caturthakāṇḍe pañcamaḥ prapāṭhakaḥ
caturthakāṇḍe pañcamaḥ prapāṭhakaḥ
apo vai vṛtraḥ paryaśayat tato yā atyamucyanta tā jīvā yajñiyā girir vai vṛtro yā atimumucānā dhāvanti tā jīvā yajñiyā yad vahantīnāṃ gṛhṇāti yā eva jīvā yajñiyās tāsām eva gṛhṇāti pratīpam upamārayaty achambaṭkārāya sūryasyāvakāśe gṛhṇāti sendrā eva gṛhṇāti haviṣmatīr imā āpā iti haviṣmatīr eva gṛhṇāty āviḥsūrye gṛhyā uttaram eva yajñakratum abhigṛhṇāty anuṣṭubhā gṛhṇāty anuṣṭub vai sarvāṇi chandāṃsi sarvair evaināś chandobhir gṛhṇāti varṣma vā eṣā chandasāṃ varṣmainaṃ samānānāṃ gamayati caturbhir gṛhṇāti tribhiḥ sādayati tat sapta saptapadā śakvarī śākvarāḥ paśavaḥ paśūn evāvarunddhe 'po vai rātrir divā bhūte praviśati tasmād āpo divā kṛṣṇā apo 'har naktaṃ tasmād āpo naktaṃ śuklā yad divā gṛhṇāty ubhe evāhorātre gṛhṇāti divā vai manuṣyā yajñena caranti naktaṃ devās tasmād rātribhiḥ śravasyate saṃsthāpya vai manuṣyā yajñaṃ niḥpadyanta āpaḥ khalu vai viśve devā yad apaḥ pariharanty adbhyo vā etad yajñaṃ samprādād anyaste 'sya yajñe kriyate yad vai yajñasyāntaryanti tac chidraṃ tad anu rakṣāṃsi yajñam avayanty āpo vai rakṣoghnīr apo rakṣāṃsi na taranti yad apaḥ pariharanti rakṣasām ananvavāyāya yā divā gṛhṇāti yā atrīḥ prajās tāsām etā yonis tā etā anuprajāyante yā naktaṃ gṛhṇāti yā ādyāḥ prajās tāsām etā yonis tā etā anuprajāyanta ubhayīr eva prajāḥ prajanayaty atrīś cādyāś cāgnīdhre sādayaty etad vā anabhijitam atho atra hi tāṃ rātriṃ devatā upavasanti devā vai yajñasya śvastanaṃ nāpaśyaṃs te vā etad eva yajñasya śvastanam apaśyan yad vasatīvarīr yad vasatīvarīr gṛhītvopavasanti śvastanaṃ vā etad yajñasyālabhyopavasanty atho āpo vai viśve devāḥ sarvā vā etad devatā ālabhyopavasanti yasyāgṛhītāḥ sūryo 'bhinimroced ya āhitāgniḥ somayājī tasya kumbhād gṛhyās tasya hi gṛhītā agnim upariṣṭād dhārayeyur atha gṛhṇīyād jyotiṣmatīr evainā gṛhṇāti hiraṇyaṃ haste bhavaty atha gṛhṇāti satyaṃ vai hiraṇyaṃ satyenaivainā gṛhṇāti varo dakṣiṇā vareṇaivainā gṛhṇāti yat tatra dhanam adāsyant syāt tad deyam
||4.5.1||pracaraṇyām agre gṛhṇāty eṣā hy agre pracaraty apo vai somasya rasaḥ praviṣṭo 'gniḥ sarvā devatā vaiśvadevīr āpo yajñamukhaṃ grāvāṇaḥ savitṛprasūto vā etat sarvābhir devatābhir apāṃ somasya rasam achaiti śṛṇotv agniḥ samidhā havaṃ mā iti yasminn evāgnau juhoti tam etad āha śṛṇvantv āpā iti yā evāpo 'chaiti tā etad āha dhiṣaṇā ca devīti vāg vai dhiṣaṇā devī vācaṃ vā etad āha śṛṇota grāvāṇo viduṣo nu yajñam iti yajñamukhaṃ hi grāvāṇaḥ śṛṇotu devaḥ savitā havaṃ mā ity āha prasūtyā eva ||
apa iṣya hotaḥ || iti yajñaṃ preṣyeti vā etad āha ||
pra brahmaṇā iti brahmaṇaiva yajñam achaiti maitrāvaruṇasya camasenāchaity eṣa hy agre pracaraty atho mitrāvaruṇau hy apām īśāte yajñamukhaṃ vai mitrāvaruṇau yajñamukham āpo yajñamukhenaiva yajñamukham achaiti yatra hotuḥ prātaranuvākam anubruvata upaśṛṇuyāt tad apo 'dhvaryur gṛhṇīyād yan nopaśