caturthakāṇḍe aṣṭamaḥ prapāṭhakaḥ
caturthakāṇḍe aṣṭamaḥ prapāṭhakaḥ
tau vṛśaś caivāṣaś cābhavatāṃ tad vṛśasya caivāṣasya ca janma sa manur indram abravīt saṃ me yajñaṃ sthāpaya mā me yajño vikṛṣṭo bhūd iti so 'bravīd yatkāma etām ālabdhāḥ sa te kāmaḥ samṛdhyatām athotsṛjeti tāṃ vā udasṛjat tad ṛddhyā eva pātnīvatas tvāṣṭraḥ syāt tvāṣṭrā hi paśavo 'vācīnaṃ nābhyāḥ kāryo 'vācīnaṃ hi nābhyāḥ striyā vīryavad vyavavlināti vā ekādaśinī yajñaṃ yat pātnīvataḥ pratyuttabdhyai
||4.8.1||bhūd : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
amuṣmin vai loke yajamāno bubhūṣaty amuṣya khalu vā ādityasyāsau loko yat saurībhyāṃ juhoty amuṣmin vā etal loke yajamāno bhavati dvābhyāṃ juhoti dvipād yajamānaḥ pratiṣṭhityai hiraṇyam avadhāya juhoti hiraṇyajyotiṣam evainaṃ svargaṃ lokaṃ gamayati baddhena juhoti dakṣiṇānāṃ vā eṣo 'nvārambho dyāṃ gacha svar gachety uddharati svargasya lokasya samaṣṭyai rūpaṃ vo rūpeṇābhyemīti rūpaṃ hiraṇyaṃ rūpaṃ paśavas tutho vo viśvavedā vibhajatv ity eṣa vai tutho viśvavedā yad agnir eṣa vai taṃ veda yo dakṣiṇīyo yo 'dakṣiṇīya etat te agne rādha eti somacyutam ity agnīdhe vā etad dīyate tat somaś cyāvayati tan mitrasya pathā nayety eṣa vai mitrasya panthā yad yajña āgneyyāgnīdhre juhoty āgneyaṃ hy āgnīdhraṃ vāruṇyā dvitīyayā yady ano vā ratho vā dīyate vāruṇaṃ hi tad ṛtasya pathā pretety eṣa vā ṛtasya panthā yad yajñaś candradakṣiṇā iti candraṃ hi dīyate brāhmaṇam adya ṛdhyāsaṃ pitṛmantaṃ paitṛmatyam ity eṣa vai brāhmaṇaḥ pitṛmān paitṛmatyo ya ārṣeyaḥ śuśruvān sudhātudakṣiṇam iti sudhātv evāsya yajñaṃ dadhāti vi svaḥ paśya vy antarikṣam ity ada eva prāpya vadati yatasva sadasyair ity arātīyanti vā eta etasmai dadata īśvarā brāhmaṇāḥ somapāś cakṣuṣāpahantos tān eva śamayaty asmadrātā madhumatīr devatrā gachata pradātāram āviśateti tathā hainam amutrāgachanti bahurmaryā yajñakuṇapīti ha smāha yajñavacā rājastambāyanaḥ pra vā ito manuṣyā dakṣiṇāś cyāvayanti nāmutra gachantīti yad āhānavahāyāsmān devayānena pathā sukṛtāṃ loke sīdata tan naḥ saṃskṛtam iti tathā hainam iha cāmutra cāgachanti
||4.8.2||bahurmaryā : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
ghnanti vā etat somaṃ yad abhiṣuṇvanti yajñaṃ vā etad ghnanti yad dakṣiṇā dīyante yajñaṃ vā etad dakṣayanti tad dakṣiṇānāṃ dakṣiṇātvaṃ yat tad dakṣayanti svargo vai loko mādhyandinaṃ savanaṃ yan mādhyandine savane dakṣiṇā dīyante svargasya lokasyākrāntyai bahu deyaṃ setuṃ vā etat kurute svargasya lokasya samaṣṭyai hiraṇyaṃ haste bhavaty atha nayati satyaṃ vai hiraṇyaṃ satyenaivainā nayaty agreṇa gārhapatyaṃ jaghanena sadas tā udīcīr utsṛjanty antarā cātvālaṃ cāgnīdhraṃ caitena vā aṅgirasaḥ svargaṃ lokam āyaṃs tam evaināḥ panthām apinayati dvābhyāṃ gārhapatye juhotīmāṃ tenākramata āgneyyāgnīdhre 'ntarikṣaṃ tenātha yad dakṣiṇā dīyante svargaṃ tena lokam agnīdhe 'gre dadāti yajñamukhaṃ vā agnīd yajñamukham eva nāpārāḍ atho agnir vai sarvā devatā devatā evāsya tayābhīṣṭāḥ prītā bhavanti brahmaṇe dadāti prājāpatyo vai brahmā prajāpatim eva tayā prīṇāty ṛtvigbhyo dadāti hotrā eva tayā prīṇāti yāṃ sadasyebhyo dadāti somapīthaṃ tayā niṣkrīṇīte yām ārṣeyāya śuśruvuṣe dadāti chandāṃsi tayā prīṇāti na hi tasmād arhanti somapīthaṃ niṣkrīyaṃ yām ārṣeyāya śuśruvuṣe dadāti devaloke tayā ṛdhnoti yām anārṣeyāya śuśruvuṣe manuṣyaloke tayā yām aprasṛptāya dadāti vanaspatayas tayā prathante yāṃ yācamānāya dadāti bhrātṛvyaṃ tayā jinvati yāṃ bhīṣā kṣatraṃ tayā brahmātti yāṃ pratinudate sā vyāghrī dakṣiṇā yat tāṃ punaḥ pratigṛhṇīyād vyāghry enaṃ bhūtā pravlinīyād anyayā saha pratigṛhyā tathā hainaṃ na pravlināti yad ajaṃ dadāty āgneyo vā ajo 'gner eva tena priyaṃ dhāmopaiti yad aviṃ dadāty āvyan tenāpajayati yad gāṃ dadāti vaiśvadevī gaur viśveṣāṃ devānāṃ tayā priyaṃ dhāmopaiti yad vāso dadāti sarvadevatyaṃ vai vāso devatā evāsya tenābhīṣṭāḥ prītā bhavanti yat kṛtānnaṃ dadāti māṃsaṃ tena niṣkrīṇīte yad ano vā rathaṃ vā śarīraṃ tena yad dhiraṇyaṃ dadāty āyus tena varṣīyaḥ kurute yad aśvaṃ dadāti prājāpatyo vā aśvaḥ prajāpater eva tena priyaṃ dhāmopaity atho amuṣyādityasya lokaṃ jayaty antataḥ pratihartre deyaṃ raudro vai pratihartā yan madhyataḥ pratihartre dadyān madhyato rudram anvavanayet tasmād antataḥ praihartre deyaṃ svarbhānur vā āsuraḥ sūryaṃ tamasāvidhyat tam atrir anvapaśyad yad ātreyāya hiraṇyaṃ dadāti tama evāpahate 'tho jyotir upariṣṭād dadhāti svargasya lokasyānukśātyai
||4.8.3||āvyan : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
viśvarūpo vā etat tvāṣṭro yajñasya vyṛddham amanyata yad ṛksāme vyuhyete sa etāny apaśyad yajñasya niṣkṛtyai yad evātra yajñasya vyṛddhaṃ tasyaitāni niṣkṛtyai hūyante ṣaḍ ṛgmyāṇi bhavanti ṣaḍ vā ṛtava ṛtuṣv eva pratitiṣṭhati trīṇi yajūṃṣi trīṇi vai savanāni savanāny evāpnoti navaitāni samiṣṭayajūṃṣi juhoti navabhir bahiṣpavamāne stuvate tan nava nava prāṇāḥ prāṇān evātman dhatta ūrdhvas tiṣṭhan juhoty ūrdhvo hi tiṣṭhan vīryavattaro yaṃ dviṣyāt tasya tūṣṇīṃ tiṣṭhan juhuyāt prāṇān asyāntareti santataṃ juhoti prāṇānāṃ santatyay avichindan juhoti prāṇānām avichedāya yad vichindyāt prāṇān vichindyād yaṃ dviṣyāt tasya vichindyāt prāṇān asya vichinatti samānena vigrāhaṃ juhoti samānā hīme prāṇā yajñasya vā etā āṇī etau vai viśvāmitro yajñasyāṇī apaśyat tad yajñasyaivaitā āṇī kriyete yato yajña ādīyate tat punar nidheyā iti ha smāha bharadvājo yato vā etad yajña ādīyate tat punar nidhīyate
