vīkṣitāya svāhā vīkṣamāṇāya svāhā nimeṣāya svāhā yad atti tasmai svāhā yat pibati tasmai svāhā yan mehati tasmai svāhā kurvate svāhā kṛtāya svāhā
||3.12.3||vibhūr mātrā prabhūḥ pitrāśvo 'si hayo 'sy atyo 'si mayo 'si naro 'sy arvāsi saptir asi vājy asi vṛṣāsi nṛmaṇā asi yayur nāmāsy ādityānāṃ patvānvihi devā āśāpālā etaṃ devebhyo aśvaṃ medhāya prokṣitaṃ rakṣateha dhṛtir iha svadhṛtir iha rama iha ramantām
||3.12.4||kāya svāhā kasmai svāhā katamasmai svāhā savitre svāhā savitre prasavitre svāhā savitra āsavitre svāhādityai svāhādityai mahyai svāhādityai sumṛḍīkāyai svāhā sarasvatyai svāhā sarasvatyai bṛhatyai svāhā sarasvatyai pāvakāyai svāhā pūṣṇe svāhā pūṣṇe prapathyāya svāhā pūṣṇe narandhiṣāya svāhā tvaṣṭre svāhā tvaṣṭre turīpāya svāhā tvaṣṭre parurūpāya svāhā viṣṇave svāhā viṣṇave śipiviṣṭāya svāha viṣṇave nibhūyapāya svāhā
||3.12.5||ā brahman brāhmaṇas tejasvī brahmavarcasī jāyatām ā rāṣṭre rājanyaḥ śūra iṣavyo mahāratho jāyatāṃ dogdhrī dhenur voḍhānaḍvān āśuḥ saptiḥ sabheyo yuvā purandhir yoṣā jiṣṇū ratheṣṭhā āsya yajamānasya vīro jāyatāṃ nikāmenikāme naḥ parjanyo varṣatu phalavatīr nā oṣadhayaḥ pacyantāṃ yogakṣemo naḥ kalpatām
||3.12.6||agnaye svāhā somāya svāhendrāya svāhā pṛthivyai svāhāntarikṣāya svāhā dive svāhā digbhyaḥ svāhāśābhyaḥ svāhorvyai diśe svāhā prācyai diśe svāhā nakṣatrebhyaḥ svāhā nakṣatriyebhyaḥ svāhāhorātrebhyaḥ svāhārdhamāsebhyaḥ svāhā māsebhyaḥ svāhā ṛtubhyaḥ svāhārtavebhyaḥ svāhā saṃvatsarāya svāhā dyāvāpṛthivībhyāṃ svāhā candramase svāhā sūryāya svāhā raśmibhyaḥ svāhā vasubhyaḥ svāhā rudrebhyaḥ svāhādityebhyaḥ svāhā marudbhyaḥ svāhā viśvebhyo devebhyaḥ svāhā mūlebhyaḥ svāhā śākhābhyaḥ svāhā vanaspatibhyaḥ svāhā puṣpebhyaḥ svāhā phalebhyaḥ svāhauṣadhībhyaḥ svāhā
||3.12.7||prācyai diśe svāhārvācyai diśe svāhā dakṣiṇāyai diśe svāhārvācyai diśe svāhā pratīcyai diśe svāhārvācyai diśe svāhodīcyai diśe svāhārvācyai diśe svāhordhvāyai diśe svāhārvācyai diśe svāhā
||3.12.8||āyuṣe svāhā prāṇāya svāhāpānāya svāhā vyānāya svāhā samānāya svāhodānāya svāhā cakṣuṣe svāhā śrotrāya svāhā manase svāhā vāce svāhā
||3.12.9||pṛthivyai svāhāntarikṣāya svāhā dive svāhā sūryāya svāhā candramase svāhā nakṣatrebhyaḥ svāhādbhyaḥ svāhauṣadhībhyaḥ svāhā vanaspatibhyaḥ svāhā pariplavebhyaḥ svāhā sarīsṛpebhyaḥ svāhā carācarebhyaḥ svāhā
||3.12.10||asave svāhā vasave svāhā vibhve svāhā vivasvate svāhā gaṇaśriye svāhā gaṇapataye svāhābhiṣāhe svāhābhibhve svāhādhipataye svāhā śūṣāya svāhā saṃsarpāya svāhā candrāya svāhā jyotiṣe svāhā malimlucāya svāhā
||3.12.11||dharṇasāya svāhā draviṇāya svāhā prasavāya svāhopayāmāya svāhā sindhave svāhā samudrāya svāhā kāṭāya svāhārṇavāya svāhā sarasvatyai svāhā viśvavyacase svāhā subhūtāya svāhāntarikṣāya svāhā
