caturthakāṇḍe ṣaṣṭhaḥ prapāṭhakaḥ
caturthakāṇḍe ṣaṣṭhaḥ prapāṭhakaḥ
navaite prātar grahā gṛhyanta ime vā ete gṛhyante nava prāṇā āśvino daśamo gṛhyate vyāno vā eṣa gṛhyate nābhir eva daśamo gṛhyate tṛtīyo hūyate tṛtīyo hy ayaṃ prāṇaḥ prāṇānāṃ santatyai sarve vā ete grahāḥ stotravantaḥ śastravanto nidānavanto nidānavān bhavati ya evaṃ veda hotā vā adya prātar upāṃśum ayajat tenaita ukthavanto 'tha yaṃ hotā tūṣṇīṃśaṃsaṃ śaṃsati tenaivaita ukthavanto navaite prātar grahā gṛhyante navabhir bahiṣpavamāne stuvate tair ete sāmanvanto hiṅkāreṇāśvinaḥ sāmanvān aindravāyaveṇaindravāyavo maitrāvaruṇena maitrāvaruṇa aindreṇa śukrāmanthinau vaiśvadevenāgrayaṇa ukthāyokthyo gṛhyata ukthāya dhruvaḥ santatyā aindrāgnaḥ santatyai mrutvatīyā adhvaryur juhoti hotā vaṣaṭkaroti prāṇān vā etat pradhatto yena mantreṇādhvaryuḥ prayachati tena hotā pratigṛhṇāti prāṇānāṃ gopīthāya prajāpatir vai svayaṃ hotāsīt so 'tāmyat taṃ devā dvidevatyair abhyadhāvan prāṇā vai dvidevatyā yad adhvaryur dvidevatyān hutvā kṣipraṃ hotāram abhyādravati prāṇair vā etad dhotāram abhidhinoti vaṣaṭkārevaṣaṭkāre vai hotā prāṇasyāntaṃ gachati prāṇā vai dvidevatyā yad adhvaryur dvidevatyān hutvā kṣipraṃ hotāram abhyādravati prāṇair vā etad dhotāram abhidhinoti prāṇā vai dvidevatyāḥ paśavā iḍā yad dvidevatyān abhakṣayitveḍām upahvayeta paśubhiḥ prāṇān antariyād atha yad dvidevatyān bhakṣayitveḍām upahvayate prāṇān vā etad ātman dhitvātha paśūn upahvayata indriyaṃ vai somaḥ paśava indriyaṃ yat somaṃ bhakṣayatīndriyam evātmandhatte sarvata āśvinaṃ parihāraṃ bhakṣayati tasmāt sarvā diśaḥ śṛṇoti
||4.6.1||prātar : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
yad vai pātraṃ riktam anunmuktaṃ tad anu rakṣāṃsi yajñam avayanti yad aindravāyave puroḍāśam avadadhāti maitrāvaruṇe payasyām āśvine dhānām ariktatvāya vi vā etad yajñaś chidyate yat savanāni santiṣṭhate yad etāni pātrāṇy ā tṛtīyāt savanāt pariśere yajñasya santatyā avichedāya vāyavyāyāṃ śasyamānāyāṃ pātrāṇi vimuñcati prāṇo vai vāyuḥ prāṇena yajñaḥ santataḥ prāṇenaiva yajñaṃ santanoti ||
ekayā ca daśabhiś ca svabhūte dvābhyām iṣṭaye viṃśatyā ca tisṛbhiś ca vahase triṃśatā ca niyudbhir vāya iha tā vimuñca || ity āha vimuktyā evāvagataṃ vā adhvaryupātraṃ niruddhaṃ pratiprasthānaṃ yadi kāmayeta yo bahis taṃ grāme kuryāṃ yo grāme taṃ bahir iti || idam aham amum āmuṣyāyaṇam amuṣyāḥ putram amuṣyā viśo nirūhāmi || ity adhvaryupātraṃ niruhya || idam aham amum āmuṣyāyaṇam amuṣyāḥ putram amuṣyāṃ viśi sādayāmi || iti prātiprasthānaṃ sādayed yo bahis taṃ grāme karoti yo grāme taṃ bahir adhvaryupātraṃ vai yajamānasya pātraṃ pratiprasthānaṃ bhrātṛvyasya yadi kāmayeta samāvadvīryam enaṃ bhrātṛvyeṇa kuryām iti prabāhug gṛhṇīyātāṃ prabāhuk sādayetāṃ prabāhug juhuyātāṃ samāvadvīryam evainaṃ bhrātṛvyeṇa karoty adhvaryupātraṃ vai pātraṃ pāpīyaḥ pratiprasthānaṃ yadi kāmayeta pāpavasīyasaṃ syād iti pūrvo gṛhṇīyāt pūrvaḥ sādayet pūrvo juhuyād etena vai vipūjanaḥ saurākiḥ pāpavasīyasaṃ cakāra tat pāpavasīyasam evaitena karoti yajñasya vai sṛṣṭasya śiro 'chidyata tasmai devāḥ prāyaścittim aichann atha vā etau tarhi devānāṃ bhiṣajā āstām aśvinā asomapau tā upādhāvan yathā bhiṣajam upadhāvanty evam idaṃ yajñasya śiraḥ pratidhattam iti tā abrūtāṃ bhāgo nā astv iti vṛṇāthām ity abruvaṃs tā abrūtāṃ grahaṃ nau gṛhṇantu somapītham aśnavāvahā iti tad vā aśvinau pratyadhattāṃ tasmād āśvinībhir abhiṣṭuvanty aśvinau hi pratyadhattāṃ tau vai bahiṣpavamānenaiva pāvayitvā tābhyāṃ pūtābhyāṃ yajñiyābhyāṃ bhūtābhyāṃ graham agṛhṇaṃs tasmād bahiṣpavamāne stuta āśvinau gṛhyete tasmād brāhmaṇena bahiṣpavamānam abhisṛpyaṃ pavitraṃ hi tat tasmād yaṃ dviṣyāt taṃ paribādheta tad vai bheṣajaṃ tredhā vinyadadhur agnau tṛtīyaṃ brāhmaṇe tṛtīyam apsu tṛtīyaṃ tad ya evaṃ vidvān agner ante brāhmaṇāya procyāpsu bheṣajaṃ karoti samardhukaṃ ha bhavati yāvad dhi bheṣajaṃ tat kriyate vāstuhāni vā etat pātrāṇi bhavanti yad grahān gṛhītvā bahiṣpavamānaṃ sarpanti vaiṣṇavya ṛcā punar etya sammṛśati viṣṇur vai yajño viṣṇunaivaināni yajñena svargaṃ lokaṃ samārohayati
||4.6.2||prajāpater vā ete cakṣuṣī yañ śukrāmanthinav asā ādityaḥ śukraś candramā manthī tasya vai prajāpateḥ savyaṃ cakṣur aśvayat tato ye stokā avāpadyanta tair idaṃ varṣaty ekaviṃśatir vai te 'vapedus tān vāyur amuto visṛjati prajānāṃ kḷptyai tasya yā kanīnikā parāpatat sa yavo 'bhavad yan manthinaṃ saktubhiḥ śrīṇāti cakṣur evāsya sambhāvayati mithunaṃ vai somaś ca saktavaś ca yan manthinaṃ saktubhiḥ śrīṇāti mithunatvāyārtaṃ vā etat pātraṃ yan manthipātraṃ yaṃ dviṣyād ṛtvijāṃ tasmai hared ārtim ārchati ṣaṇḍāmarkau vā asurāṇāṃ purohitā āstāṃ tān devā nāśaknuvan hantuṃ brāhmaṇavanto hy āsaṃs tau devā apāśāsur upa nā āvartethām iti tā abrūtāṃ bhāgo nā astv iti vṛṇāthām ity abruvaṃs tā etau śukrāmanthinā avṛṇātāṃ te devā amanyanta yad imā asuryau somau hoṣyāmas tad anv asurā ābhaviṣyanti yan na hoṣyāmas tad anv ābhaviṣyantīti tā apanudyāthendrāyājuhuvus tasmād etā anyadevatyau gṛhyete athendrāya hūyete apanuttau ṣaṇḍāmarkau saha tena yaṃ dviṣma iti ṣaṇḍāmarkayor evainaṃ sahāpanodenāpanudate ||