||4.8.4||pañcasavano vai yajñas trīṇi savanāny avabhṛtho 'nūbandhyā savanānāṃ pañcamī pāṅkto yajño yāvān eva yajñas tam ālabdha yad vai yajñasyātiricyate tad varuṇo gṛhṇāty atiriktaṃ vā etad yajñasya yad ṛjīṣo 'dhiṣavaṇam adhiṣavaṇe tasmāt tenāvabhṛtham abhyavayanty apo 'bhyavayanty āpo hi varuṇaḥ sthāvarā abhyavayanti tā hi sākṣād varuṇo yad vahantīr abhyaveyuḥ paśūn nirvaheyur atha yat sthāvarā abhyavayanti paśūnām anirvāhāyāpo vai varuṇo vāto varuṇo yad udañco 'vabhṛtham abhyaveyur abhīpataḥ prajā varuṇo gṛhṇīyād atha yad dakṣiṇāvabhṛtham abhyavayanti yajamānasya nirvaruṇatvāyoruṃ hi rājā varuṇaś cakāreti cātvālāt prayanto vadanty eṣa vā apariparaḥ panthā arakṣasyo yenāsā āditya ety amuṣya vā etad ādityasya patha iti śataṃ te rājan bhiṣajaḥ sahasram ity apaḥ parādṛśya vadanty apo vā etad bhūṣanti pūtābhir ābhiḥ pūtāś caranty ekakapālā bhavanti na vai puruṣaḥ kapālair āpya ekadhaivainam āpnoty atho ekā vā iyam asyām eva pratitiṣṭhati tṛṇaṃ prāsya juhoty agnimaty eva juhoty āyatanavaty andho 'dhvaryuḥ syād yad anāyatane juhuyād apabarhiṣaḥ prayājān yajati prajā vai barhiḥ prajā eva mṛtyor utsṛjaty ājyabhāgau yajati yajñatāyai varuṇaṃ yajati nirvaruṇatāyay agnīvaruṇau yajaty ubhayata evainaṃ varuṇān muñcati nānuyājān yajati na saṃsthāpayanty atiriktam iva hi tan manyante samudre te hṛdayam apsv antar iti saha srucopamārayati yad evātra krūraṃ kriyate tañ śamayaty avabhṛtha nicuṅkuṇety avabhṛtha evāsyaiṣa tato ya ṛjīṣa utplavate taṃ bhakṣayanti somapītham iva hi tan manyante varuṇo vā ṛjīṣo yad bhakṣayed varuṇam ātmany añjīta tad āhur bhakṣayitavyam eva paśavo vā ṛjīṣaḥ paśūn evātmany aṅktā iti vicṛtto varuṇasya pāśā iti varuṇapāśam eva viṣyati pratyasto varuṇasya pāśā iti varuṇapāśam eva pratyasyati namo varuṇasya pāśāyeti varuṇapāśāyaiva namo 'kar aṅgiraso vā uttiṣṭhato rakṣāṃsy anūdatiṣṭhaṃs tān vā etena bṛhaspatir anvavait tenaibhyo rakṣāṃsy apāhan yad etenānvavaiti rakṣasām apahatyai yad ūrdhvastobhaṃ tena bārhaspatyam atha yat tristobhaṃ trayo vā ime lokā ebhyo vā etal lokebhyo yajñād rakṣāṃsy apahanti yad atichandasā sarvāṇi vai chandāṃsy atichandāḥ sarvair vā etac chandobhir yajñād rakṣāṃsy apahanti yad āgneyyāgnir vai sarvā devatāḥ sarvābhir vā etad devatābhir yajñād rakṣāṃsy apahanty apo 'bhyavayanty āpo vai rakṣoghnīr apo rakṣāṃsi na taranti rakṣasām apahatyay anapekṣamāṇā āyanti varuṇasyānanvavāyāya parogoṣṭhaṃ mārjayante parogoṣṭham eva varuṇaṃ niravadayanta edho 'sy edhiṣīmahīti nirvaruṇā eva bhūtvaidhitum upayanti samid asi samedhiṣīmahīti samiddhyā eva
