caturthakāṇḍe saptamaḥ prapāṭhakaḥ
caturthakāṇḍe saptamaḥ prapāṭhakaḥ
gāyatro vai devānāṃ savitā gāyatryā eṣa loke somo gṛhyate yad āgrayaṇas tasmād āgrāyaṇāt sāvitro nirgṛhyate so 'da ā tṛtīyāt savanāt pariśaye kriyamāṇasyakriyamāṇasya prasavāyāntarikṣaṃ vā antaryāmo 'ntarikṣam imāḥ prajā yad antaryāmapātreṇa sāvitraṃ gṛhṇāti savitā vā etat prajāḥ prasuvati prajananāyāsanno hūyate 'sannā hīmāḥ prajā nelayanti nānuyajati yad anuyajet sṛṣṭiṃ prajānāṃ vichindyād atho samānapātrau hy etau somau gṛhyete tasmān nānuyajati devā vai tṛtīyasavanam udyamaṃ nāśaknuvan prātaḥsavane tarhi savitāsīt taṃ devās tṛtīyasavanam abhiparyauhaṃs tena tṛtīyasavanam udayachanta yat sāvitras tṛtīyasavane gṛhyate savitṛprasūtā vā etat tṛtīyaṃ savanam udyachante sāvitrasya saṃsrave vaiśvadevam abhigṛhṇāti vaiśvadevīr imāḥ prajāḥ savitṛprasūtāḥ khalu vai prajāḥ prajāyante mano vai savitā vaiśvadevīr imāḥ prajāḥ sarvāsu vā etat prajāsu mano dadhāty āśīrmataḥ savanasya gṛhṇāti vaiśvadevatvāya suśarmāsi supratiṣṭhāna iti yat svit somaḥ some pratitiṣṭhati bṛhadukṣe namā iti yad bṛhad iti tena devebhyo yan namā iti tena pitṛbhya ukthabhājo vai pitaro 'stomabhāja ukthāyaiṣa gṛhyate na stotrāya yatra gṛhyate tañ śasyate sva āyatatne
||4.7.1||pariśaye : fn emended| ed|: pariśayet
ukthāyaiṣa : fn emended| ed|: ukāyaiṣa
ghṛtasya yajaty eṣa vai prathamo dhiṣṇyānāṃ yad āhavanīyas taṃ vā etad agre vyāghārayaty āgnāvaiṣṇavyā vyāghārayati parāṅ vā etarhi yajño 'gniḥ sarvā devatā viṣṇur yajño devatāś caiva yajñaṃ cālabdha ghnanti vā etat somaṃ yad abhiṣuṇvanti yat saumyaḥ somaṃ vā etat sambhāvayanti somam āpāyayanty avadhiṣur vā etat somaṃ yad abhyasuṣuvur anustaraṇī vā eṣā somasya yat saumyaḥ pitπṇām anustaraṇī tasmāt pitṛmatyā yajati dakṣiṇā tiṣṭhan juhoti dakṣiṇā hi pitπṇām upasadāṃ vā ete 'nuyājā āgnāvaiṣṇavyā ghṛtasya yajati saumyā somasya yā evāda upasatsu devatā ayākṣīt tā etad amutra vā eṣa bhūtāya kriyate yad vā etasya vyārdhi yat prāmāyi tad asyāmuṃ lokaṃ gachaty atha pūta evoñśiṣyate pavitraṃ vai saumyo yajamānam evaitena punāti sāmadevatyo vai somaḥ somasya khalu vai saumyaḥ sāmne vā etad dhriyate ||
satrā ta etad yad u ta iha || iti paripaśyati yo 'gatāsuḥ sa paripaśyati yo gatāsur na sa paripaśyati yadi na paripaśyed atha vadet ||
yan me mano yamaṃ gataṃ yad vā me aparāgatam |
rājñā somena tad vayam asmāsu dhārayāmasi ||
hṛdispṛk kratuspṛg varcodhā asi varco me dhehi || iti āśiṣam evāśāste
||4.7.2||athaite 'tigrāhyā devā vai somam agṛhṇatātha vā etān indro 'gṛhṇīta so 'ven na vā aham imān ṛte brahmaṇaḥ saviṣyāmīti sa brahmopādhāvat tān brahmaṇāsaghnod brahma vai gāyatrī tasmād gāyatrībhir gṛhyante yad evādaḥ param annādyam anavaruddhaṃ tasyaite 'varuddhyai gṛhyante ye vā amī vairājasya stobhā atiriktās tair ete sāmanvantaḥ sarve vā eta aindrā ya aindra aindraḥ so 'sā āditya indraḥ samānam agniś cāsau cādityo virājo vai teja āgneyaḥ śakvarīṇām aindro revatīnāṃ sauryo yatra pṛṣṭhāni yujyeraṃs tad etān juhuyāt sāmnāṃ satejastvāya saṃ vā etad yajñaḥ paścāt stotreṇa ca śastreṇa cādhīyate yad atigrāhyāḥ pratyuttabdhyai cakriyau vā ete yajñasya yat pṛṣṭhāny upastambhanam atigrāhyās tasmāt prātaḥsavane gṛhyāḥ pratyuttabdhyai yad āgneyas tejas tenāvarunddhe yad aindra indriyaṃ tena yat sauryo rucaṃ tena trivṛd vāvāsmā etat samṛddhaṃ brahmavarcasaṃ dadhāti tejo vā agnir indriyam indro brahmavarcasam asā ādityas tejasā ca vāvāsmā etad brahmavarcasena cobhayata indriyaṃ parigṛhṇāti ||
agneś ca tvā brahmaṇaś ca tejasā juhomi tejodāṃ tejo mā mā hāsīn māhaṃ tejo hāsiṣaṃ svāhendrasya ca tvā kṣatrasya caujasā juhomy ojodām ojo mā mā hāsīn māham ojo hāsiṣaṃ svāhā sūryasya ca tvauṣadhīnāṃ ca varcasā juhomi varcodāṃ varco mā mā hāsīn māhaṃ varco hāsiṣaṃ svāhāgna āyuḥkārāyuṣmāṃs tvaṃ tejasvān deveṣv edhy āyuṣmantaṃ māṃ tejasvantaṃ manuṣyeṣu kurv indraujaskāraujasvāṃs tvaṃ sahasvān deveṣv edhy ojasvantaṃ māṃ sahasvantaṃ manuṣyeṣu kuru sūrya bhrājaskāra bhrājasvāṃs tvaṃ varcasvān deveṣv edhi bhrājasvantaṃ māṃ varcasvantaṃ manuṣyeṣu kuru ||
ete homā bhakṣaṅkāraś ca bhavanty eteṣāṃ vai vīryeṇa bambaviśvavayasā imāṃl lokān arvācaś ca parācaś ca prājānītāṃ saṃ ha vā asmā ime lokā arvāñcaś ca parāñcaś ca bhānti ya evaṃ veda suprajñānā vā ita itthaṃ lokā amutas tvā arvāñco duḥprajñānā eṣa ha tv evāmuto 'rvāca imāṃl lokān prajānānti yasyaite hūyante
||4.7.3||upāṃśupātreṇa pātnīvataṃ gṛhṇāti prāṇo vā upāṃśuḥ prāṇena vā etat prayanti prāṇenodyanty atho prāṇānāṃ pratiprajñātyay atho yat prathamaṃ pātraṃ yujyate tad uttamaṃ vimucyate prāṇānāṃ gopīthāya hotā vā adya prātar upāṃśum ayajad yad etaṃ hotā vaṣaṭkuryād yat puro 'kas tat paścāt pariharet pramāyukaḥ syāt tasmād etam agnīd vaṣaṭkaroti puro hy agnīt prāṇo vā upāṃśuḥ prāṇād adhi prajāḥ prajāyante yad upāṃśupātreṇa pātnīvataṃ gṛhṇāti prajananāyāsanno hūyate 'sannā hi prajāḥ prajāyante nānuyajati yad anuyajet prajananam apihanyād atho samānapātrau