āyuḥ pāhi prajāṃ pāhy amuṣya vīratāṃ pāhi || iti sādayed yo 'sya priyaḥ syāt tasya śukraṃ vai prati rāṣṭraṃ manthinaṃ niruddhaṃ mathyatā iti hy etad rāṣṭram āhur yan niruddhaṃ bhavati yadi kāmayeta yo bahis taṃ grāme kuryāṃ yo grāme taṃ bahir iti || idam aham amum āmuṣyāyaṇam amuṣyāḥ putram amuṣyā viśo nirūhāmi || iti śukrapātraṃ niruhya || idam aham amum āmuṣyāyaṇam amuṣyāḥ putram amuṣyāṃ viśi sādayāmi || iti manthipātraṃ sādayed yo bahis taṃ grāme karoti yo grāme taṃ bahir ārtaṃ vā etat pātraṃ yan manthipātraṃ yañ śukrapātraṃ punaḥ prayujyate tasmād ime samāvadvīrye tasmād ābhyāṃ samāvat paśyaty asau vā ādityaḥ śukraś candramā manthī yad apidhāya prāñcā itas tasmād etau prāñcau yantau na paśyanty atha yad anapidhāya pratyañcau tiṣṭhantau juhutas tasmāt pratyañcau yantau paśyanti yad apidhāya prāñcā itas tasmāt parāṅ prāṇo 'tha yad anapidhāya pratyañcau tiṣṭhantu juhutas tasmāt punar apāno yad apidhāya prāñcā itas tasmāt parāñco garbhā dhīyante 'tha yad anapidhāya pratyañcau tiṣṭhantau juhutas tasmāt pratyañcaḥ prajāyante cakṣuṣī vai śukrāmanthinau nāsikottaravedir yad aṅguṣṭhābhyām ākramete cakṣuṣī vā etat pradhatto 'tha yad upariṣṭād ākramete tasmād ime upariṣṭāc cakṣuṣī tutho 'si janadhāyā devās tvā śukrapāḥ praṇayantv iti yā atrīḥ prajās tāsām eṣa yonis tā etam anuprajāyante tutho 'si janadhāyā devās tvā manthipāḥ praṇayantv iti yā ādyāḥ prajās tāsām eṣa yonis tā etam anuprajāyanta ubhayīr eva prajāḥ prajanayaty atrīś cādyāś ca śukram anvārabhante tejo vai śukro brahmavarcasaṃ teja eva brahmavarcasam anvārabhanta indreṇa manyunā yujeti śukreṇa pariyanti manyunā vai yujendro 'surān avābādhata manyunā vā etad yujā yajamāno bhrātṛvyam avabādhate sañjagmānau divā pṛthivyety aratnī sandhatta imāni vā etat sandhatte yat pātre sandadhyātāṃ nedam antarā syād atha yad aratnī sandhattas tasmād idam antarā cakṣuṣor vidhṛtyai pumāṃsaṃ garbham ādhattaṃ gavīnyor iti tad anu strīṣvo yajamānasya gāvo bhavanti vīraṃ patnī janayati śukrasyādhiṣṭhānam asi manthino 'dhiṣṭhānam asīti śakalau prāsyataḥ samid vā eṣaitayor atho āhutīnāṃ pratiṣṭhityai nirastaḥ ṣaṇḍo nirasto markaḥ saha tena yaṃ dviṣma iti śakalau nirasyata etāvāṃl loko yāvad uddhataṃ yāvān eva lokas tasmād yajamāno bhrātṛvyaṃ nirbhajati śrīṇanty anyānt somān nānyāṃs tat somānāṃ mithunaṃ yāñ śrīṇanti tān anuvarṣati yān na śrīṇanti tān anuvīdhrati dārumayāny anyāni pātrāṇi mṛnmayāny anyāni tat pātrāṇāṃ mithunaṃ yo vai somasya ca pātrāṇāṃ ca mithunaṃ veda mithunā enaṃ paśavā upatiṣṭhante
||4.6.3||prajāpatir vā āgrāyaṇo ye devā divy ekādaśa sthety etāvanto vai devā yāvanta eva devās tebhyo gṛhyata āgrāyaṇaṃ vai gṛhītvā devāḥ svargaṃ lokam āyann apāsurā abhraṃśanta tato devā abhavan parāsurās tad ya evaṃ vidvān āgrāyaṇaṃ gṛhṇīte bhavaty ātmanā parāsya bhrātṛvyo bhavati ya ānujāvaraḥ syāt sa āgrāyaṇāgrān grahān gṛhṇītāgraṃ hy āgrāyaṇo yady abhicaret ||
devā : fn ⟨ devās
devā : fn emended| ed|: davā|
vidad yadi saramā rugṇam adrer mahi pāthaḥ pūrvyaṃ sadhryak kaḥ |
agraṃ nayat supady akṣarāṇām achā ravaṃ prahamā jānatī gāt ||
rugṇam : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
iti purorucaṃ kuryād rujati haivātho vāg vai saramā vācam evaiṣāṃ vṛṅkte sarā vā eṣā yajñasya tasmād yat kiñca prācīnam āgrāyaṇāt tad upāṃśu caranty atha vā etad āgrāyaṇaṃ prati vācaṃ visṛjante yajñam evāptvā vacaṃ visṛjante vāg vai devebhyo 'pākrāmat te devās tūṣṇīṃ yajñam atanvata sā vāg amanyatāntar vai mā yajñād yantīti sāgrāyaṇaṃ prati nyādravat tasmād āgrāyaṇaṃ prati vācaṃ visṛjante hiṅkṛtya vācaṃ visṛjante prāṇo vai hiṅkāro vāk prāṇas tad vāca evaiṣa yuktis trir hiṅkaroti tredhā hīyaṃ vāg vadati śanair uccair atha sūccair yāvaty eva vāk sāsya yujyate trayo vai prājāpatyā ṛtvija udgātā prastotā pratihartā te vā asyaitarhy avṛttā ayuktā yad dhiṅkaroti tenaivāsya te vṛttā yuktā bhavanti vāk ca manaś cāvadetām ahaṃ śreyān asmy ahaṃ śreyān asmīti tau prajāpatiṃ praśnam aitāṃ sā vāg abravīn naiva mayā kiṃ canānabhyuditaṃ kriyatā ity atha mano 'bravīn naiva mayā kiṃ canānabhigataṃ kriyatā iti sa manase 'nvabravīt sā vāg abravīd ahavyavāḍ evāhaṃ tubhyam asānīti tasmād eṣā prajāpataye 'havyavāṭ tasmād yat kiñcopāṃśu kriyate tad āhuḥ kṛtam etat kriyatā iti prajāpataye hi kriyate dvābhyāṃ dhārābhyāṃ prātaḥsavane gṛhṇāti tisṛbhyo mādhyandine savane catasṛbhyas tṛtīyasavane tan nava nava prāṇā ātmāgrāyaṇaḥ prāṇān evātman dhatte vi vā etad yajñaś chidyate yat savanāni santiṣṭhante ye devā divy ekādaśa stha pṛthivyām adhy ekādaśa sthāpsukṣito mahinaikādaśa stheti devatābhir vai yajñaḥ santato devatābhir eva yajñaṃ santanoti prajāpatir vā āgrāyaṇo yat sarveṣu savaneṣv abhipraskandayati prajāpatir vā etat prajā abhijighrati prajāpatir vā āgrāyaṇo yat sarveṣu savaneṣu gṛhṇāty ātmanaiva yajñaṃ santanoti prajāpatir vā āgrāyaṇo yad eṣo 'tiricyate tasmāt puruṣaḥ paśūnāṃ daviṣṭham ety āgrāyaṇo vai gāyatryā vatsaras taṃ vā etad ā tṛtīyāt savanād abhipratidhāvati gāyatryā vā ete loke sarve somā gṛhyante tāṃ vā etat sarvāṇi savanāny abhipratidhāvanty atha yat sthālyā gṛhīto vijñātasthālyā hoṣyantī3 dārumayeṇā3 iti tasmād avijñātena garbheṇa bhrūṇahātha yat sthālīṃ riñcanti na dārumayaṃ tasmāt pumān dāyādaḥ stry adāyād atha yat sthālīṃ parāsyanti na dārumayaṃ tasmāt striyaṃ jātāṃ parāsyanti na pumāṃsam atha striya evātiricyante
||4.6.4||sarā : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
adāyāt : fn adāyādā?