||4.8.5||yaḥ kāmayeta sarvo me yajñaḥ syāt sarasā iti sa etās tisro vaśā ālabheta yajñasya sarvatvāyātho sarasatvāya vaiśvadevīṃ madhyata ālabheta reto vā etan madhyato dadhāti madhyato hi reto 'niruktayā pracaranty anirukam iva hi reto yātayāmaṃ vā etasya devatāś ca brahma ca yad vaiśvadevī ca bārhaspatyā ca vaśe bhavato devatānāṃ ca brahmaṇaś cāyātayāmatvāya dugdhāni vā etasya chandāṃsi yātayāmāni bhavanti chandasy eva rasaṃ dadhāti bārhaspatyām antata ālabheta brahma vai bṛhaspatir brahmaṇi vā etad antato yajñasya yajamānaḥ pratitiṣṭhati yad vai yajñaḥ santiṣṭhate mitro 'sya sviṣṭaṃ yuvate varuṇo duriṣṭaṃ yan maitrāvaruṇy anūbandhyā bhavati mitreṇa vā etan mitrād yajñasya sviṣṭaṃ muñcati varuṇena varuṇād duriṣṭam ubhayata enaṃ muktvā yajamānāya prayachati yathā vai lāṅgalenorvarāṃ prabhindanty evam ukthāmadāni yajñaṃ prabhindanti yathā matyam anvavāsyaty evam eṣā yajñasya yad duṣṭutaṃ yad duḥśastaṃ yad vilomaṃ tad etayā kalpayati videvo vā ījānaḥ sadevo 'nījāna ā hy anījāne devatāḥ śaṃsante yathā vā anadvān vimukto 'pakrāmaty evam ījānād devatā apakrāmanti yad āgneya udavasānīyo bhavaty agnir vai sarvā devatā devatā eva punar ālabhate 'ṣṭākapālo bhavati gāyatro hy agnir gāyatrachandāḥ pañcakapālaḥ kāryaḥ pāṅkto yajño yāvān eva yajñas tam ālabdha yatra vā ado 'gnau puruṣaṃ pramītam ādadhati tad enam abhi satyaṃ sarvā enam anyā devatā jahaty agnir enaṃ devatānāṃ na jahāti
||4.8.6||pra vā ṛcā ha prayachati yajuṣā gamayati graheṇa stotrāya vā ṛk śastrāya yajuḥ sambaddhe vai stotraṃ ca śastraṃ ca sambaddhe ṛk ca yajuś coccair ṛcā kriyata uccaiḥ sāmnopāṃśu yajuṣā te devā amanyantedaṃ yajñasya śithiram iti tat purorucam upādadhur aśithiratvāya devatā vai sarvā āśaṃsante grahe gṛhyamāṇe mahyaṃ gṛhṇāti mahyaṃ gṛhṇātīti yat purorug devatānāṃ vyāvṛttyai ||
jīvā nāma stha tā imaṃ jīvayata jīvikā nāma stha tā imaṃ jīvayata sañjīvā nāma stha tā imaṃ sañjīvayata ||
iti yavān ekaviṃśatiṃ darbhapiñjūlāni cāvadhāya paribrūyād athābhimantrayeta ||
prāṇāpānau ta upāṃśvantaryāmau pātāṃ vyānaṃ ta upāṃśusavanaḥ pātu vācaṃ ta aindravāyavaḥ pātu dakṣakratu te maitrāvaruṇaḥ pātu śrotraṃ ta āśvinaḥ pātu cakṣuṣī te śukrāmanthinau pātām ātmānaṃ ta āgrāyaṇaḥ pātv aṅgāni ta ukthyaḥ pātv āyus te dhruvaḥ pātu stanau ta ṛtupātre pātāṃ mūrdhānaṃ te droṇakalaśaḥ pātu kukṣī te kalaśau pātāṃ puṣṭapate cakṣuṣe cakṣuḥ smane smānaṃ vāce vācaṃ prāṇāya prāṇaṃ punar dehy asmai svāhā ||
iti juhuyād etad dha sma vā āha vāsiṣṭhaḥ sātyahavyaḥ pātreṣu vā ahaṃ tad brāhmaṇaṃ veda yathā puruṣaḥ sakṛdāhṛtim āhṛyate sakṛt tv eva kuryān na tataḥ puro yat punaḥ kuryāt pramīyeta yady abhicared etad eva yajur uditvāthābhimantrayeta ||
punar itarathā