||3.12.12||madhave svāhā mādhavāya svāhā śukrāya svāhā śucaye svāhā nabhase svāhā nabhasyāya svāheṣāya svāhorjāya svāhā sahase svāhā sahasyāya svāhā tapase svāhā tapasyāya svāhā saṃsarpo 'sy aṃhaspatyāya svāhā
||3.12.13||savayase svāhābhivayase svāhordhvavayase svāhā bṛhadvayase svāhā sahīyase svāhā sahamānāya svāhā sāsahaye svāhā sahasvate svāhābhīṣāhe svāhābhibhve svāhābhimātiṣāhe svāhābhimātighne svāhā
||3.12.14||ekasmai svāhā dvābhyāṃ svāhaikānnaśatāya svāhā śatāya svāhaikaśatāya svāhā vyuṣṭyai svāhā svargāya svāhā
||3.12.15||hiraṇyagarbhaḥ samavartatāgre bhūtasya jātaḥ patir eka āsīt |
sa dādhāra pṛthivīṃ dyām utemāṃ kasmai devāya haviṣā vidhema ||
upayāmagṛhīto 'si prajāpataye tvā juṣṭaṃ gṛhṇāmy eṣa te yoniḥ sūryas te mahimā
||3.12.16||yaḥ prāṇato nimiṣataś ca rājā patir viśvasya jagato babhūva |
īśe yo asya dvipadaś catuṣpadaḥ kasmai devāya haviṣā vidhema ||
upayāmagṛhīto 'si prajāpataye tvā juṣṭaṃ gṛhṇāmy eṣa te yoniś candramās te mahimā
||3.12.17||yuñjanti bradhnam aruṣaṃ carantaṃ pari tasthuṣaḥ |
rocante rocanā divi ||
yad vāto 'po aganīgan priyām indrasya tanvam |
etaṃ stotar anena pathā punar aśvam āvartayāsi naḥ
||3.12.18||vasavas tvāñjantu gāyatreṇa chandasā rudrās tvāñjantu traiṣṭubhena chandasādityās tvāñjantu jāgatena chandasā bhūr bhuvaḥ svar lājī3 śācī3 yavye gavya etad annam atta devā etad annam addhi prajāpate ||
kaḥ svid ekākī carati ka u svij jāyate punaḥ |
kiṃ svid dhimasya bheṣajaṃ kim avāvapanaṃ mahat ||
sūrya ekākī carati candramā jāyate punaḥ |
agnir himasya bheṣajaṃ bhūmir āvapanaṃ mahat ||
kā svid āsīt pūrvacittiḥ kiṃ svid āsīd bṛhad vayaḥ |
kā svid āsīt pilippilā kā svid āsīt piśaṅgilā ||
dyaur āsīt pūrvacittir aśva āsīd bṛhad vayaḥ |
avir āsīt pilippilā rātrir āsīt piśaṅgilā
||3.12.19||prāṇāya svāhāpānāya svāhā vyānāya svāhā ||
amby ambike ambālike na mā nayati kaś cana |
sasasty aśvakaḥ subhadrikāṃ kāmapīlavāsinīm ||
gaṇānāṃ tvā gaṇapatiṃ havāmahe priyāṇāṃ tvā priyapatiṃ havāmahe nidhīnāṃ tvā nidhipatiṃ havāmahe vaso mamāham ajāni garbhadham ā tvam ajāsi garbhadham ||
tau saha caturaḥ padaḥ samprasārayāvaḥ svarge loke prorṇuvātāṃ vṛṣā vām aśvo retodhā reto dadhātu
||3.12.20||gāyatrī triṣṭub jagaty anuṣṭup paṅktyā saha |
bṛhaty uṣṇihā kakub devānāṃ patnayo viśaḥ sūcībhiḥ śamayantu tvā ||
dvipadā yā catuṣpadā tripadā yā ca ṣaṭpadā |
vichandā yā ca sachandāḥ sūcībhiḥ śamayantu tvā ||
rajatāḥ sīsā hariṇīr yujo yuñjantu karmabhiḥ |
aśvasya vājinas tvaci syūmāḥ kṛṇvantu śāmyantīḥ ||
mahānāmnī revatayo daivyā āśāḥ prasūvarīḥ |
meghyā vidyuto vācaḥ sūcībhiḥ śamayantu tvā ||
yoṣās te patnayo loma vicinvantu yathāyatham |
supatnīḥ patnayo vājin prajayā bhukṣīmahi ||
kuvid aṅga ||
iti tṛtīyakāṇḍe dvādaśaḥ prapāṭhakaḥ
||3.12.21||