indro vai vṛtrāya vajram udayachat sa vajram udyataṃ dṛṣṭvābibhet so 'bravīd asti vā idaṃ tyasminn antar vīryaṃ tat te pradāsyāmi mā mā vadhīr iti tad vā asmai prāyachad yajñaṃ vā asmai tat prāyachat paśūn ukthyam eva yad ukthyo gṛhyate yajñasya ca paśūnāṃ cāvaruddhyay etāvān vai yajño yāvān ukthyo 'ntaḥśleṣaṇam evānye grahāḥ plavo vā eṣa yajñasya yad ukthyo yathā vā idaṃ plavaṃ sannahya prasnāty evaṃ vā etad ukthyam ālabhya prasnāti sa enam ā yajñasyodṛcaḥ sampārayaty aṅgāni vā ukthyo yajñasya santatyai gṛhyate tasmai tvā viṣṇave tveti viṣṇur vai yajño viṣṇunā yajñaḥ santato viṣṇunaiva yajñena yajñaṃ santanoty etena vā idam ukthāni santatāni tasmāt puruṣaḥ snāvabhir anusantataḥ sada ālabhyāvanayati yajñaṃ vā etat santatya samprāpyāvanayati cakṣur vai śukraś cakṣur ukthyaś cakṣur vā etat purastād dhriyate 'tho yathedaṃ purastāt paścāt paśyann anvety evaṃ tad atha yad ekaḥ saṃs tredhā kriyate tasmād ekaḥ śreṣṭhaḥ pūrvārdhe 'vasyati yad etau grahau bhūyiṣṭhāḥ somā anu hūyante pāpavasīyasasya vyāvṛttyai yad etat pātraṃ bhūyiṣṭhāḥ somā anvāyanti tasmād ekaṃ śreṣṭhaṃ yantaṃ bahavaḥ paścād anuyanti pātrāṇi vā adhvaryuṃ puro viduhra ukthāmadāni paścaindryā sadā upacaraty āgneyyāgnīdhraṃ vaiṣṇavyā havirdhānaṃ yathādevatam evaināny upacarati tathā hainaṃ na viduhre 'ntarāhavanīyaṃ ca havirdhānaṃ cādhvaryor loko 'ntarā havirdhānaṃ ca sadaś ca yajamānasya sadaḥ sadasyānāṃ yadi kāmayetādhvaryuṃ yaśa ṛched ity antarāhavanīyaṃ ca havirdhānaṃ cāvanayet somo vai yaśa eṣo 'dhvaryor loko 'dhvaryum eva yaśasārpayati yadi kāmayeta yajamānaṃ yaśa ṛched ity antarā havirdhānaṃ ca sadaś cāvanayet somo vai yaśa eṣa yajamānasya loko yajamānam eva yaśasārpayati yadi kāmayeta sadasyān yaśa ṛched ity antaḥ sadasyāvanayet somo vai yaśa eṣa sadasyānāṃ lokaḥ sadayān eva yaśasārpayati sada ālabhyāvanayaty aindraṃ vai sada aindrāṇy ukthāny ukthānāṃ santatyay ukthānām anapachedāya ||
ukthāmadāni : fn vWc| ed|: ukthāmadāni|
upayāmagṛhīto 'si mitrāvaruṇābhyāṃ tvā ||
iti gṛhṇāti prātaḥsavane maitrāvaruṇāya ||
indrāya tvā ||
iti brāhmaṇāñśaṃsine ||
indrāgnibhyāṃ tvā ||
ity achāvākāya ||
upayāmagṛhīto 'sīndrāya tvendrāya tvā ||
iti gṛhṇāti sarvebhyo mādhyandine savane ||
upayāmagṛhīto 'sīndrāvaruṇābhyāṃ tvā ||
iti gṛhṇāti tṛtīyasavane maitrāvaruṇāya ||
indrābṛhaspatibhyāṃ tvā ||
iti brāhmaṇāñśaṃsine ||
indrāviṣṇubhyāṃ tvā ity achāvākāyaivam asya yathokthaṃ yathādevataṃ gṛhītā bhavanti
||4.6.5||āyur vai dhruvas tam uttamaṃ gṛhṇāty uttamaṃ hy āyuḥ sthālyā gṛhṇāty āyuṣo dhṛtyai pūrṇaṃ gṛhṇāti sarvam āyur eti prāṇo vai gāyatry āyur dhruvo yad eṣa ā tṛtīyāt savanāt pariśaye tasmād yāvad āyus tāvān prāṇa āyur vai dhruvo yad agniṣṭomam āsta āyur evāptvā niḥsarpaty āyur vai dhruvo yat kevalaṃ juhuyād āyuḥ prajānāṃ pradadhyāt paridhānīyāyāṃ śasyamānāyām avanayati sa hy anto hotuś camase 'vanayati vaiśvadevo vai hotā vaiśvadevīr imāḥ prajāḥ sarvāsu vā etat prajāsv āyur