hy etau somau gṛhyete tasmān nānuyajati mithunaṃ vai ghṛtaṃ ca somaś ca yat pātnīvataṃ ghṛtena śrīṇāti mithunatvāya bṛhaspatisutasya tā iti brahma vai bṛhaspatir brahmaṇo vai yoneḥ prajāpatiḥ prajā asṛjata brahmaṇo vā etad yoner yajamānaḥ prajāyata inda indriyāvatā itīndriyaṃ hi garbho 'gnā3i patnīvā3n iti mithunaṃ vā agnīc ca patnīś ca sajūs tvaṣṭrā somaṃ pibeti tvaṣṭā hi rūpāṇi vikaroti ghṛtaṃ vai devā vajraṃ kṛtvā somam aghnann abhi khalu vā etaṃ ghārayanti yat pātnīvataṃ ghṛtena śrīṇātīndriyeṇa vā etat patnī vyardhayati tasmān nirindriyā strī pumān indriyavāṃs tasmāt pumāṃsaḥ sabhāṃ yanti na striyo yad itarānt somāñ śrīṇīyur na pātnīvataṃ striyaḥ sabhām īyur na pumāmsa indro vai vṛtram ahaṃs tasya yan mūrdhānam udarujat sa droṇakalaśo 'bhavat tato yaḥ somaḥ samasravat sa hāriyojanas tasmād etaṃ droṇakalaśena juhoti yonir hy asyaiṣa indro vṛtraṃ hatvā tasya yat klomno hṛdayāt somaṃ samasiñcat sa hāriyojano 'bhavat sa indro 'manyata yad imam asuryaṃ somaṃ hoṣyāmi tad anv asurā ābhaviṣyanti yan na hoṣyāmi tad anv ābhaviṣyantīti taṃ saṃsthite prahṛteṣu paridhiṣv ajuhod yat saṃsthite prahṛteṣu paridhiṣu juhoti tat svid ubhayam akar juhoty aha saṃsthite juhoty atirikto vā eṣa ṛtvijāṃ ya unnetā tasmād etaṃ na vṛṇate na vaṣaṭkaroty aty eṣa somo 'reci sa vā unnetāram evābhyatiricyate 'dhvaryur vai pūrvānt somān juhoti yad etam adhvaryur juhuyād āhutīḥ saṃsṛjet samadaṃ kuryāt tasmād etam unnetā juhoti prajāpatir vā etam amanyata somaṃ hoṣyaṃs tam agnir abravīn na mayi tvam etam asuryaṃ somaṃ hoṣyasy aśṛtam advatīyaṃ dvitīyam astv iti yad dhānābhiḥ śrīṇāti śṛtatvāyātho dvitīyatvāyāthaitā dhānā yatra vā ado devebhyaḥ kāmadughāḥ kāmam aduhra tad etā api duduhre tat puṣṭim evaitābhir avarunddhe prajāpatir vā āgrāyaṇo yad eṣo 'tiricyate tasmād ayam atirikto 'parimita imāḥ prajā abhipavata ṛksāme vā indrasya harī tayoḥ paridhaya ādhānaṃ nirādhānāya khalu vā aśvāya ghāsam apidadhāti yat saṃsthite prahṛteṣu paridhiṣv ajuhod yat saṃsthite prahṛteṣu paridhiṣu juhoti nirādhānābhyām evābhyāṃ ghāsam apidadhāti paśavo vai dhānā yat saṅkhādet paśūn hiṃsyād yan na saṅkhāded ayatāḥ syuḥ sandṛśya rayyai tvā poṣāya tvety upavapati tat svid ubhayam akaḥ paśūnāṃ yatyai bhuñjanta enaṃ paśavā upatiṣṭhante
||4.7.4||ābhaviṣyantīti : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
evābhyatiricyate : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
duduhre : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