||4.8.7||punar anyāni pātrāṇi prayujyante nānyāni yāni punaḥ prayujyante tāny asmai lokāya yāni na punaḥ prayujyante tāny amuṣmai kṣayāyāthaitad ukthyapātraṃ punaḥ prayujyata āraṇyān vā etat paśūn praty āraṇyān evaitena paśūn dādhāra yad etat punaḥ prayujyate tasmād etān paśyataḥ parītya ghnanty athaitad ṛtupātraṃ punaḥ prayujyate 'śvaṃ vā etat praty aśvam evaitena dādhāra yad etat punaḥ prayujyate tasmād etasyāśvasyevādhastāñ śapho 'thaitad ādityapātraṃ punaḥ prayujyate gāṃ vā etat prati gām evaitena dādhāra yad bhūyiṣṭhābhir ṛgbhir bhūyiṣṭhaḥ somo gṛhyate tasmād gaur hanyamānādyamānā paśūnāṃ bhūyiṣṭhāthaitañ śukrapātraṃ punaḥ prayujyate puruṣaṃ vā etat prati puruṣam evaitena dādhārāsau vā ādityaḥ śukro raśmaya ṛtavo 'ntaram ṛtupātraṃ śukrapātraṃ punaḥ prayujyate 'ntare hy amuṣmād ādityād raśmayo 'thaitad upāṃśupātraṃ punaḥ prayujyate 'viṃ vā etat praty avim evaitena dādhārāthaitad antaryāmapātraṃ punaḥ prayujyate 'jāṃ vā etat praty ajām evaitena dādhāra prajāpatir vā āgrāyaṇo yad eṣa punaḥ prayujyate tasmāt prajāpatiḥ prajā veda prajāpater vā etat pātraṃ yad droṇakalaśo yad eṣa punaḥ prayujyate tasmād ayaṃ kṣayo 'sti sapta vai pātrāṇi punaḥ prayogam arhanti tāni hi bandhumanti sapta chandāṃsi chandāṃsi vāg yāvaty eva vāk tām āpnoti sapta chandāṃsi sapta hotrāḥ sapta grāmyāḥ paśavas tān evāvarunddhe trīṇi vai pātrāṇi pratyakṣabandhūni parokṣabandhv evānyat sarvaṃ gāyatry aindravāyavas triṣṭup śukro jagaty āgrāyaṇo 'chinnaṃ srāvayitavyaḥ kāmo hāsya samardhuko bhavaty atho ajīmūtavarṣī parjanyo bhavati na camasam abhyupākuryād yac camasam abhyupākuryād garbhamṛtaḥ prajāḥ syur yenaivāgre sarpanti tena punaḥ sarpeyur yad anyena sarpeyur garbhā veṣṭukāḥ syur yūpena vā āhutayaḥ svargaṃ lokaṃ yanty adhvaryuṇā dakṣiṇā ūrdhvo yūpo mīyata ūrdhvas tiṣṭhan pratigṛṇāti svargasya lokasya samaṣṭyai
||4.8.8||yo jyeṣṭhabandhuḥ syāt sa aindravāyavāgrān grahān gṛhṇītāgraṃ hy aindravāyavo ya āmayāvī sa maitrāvaruṇāgrān prāṇāpāṇau hi mitrāvaruṇau yaḥ paścāt somapīthaḥ sa āśvināgrān paśceva hy etau somapītham āśnuvātāṃ yo brahmavarcasakāmaḥ sa śukrāgrāṃs tejo vai śukro brahmavarcasaṃ yo 'bhicaret sa manthyagrān ārtaṃ vā etat pātraṃ yan manthipātraṃ ya ānujāvaraḥ sa āgrāyaṇāgrān agraṃ hy āgrāyaṇa eti vā eṣa yajñamukhād ya aindravāyavāgrebhyo grahebhyo 'nyāgrān grahān gṛhṇīte dhārayeyus taṃ yaṃ kāmāya gṛhṇīyād athaindravāyavaṃ sādayed yathāpūrvaṃ vā etat kriyate na yajñamukhād eti yady āgrāyaṇaḥ skanded upa vā dasyed itarebhyo grahebhyo nirgṛhṇīyād yathā pitā putrān kṣita upadhāvaty evaṃ tat yadītare grahāḥ skandeyur upa vā dasyeyur āgrāyaṇān nirgṛhṇīyād yathā putrāḥ pitaraṃ kṣita upadhāvanty evaṃ tat droṇakalaśān nirgṛhyanta eṣa vā eteṣāṃ yoniḥ svād eva yoner nirgṛhyante 'skannatvāya somaḥ skantsyati tam ito grahīṣyāmīti tasya vā eṣa pariśaye yadā vā etam avanayaty athaiṣa ubhayataḥśukro 'tho sarvataḥśukraḥ paśubhir vā eṣa vyṛdhyate yasya somaḥ skandati vy asya yajñaś chidyate paśavo vai pṛṣadājyaṃ yat pṛṣadājyaṃ juhoti paśubhir evainaṃ samyañcaṃ dadhāti mano jyotir juṣatām ājyasya vichinnaṃ yajñaṃ sam imaṃ dadhātv iti yajñam eva sandadhāti ||
kriyate : fn ben| ed|: kriyate
eti : fn emended| ed|: eti
vardhatāṃ bhūtir dadhnā ghṛtena muñcatu yajñaṃ yajñapatim aṃhasaḥ || svāhā ||
iti juhuyād iyaṃ vā etad yajñasya gṛhṇāti yad ārchatīyaṃ bhūtir asyā evainad adhi muñcati drapsaś caskanda pṛthivīm anu dyām ity abhimṛśati hotrāsv evainat pratiṣṭhāpayati trayastriṃśad apo 'nvatiṣiñcaty āpo hi yajño yajñaṃ vā etasya vimathnate yasya paśuṃ vimathnate vy asya yajñaś chidyate yad avadānaṃ na vindet tad ājyasyāvadyet sarvā vā anyā devatā yātayāmnīḥ prajāpatir evāyātayāmā prājāpatyam ājyaṃ prājāpatyā devāḥ prajāpatihutam evāsya bhavati yadi kāmayeta ye paśuṃ vyamathiṣata ta ārtim ārcheyur iti kuvid aṅga yavamanto yavaṃ cid iti namauktimatya ṛcāgnīdhre juhuyān namauktīr evaiṣāṃ vṛṅkte tājag ārtim ārchanty athaiṣāṣṭāpadī yad garbhasyāvadyed avadānāny atirecayed yan nāvadyet prokṣitasya haviṣo nāvadyed rasena juhoty ava prokṣitasya haviṣo dyati nāvadānāny atirecayati
||4.8.9||yathā vai śālaivaṃ saṃvatsaras tasya yathā pakṣasī evaṃ pakṣasī yathā madhyamo vamśa evaṃ divākīrtyaṃ yathā vā idaṃ śālāyāḥ pakṣasī madhyamaṃ vaṃśam abhisamāgachanty evaṃ vā etat saṃvatsarasya pakṣasī divākīrtyam abhisantanoti yathā madhyamo vamśa evaṃ divākīrtyaṃ yad eṣa śithiraḥ syād avaśīryeta yad etasminn ahany ete grahā gṛhyante 'hno draḍhimne 'śithiratvāya śukrāgrā etad ahar grahā bhavanti traiṣṭubho vai śukras traiṣṭubham etad ahaḥ pratyuttabdhyai sayattvāya sauryo graho gṛhyate sauryaḥ paśur ālabhyate 'sā āditya etad ahas taṃ sākṣād ṛdhnoti ṣaḍ grahā gṛhyante paśuḥ saptama ālabhyate sapta vai śīrṣan prāṇā asā ādityaḥ śiraḥ śīrṣan vā etat prāṇān dadhātīndro vai vṛtram ahan sa imaṃ lokam abhyajayad amuṃ tu lokaṃ nābhyajayat taṃ viśvakarmā bhūtvābhyajayad yad vaiśvakarmaṇo graho gṛhyate 'muṣya lokasyābhijityai yanti vā ete 'smāl lokād ye vaiśvakarmaṇaṃ grahaṃ gṛhṇate parāñco hi yantīśvarāḥ prametoḥ śvo bhūta ādityaṃ gṛhṇīrann iyaṃ vā aditir iyaṃ pratiṣṭhā yad ādityo 'syām ava pratitiṣṭhanti tayor anyamanyam ā parārdhāt pakṣaso gṛhṇīran viśvam anyena karma kurvāṇā yantīyaṃ vā aditir asyām anyena pratitiṣṭhanti tā ubhau sahārke gṛhṇīrann antaṃ gatvāntam eva gatvobhayor lokayoḥ pratitiṣṭhanty ādityenāsmiṃl loke vaiśvakarmaṇenāmuṣmin
||4.8.10||