dadhāti janānām ity āhuḥ sarvāsāṃ vā etat prajānām āyuḥ sarvābhyaḥ prajābhyo gṛhyata ubhayatovaiśvānaro gṛhyata ubhayatovaiśvānaro hy ayaṃ prāṇo 'yaṃ vāva vaiśvānaro yo 'yam avāṅ prāṇo yad eṣa kevalā uttare havirdhāne sādyate tasmād eṣo 'rdhabhāk prāṇānām ardhabhājā itare hiraṇye 'dhi sādayed āyuḥkāmasyāmṛtaṃ vai hiraṇyam āyur dhruvo 'mṛta evāsyāyur dadhāty upopte 'nye grahāḥ sādyante 'nupopte dhruvas tasmād asthnānye paśavaḥ pratitiṣṭhanti māṃsena puruṣaḥ prāṇā vā uparavā yad eta upopte grahāḥ sādyante sve vā etad yonau sādyante pūrvārdhe vā ime mukhasya prāṇā etat khalu vai havirdhānasya pūrvārdhaṃ yad dakṣiṇaṃ havirdhānaṃ tasmād dakṣiṇe havirdhāne prāṇā vā eta itare grahā āyur dhruvo nava vai prāṇā āyur daśamaṃ tasmād eṣa daśamo gṛhyate daśamaṃ hy āyur rājaputro dhruvaṃ gopāyati sarvāsāṃ vā etat prajānām āyur gopāyati tasmād rājaputro vīryavattamo yady abhicareta ||
pariśaye : fn emended| ed|: pariśayet
idam aham amuṣyāmuṣyāyaṇasyāyuḥ pravartayāmi || iti dhruvaṃ pravartayed āyur evāsya pravartayati yat pravartayet sarvāsāṃ prajānām āyuḥ pravartayec chuk prajā ṛched avartir yajamānaṃ gṛhṇīyāt kṣodhuko 'dhvaryuḥ syāt tad vyaṅgya eva ||
dhruvaṃ tvā dhruvakṣitim amum āsthānāc cyāvayāmi || ity āsthānād evainaṃ cyāvayati pramāyuko bhavati dhruvaṃ vai pracyavamānaṃ viśvā bhūtānu pracyavante pra yajamāna āsthānāc cyavate tad abhimṛśyo divi divyān dṛṃhāntarikṣe antarikṣyān pṛthivyāṃ pārthivān iti yathāsthāma vā etat prajā dṛṃhati sva āyatane yajamānam āyuṣā vā eṣa vīryeṇa vyṛdhyate yasya dhruvaḥ skandaty āyur vīryaṃ dhruvas tad abhimṛśyaḥ ||
āyurdhā asi dhruvāyur me dhehi || ity āyur evāsmin dadhāti varo dakṣiṇā vareṇaiva varaṃ spṛṇoty ātmā hi varaḥ putrasenasya ha vai bhaimasene dhruva upadadāsa taṃ śṛṇvānaḥ sthairabrahmaṇa ṛtenaibhyo lokebhya āpyāyayāñcakāra ||
svāhā diva āpyāyasva || iti sa tṛtīyaṃ babhūva ||
svāhāntarikṣād āpyāyasva || iti sa dvibhāgaṃ babhūva ||
svāhā pṛthivyā āpyāyasva || iti sa pupūre tad ṛtenaivaibhyo lokebhyo dhruva āpyāyayitavyo dvādaśe stotre 'vanayati ||
dvādaśa māsāḥ saṃvatsaraḥ saṃvatsaro yajño yajñaḥ prajāpatiḥ prājāpatyaḥ puruṣo yāvān eva puruṣas tasminn āyur dadhāti yat stūyamāne 'vanayed garbhāḥ prapādukāḥ syur yañ śasyamāne yuvānaḥ pramīyeran yañ śaste bahiḥ prāṇān dadhyāt sakṛñ śastāyāṃ madhyato 'vanīyo madhyato vā etat prajānām āyur dadhāti ||
svayambhūr asi śreṣṭho raśmiḥ priyo devānāṃ saṃsadanīyaḥ ||
taṃ tvā subhava devā abhisaṃviśantu ||
āyurdhā asi dhruvāyur me dhehi ||
ity āyur evāsmin dadhāti ||
varcodhā asi dhruva varco me dhehi ||
iti varca evāsmin dadhāti ||
iṣo 'si tveṣo 'si nṛmṇo 'si vrato 'si dakṣo 'si tasya ta iṣasya tveṣasya nṛmṇasya vratasya dakṣasya bhakṣīya svasya cāraṇasya ca śūdrasya cāryasya ca yathā tvaṃ sūryāsi viśvadarśata evam ahaṃ viśvadarśato bhūyāsam ||
iti viśvadarśato ha bhavaty asau vā ādityaḥ svayambhūḥ śreṣṭho raśmir yathaiṣa svayam abhavad evaṃ svayaṃ bhavati ya evaṃ veda