yajñena vai devāḥ svargaṃ lokam āyaṃs te 'manyantānena vai no 'nye lokam anvārokṣyantīti te chandāṃsy apaśyaṃs tāni vyatyaṣajan svargasya lokasyānanukśātyai yac chandāṃsi vyatiṣajati lokaṃ vā etac chandāṃsi yajamāno bhrātṛvyasya mohayati svargasya lokasyānanukśātyai deveṣu vā anyāni chandāṃsy āsann asureṣv anyāni kanīyāṃsi deveṣv āsan jyāyāṃsy asureṣu te devāḥ kanīyobhiś chandobhir jyāyāṃsi chandāṃsy asurāṇām avṛñjata yat kanīyobhiś chandobhir jyāyāṃsi chandāṃsi viśaṃsati lokaṃ vā etac chandāṃsi yajamāno bhrātṛvyasya vṛṅkte lokam enam achandaskam akar anuṣṭubhaṃ sarvāṇi chandāṃsy abhisaṃśaṃsati vāg vā anuṣṭub ānuṣṭubhaḥ puruṣas tasmāt puruṣaḥ sarvā vāco vadati paśavo vai chandāṃsi vāg anuṣṭub ānuṣṭubhaḥ puruṣo yat sarvāṇi chandāṃsi saṃśasyānuṣṭubham uttamāṃ śaṃsati tasmāt puruṣa upariṣṭād avācaḥ paśūn atti sarvāṇi chandāṃsi saṃśaṃsati pajāpatir vai chandāṃsi prajāpatim evāpnoti ṣaḍ akṣarāṇi stotrād atiricyante ṣaḍ vā ṛtava ṛtuṣv eva pratitiṣṭhati tataś catvāri śastraṃ punar upāvartante catuṣpadas tena paśūn avarunddhe 'tha dve evātiricyete dve virājam ati satyaṃ cānṛtaṃ ca virājam evāpnoti
||4.7.5||sarvāṇi : fn emended| ed|: sarvāṇi|
prajāpatir vai devebhyo yajñān vyakalpayat so 'manyatātmānam antar agām iti teṣāṃ vā indriyāṇi vīryāṇi punaḥ samabṛhat sa ṣoḍaśy abhavad atha vai tarhīndro devānām āsīd avamatamaḥ śithiratamas tasmai vā etaṃ ṣoḍaśinaṃ prāyachat tenendro 'bhavat tato devā abhavan parāsurās tad ya evaṃ vidvān etaṃ ṣoḍaśinaṃ gṛhṇīte bhavaty ātmanā parāsya bhrātṛvyo bhavati prajāpatir vai devebhyas tanūr vyakalpayat tāsāṃ yā harivaty āsīt tām ātmann aśiṃṣat preṇā yad dharivatī purorug grahasya bhavati yaivāsya harivatī priyā tanūs tām āpnoti na ṣoḍasī nāma yajño 'stīty āhur atha kasmāt ṣoḍaśīti yat stotreṇa ca śastreṇa ca sampadyate tasmāt ṣoḍaśī yajñena vai devāḥ svargaṃ lokam āyan sa eṣāṃ na prābhavat tasmin vā etaṃ ṣoḍaśinaṃ pratyagrathnaṃs tenāmuṃ lokaṃ vyāpnuvaṃs tad amuṣya vāva lokasya vyāptyai ṣoḍaśī gṛhyate 'muṣya lokasya samaṣṭyay agniṣṭome rājanyasya gṛhṇīyād aśānta enaṃ vajro bhūtyā inddhe 'tirātre brāhmaṇasya vajro vai ṣoḍaśīśvaro 'śānto yajamānaṃ hiṃsito rātrir eva vajraṃ śamayati prātaḥsavane gṛhyas tejo vai prātaḥsavanaṃ tejasa eva vajraṃ nirmimīte mādhyandine savane gṛhya ojo vai mādhyandinaṃ savanam ojasa eva vajraṃ nirmimīte tṛtīyasavane gṛhyaḥ paśavo vai tṛtīyasavanaṃ paśubhya eva vajraṃ nirmimīte yat prātaḥsavane gṛhṇīyād vajrā uttare savane abhyatiricyeta yan mādhyandine savane madhyato vajro nihanyāt tṛtīyasavane gṛhyas tat sarveṣu savaneṣu gṛhṇāti na pūrve savane ārtiṃ nītaḥ pañcadaśaḥ kāryo vajro vai pañcadaśo vajram evāsmā ādhāt tena vijitiṃ bhūtiṃ gachati ṣoḍaśī kāryo yajamāno vai pañcadaso vajraḥ ṣoḍasī vajram evāsmā ādhāt sa enaṃ bhūtyai śremṇa inddhe saptadaśaḥ kāryaḥ prajāpatir vai saptadaśaḥ prājāpatyaḥ ṣoḍaśī sva evainaṃ yonau dadhāty ekaviṃśaḥ kārya ekaviṃśatidhāmnī vā anuṣṭub ānuṣṭubhaḥ ṣoḍaśy etad vā asyāyatanatamaṃ tasmād ekaviṃśaḥ kāryo madhyame 'haṃs trirātrasya gṛhyo madhyamaṃ vā ahas trirātrasya śithiram ahno draḍhimne 'śithiratvāya caturthe 'haṃś catūrātrasya gṛhyaś caturthaṃ vā ahaś catūrātrasya śithiram ahno draḍhimne 'śithiratvāya caturthecaturthe 'hann ahīnasya gṛhyaś caturthañcaturthaṃ vā ahar ahīnasya śithiram ahno draḍhimne 'śithiratvāya na dvirātre 'vakalpate dve vā ete chandasī gāyatraṃ ca traiṣṭubhaṃ cāchandaskam anāyatanaṃ gṛhṇīte 'nāyatano yajamāno bhavaty uttare 'han dvirātrasya gṛhyo rātrim evāyatanam abhyatiricyate
||4.7.6||abhyatiricyeta : fn emended| ed|: abhyatiricyate
athaiṣo 'dābhyo devāś ca vā asurāś cāspardhanta te devā etam apaśyaṃs tam agṛhṇata tān asurā nādabhnuvaṃs tad adābhyasyādābhyatvaṃ nainaṃ bhrātṛvyo dabhnoti ya etaṃ gṛhṇīte ghnanti vā etat somaṃ yad abhiṣuṇvanty eṣā vai somasyātimokṣiṇī tanūr yān etān aṃśūn pravṛhanty evaṃ vā etaṃ lokaṃ yajamāno 'nvatimucyate vi vā etad yajñaś chidyate yat savanāni santiṣṭhante yad etān aṃśūn punar apyasyati yajñasya santatyā avichedāya vṛṣṭyai vā eṣa gṛhyate marunnāmāni hi varṣati parjanyo yatraiṣa gṛhyate 'gniḥ prātaḥsavanāt pātv asmān iti savanāni vā etena devā asurāṇām avṛñjata savanāny evaitena yajamāno bhrātṛvyasya vṛṅkte 'gnaye tvā pravṛhāmi gāyatreṇa chandaseti chandāṃsi ca vā etena devatāś ca devā asurāṇām avṛñjata chandāṃsi caivaitena devatāś ca yajamāno bhrātṛvyasya vṛṅkte catur ādhūnoti diśo vā etena devā asurāṇām avṛñjata diśa evaitena yajamāno bhrātṛvyasya vṛṅkte jīvagraho vā eṣa somasyāhutasya hy anabhiṣutasya gṛhyate yajuṣā ca vā āhutyā ca yajñaḥ santato yad yajur vadann āhutiṃ juhoti yajuṣā caivāhutyā ca yajñaṃ santanoti devā vai somam agṛhṇata sa prajāpatir aved yo vā iha prathamaḥ somaṃ grahīṣyate sa idaṃ bhaviṣyatīti sa etam agṛhṇīta so 'bhavad yo bhūtikāmaḥ syāt sa etaṃ gṛhṇīte bhavati yadi śaknoti grahītum ubhau bhavato yadi na śaknoti grahītum ubhau na bhavataḥ parācīnena prāṇatā grahītavyaḥ parāṅ hi sa prāṇaiḥ śriyo 'ntam agachad apānatā grahītavyo 'pānaṃ hi sa tam agṛhṇīta prāṇyāpānyāvyavānatā grahītavyo 'vyavānaṃ hi sa tam agṛhṇīta yad vyavānet prāṇān vichindyād yadi vyavāned dhiraṇyenāpidadhyād amṛtaṃ vai hiraṇyam amṛtenaiva prāṇānt sandadhāti sakṛd abhiṣuṇoti sakṛd gṛhṇāty eko vai prajāpatiḥ prajāpatim evāpnoti catuḥsraktinā grahītavyaś catuḥsraktinā vā etaṃ prajāpatir agṛhṇīta sa sarvāsu dikṣv ārdhnot sa sarvāsu dikṣv ṛdhnoti ya evaṃ vidvān etaṃ catuḥsraktinā gṛhṇīte 'po vai somasya rasaḥ praviṣṭaḥ somam apāṃ raso yathā vā idaṃ gāvau sañjagmāne anyānyāṃ hata evaṃ vā etau sañjagmānā anyo 'nyasyendriyaṃ vīryaṃ vinirhatas tayor vā eṣa raso yad dadhi yad dadhnā juhoti svenaivainau rasena śamayati
||4.7.7||kṛṣṇaśīrṣāgneyo meṣī sārasvatī babhruḥ saumyaḥ śyāmaḥ pauṣṇaḥ śitipṛṣṭho bārhaspatyaḥ piśaṅgo vaiśvadevo vṛṣṇir aindraḥ kalmāṣo mārutaḥ saṃhita aindrāgno 'dhorāmaḥ sāvitraḥ petvo vāruṇaḥ prajāpatiḥ prajāḥ sṛṣṭvā riricāno 'manyata sa etām ekādaśinīm apaśyat tayātmānam āprīṇīta yajño vai prajāpatis tad ya evaṃ vidvān etām ekādaśinīṃ vibadhnīte yad evāsyātmana ūnaṃ tad āprīṇīte prajāpatiḥ prajāḥ sṛṣṭvā riricāno 'manyata sa etānīndriyāṇi vīryāṇy apaśyat tāni dvandvam ātmānam abhisamabadhnītātmāgneyo vāk sarasvatīndriyaṃ somo vācaṃ caivendriyaṃ cātmānam abhisamabadhnīta puṣṭiḥ pauṣṇo brahma bṛhaspatiḥ puṣṭiṃ caiva brahma cātmānam abhisamabadhnīta balaṃ viśve devā vīryam indro balaṃ caiva vīryaṃ cātmānam abhisamabadhnītaujo marutaḥ saha indrāgnī ojaś caiva sahasaś cātmānam abhisamabadhnīta prasavāya sāvitro nirvaruṇatvāya vāruṇa āgneyāya sarvā upabadhyante 'gnir vai sarvā devatāḥ sarvābhya eva devatābhya upabadhyante mithunatvāyaiva sārasvaty atha yat saumyaḥ somo vai retodhā reto 'smin dadhāty atha yat pauṣṇaḥ prajananaṃ vai pūṣā prajananāya brahma bṛhaspatir vaiśvadevīr imāḥ prajā brahma vā etat purastād āsāṃ prajānām atyauhīd atho brahmaṇa evemāḥ prajā anukāḥ karoti viṇ maruto viśaṃ vā etat kṣatrāya niyunakty atho viśam eva kṣatrāyānukāṃ karoty ojasā vā etad viśaṃ kṣatrāya parigṛhṇāty ālabdha āgneya ālabdha aindro 'thaiṣa aindrāgna ālabhyate brahma caiva kṣatraṃ ca sayujā akar yad agniś cendraś ca bhūyiṣṭhabhājau devatānāṃ tasmād brāhmaṇaś ca rājā ca bhūyiṣṭhabhājau manuṣyāṇāṃ prasavāya sāvitro nirvaruṇatvāya vāruṇaḥ samudro vai varuṇo dakṣiṇā samudro yad vāruṇo dakṣiṇārdha ālabhyate yajamānasya nirvaruṇatvāyaitad vā eṣābhyanūktā ||
sudevo asi varuṇa yasya te sapta sindhavaḥ |
anukṣaranti kākudaṃ sūrmyaṃ suṣirām iva ||
iti
||4.7.8||ye devānāṃ balapatayas tebhyo dakṣiṇārdha ālabhyante tasmāt prajā dakṣiṇābhijayantīr yanti yad āgneyaḥ saumyo bārhaspatyas te sārdham ālabhyanta oja evaitat sandhīyate yad āgneyaś ca bārhaspatyaś ca saumyam abhitas tejasā ca vāvāsmā etad brahmavarcasena cobhayata indriyaṃ parigṛhṇāty ekādaśa vā eteṣāṃ paśūnāṃ devatā meṣī sārasvatī devatānāṃ dvādaśī yad eṣātiricyate tasmāt striyaḥ puṃso 'tiricyante 'tha dve ekasya raśane dve ekasya tasmāt striyaṃ jātāṃ parāsyanti na pumāṃsam atha striya evātiricyante yaṃ vā amum indro vṛtrāya vajraṃ prāharat sa tredhābhavad yad agraṃ tejā āsīt sa sphyo 'bhavad yan madhyaṃ sa ratho yajjaghanaṃ sa yūpaḥ sphyena parilikhati rathākṣeṇa vimimīte yūpo bhavati vajra evaiṣa sambhriyata etāvatī vā iyaṃ pṛthivī yāvatī vedir vajra ekādaśinī tiraścīṃ minoti vajreṇa vā etad imāṃ jayati dakṣiṇata unnatā metavyā devayajanasya rūpam atho vajraṃ vā etad yajamāno bhrātṛvyāyoñśrayati trayo madhyataḥ samā metavyāḥ samatvāya samaṃ hi paśavo 'nūpatiṣṭhante paśubhir evainaṃ samyañcaṃ dadhāti yaṃ kāmayeta pitṛloka ṛdhnuyād iti tasyoparasammitāṃ minuyāt pitṛloka eva ṛdhnoty atha yaṃ kāmayeta manuṣyaloka ṛdhnuyād iti tasya madhyasammitāṃ minuyān manuṣyaloka eva ṛdhnoty atha yaṃ kāmayeta devaloka ṛdhnuyād iti tasya caṣālasammitāṃ minuyād devaloka eva ṛdhnoti tāsāṃ vā eṣā samṛddhatamā yā caṣālasammitā tasmāc caṣālasammitā metavyā samṛddhatvāya yasya paścād upasthaḥ purastān nirṇataṃ taṃ minuyād yaṃ kāmayeta bhrātṛvyāya lokaṃ kuryād yajamānaṃ nirbādheteti bhrātṛvyāyaiva lokaṃ karoti yajamānaṃ nirbādhate 'tha yasya purastād upasthaḥ paścān nirṇataṃ taṃ minuyād yaṃ kāmayeta yajamānāya lokaṃ kuryād bhrātṛvyaṃ nirbādheteti yajamānāyaiva lokaṃ karoti bhrātṛvyaṃ nirbādhate sarve 'gniṣṭhāḥ kāryā yā agniṣṭhā aśrayas tā agniṣṭhāḥ kāryās tena sarve 'gniṣṭhā atha yad agniṣṭhād adhi raśanā vihriyante tena sarve 'gniṣṭhā nānā vā eteṣāṃ paśavo nānā devatā atha ya eṣa dvādaśo yajamāna evaitasya paśur yad asmai paśuṃ na nirdiśet tat pramāyuko yajamānaḥ syād yaṃ dviṣyāt taṃ brūyāt ||
evātiricyante : fn emended| ed|: evātiracyante
asau te paśuḥ || iti tam evāsmai paśuṃ nirdiśati pramāyuko bhavati yady abhicaret ||
idam aham amum āmuṣyāyaṇam amuṣyāḥ putram indravajreṇābhinidadhāmi || ity abhinidadhyād indravajreṇaivainam abhinidadhāti pramāyuko bhavaty atho dvādaśasyaivaiṣa māso 'varuddhyai
||4.7.9||