||4.6.6||athaita ṛtugrahāḥ saṃvatsarasya vā ete vidhṛtyai gṛhyante dvādaśa māsāḥ saṃvatsaras tasmād dvādaśa ṛtugrahā madhuś ca mādhavaś ca vāsantikā ṛtū asannā hūyante 'sannā hīma ṛtavo nānyo'nyam abhiprapadyate yad anyo'nyam abhiprapadyeta ṛtā ṛtur abhīyād atha yad anyo'nyaḥ prapadyate tasmād idam ṛtā ṛtur anunihitāḥ pariplavanta ubhayatomukham ṛtupātram ubhayatomukhā hīma ṛtavo na vai tad vidma yata ṛtūnāṃ mukhaṃ saha prathamaṃ gṛhṇāte sahottamaṃ saha yujyete saha vimucyete caturdaśa vā etat kuruto 'ti vā etad recayato 'sti māsas trayodaśas tam evaitenāptvāvarunddha ṛtubhyo vai prajāḥ prajāyante yat ṣaḍ ṛtunā catur ṛtubhir ṛtubhyo vāvāsmā etac catuṣpadaḥ paśūn prajanayato 'tha yac catur ṛtubhir dvir ṛtunartubhyo vāvāsmā etad dvipadaḥ paśūn prajanayato yad dvir ṛtunā dvau hīmā ṛtū atha yad dve ṛtupātre dvaudvau hīma ṛtavo nānuyajati vaiśvānaro vaṣaṭkāro yad anuyajed vaiśvānaram ṛtuṣv anvavasṛjed andho vā idam āsīd avyāvṛttam ahar āsīn na rātris tad devā ṛtugrahair vyāvartayan yad ṛtugrahā gṛhyante 'horātrayor vyāvṛttyai saṃvatsaro vai svargo lokas tasya vā eta ākramā yad ṛtugrahā yad ṛtugrahā gṛhyante svargasya lokasyākrāntyai
||4.6.7||nānyo'nyam : fn emended| ed|: nānyo'nyam
abhiprapadyeta : fn m| ed|: abhiprapadyata
anyo'nyaḥ : fn h| and bb| ed|: anyo'nyaḥ
ādityā vā ita uttamāḥ svargaṃ lokam āyaṃs te vā itaḥ pratisaṃhitāḥ purastād evānyat sarvaṃ saṃvatsaro vai svargo lokaḥ saṃvatsaram etau kalpayituṃ plāyete yad adhvaryū yad aindrāgnam ṛtupātreṇa gṛhṇāti saṃvatsaraṃ vā etad anvārabhate svargāya lokāyātho jyotir upariṣṭād dadhāti svargasya lokasya samaṣṭyay asau vā ādityaḥ śukraḥ puruṣo vaiśvadevo yañ śukrapātreṇa vaiśvadevaṃ gṛhṇāti tasmāt puruṣa evāmuṃ pratyak sarve 'nye nyañcaḥ paśavo devāś ca vā asurāś cāspardhanta te devāḥ prātaḥsavane vaiśvadeve yajñaṃ saṃsthāpyam apaśyaṃs taṃ prātaḥsavane samasthāpayan yad vaiśvadevaḥ prātaḥsavane gṛhyate prātaḥsavane vā etad vaiśvadeve yajñaṃ saṃsthāpayati tena saṃsthitenāriṣṭena bhūtena pracaranti devā vai sarve prātaḥsavanam abhyāyachan nottarābhyāṃ savanābhyām atiṣṭhanta yad vaiśvadevaḥ prātaḥsavane hūyate prātaḥsavane vā etad vaiśvadeve devatās tarpayanti tās tṛptā uttare savane abhisṛjyamānā yanti vajro vai marutvatīyā vajra eva prathamo 'pagūrtir dvitīyaḥ stṛtir uttamo vajro vai dhanur dhanur eva prathamaḥ pratihitir dvitīyo visṛṣṭas tṛtīyaś cakriyau vā ete yajñasya yan marutvatīyā akṣo madhyamaḥ pakṣasī abhito marudbhir vai vīryeṇendro vṛtram ahan na ṛte marudbhyo 'śaknod vīryaṃ kartuṃ yan marutvatīyo graho gṛhyate marutvatīyaṃ śasyate tena mādhyandinaṃ savanaṃ vīryavat kathaṃ savanāny ṛtumanti vettheti pṛched ṛtugrahaiḥ prātaḥsavanam ṛtuman marutvatīyair mādhyandinaṃ savanaṃ sāvitreṇa tṛtīyasavanaṃ marutvatīyayoḥ sannayor dakṣiṇā dīyante sve vā etad yonau dakṣiṇā dīyante paridhayo vā ete yajñasya yan marutvatīyās tasmān marutvatīyān dakṣiṇā nātidīyante yad atidadyād yathā bahiṣparidhi skannam evaṃ syād yadi kāmayeta viḍ ojīyasī syād abalīyaḥ kṣatram iti yasyā marutvatīyaḥ pūrvo 'rdhaṛcas tāṃ purorucaṃ kuryād viśaṃ vā etad ojīyasīm akar abalīyaḥ kṣatraṃ yadi kāmayeta kṣatram ojīyaḥ syād abalīyasī viḍ iti yasyā aindraḥ pūrvo 'rdhaṛcas tāṃ purorucaṃ kuryāt kṣatraṃ vā etad ojīyo 'kar abalīyasīṃ viśaṃ jāmi vā etad yajñe kriyate yan marutvatīyo graho gṛhyate marutvatīyaṃ śasyate paśavo vai maruto 'jāmi paśavas tena tad ajāmy ṛtupātram ālabhya pratigṛhṇāty ṛtavo vai marutaḥ saṃvatsara ṛtava āyuḥ saṃvatsara āyuṣi vā etad adhvaryuḥ śrayate vṛtraṃ vā eṣa hanti yo marutvatīyān grahān gṛhṇīte māhendre sarve kāmāḥ sarvān vā etat kāmān āpnoti sarvān vyaśnotīndro vai vṛtram ahan so 'nyān devān atyamanyata sa mahendro 'bhavat sa etam uddhāram udaharata vṛtraṃ hatvā tad uddhāra evāsyaiṣa bhāga eva tasmād rājā saṅgrāmaṃ jitvodājam udajate śukrapātreṇa māhendraṃ gṛhṇāti vadanti grāvāṇo vadanty aulūkhalā manthanty āśiram indre vā etad agrā āgate ghoṣam akurvatātho yajamāna eva tejo dadhati
||4.6.8||vā : fn emended| ed|: vā|
vettheti : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
etad vā eṣābhyanūktā ||
aṣṭau putrāso aditer ye jātās tanvas pari |
devaṃ upa prait saptabhiḥ parā mārtāṇḍam āsyat ||
ity eṣa vāva sa upāṃśusavano grāvā tasya vā eṣa somapītho yad ādityaṃ mekṣayanti ||
vivasvann ādityaiṣa te somapīthaḥ || iti somapīthenaivainaṃ samardhayati vyāno vā upāṃśusavanaḥ prajā ādityo vyānaṃ vā etat prajāsu dadhāti paśavo vā ādityo yad dadhnā madhyataḥ śrīṇāti madhyato vā etat paśūnāṃ payo dadhāty atha yat taptātaṅkyaṃ tasmād āmā satī pakvaṃ duhe yadi kāmayeta varṣet parjanyā iti || yā divyā vṛṣṭis tayā tvā śrīṇāmi || iti dadhnopariṣṭād ādityaṃ śrīṇīyāt paśavo vā ādityaḥ paśubhya eṣo 'muto varṣati paśūn eva vṛṣṭyābhijigharti yadi kāmayeta garbhāḥ śrīvyeyur ity udgṛhyādityam avekṣeta garbhā ha śrevukā bhavanti śukravatī vai pūrve savane aśukraṃ tṛtīyaṃ savanaṃ yad dvidevatyānāṃ saṃsravān avanayaty āgrāyaṇam abhipraskandayati tena tṛtīyasavanaṃ śukravad devā asurān hatvā mṛtyor abibhayus te nāthaiṣiṇo nyañcanaiṣiṇa etā devatā bhūyiṣṭhāḥ prāviśan yad dvidevatyāṃs tasmād dvidevatyebhya ādityo nirgṛhyate bṛhatībhyāṃ gṛhṇāti paśavo vai bṛhatīḥ prajā āditya etāvāṃl loko yāvad uddhataṃ yat samprasārayitvā gṛhṇāti lokaṃ vā etad annādyaṃ yajamāno bhrātṛvyasya vṛṅkte 'tho imā eva prajā annādyāyāvarunddhe yady asya bhrātṛvyo yajeta bahirvedi tiṣṭhet tathā hainaṃ nāvarunddhe paśavo vā ādityo 'gnī rudro 'gner etās tanvo yad dhiṣṇyā yat samprasārayitvā gṛhṇāti rudrād vā etat paśūn antardadhāty apidhāyopa niṣkrāmati paśūnāṃ gopīthāyādityo vai dvidevatyānām anuyājas tasmāt tān nānuyajati dvidevatyā vā ādityasya prayājās tasmāt tān nānuyajati paśavo vā ādityo 'gnī rudro brāhmaṇa upadraṣṭā yad īkṣamāṇo juhuyāt pradhīyamānānām eṣām upadraṣṭā syād anyatrekṣamāṇena hotavyam anupadraṣṭaiṣāṃ bhavati
||4.6.9||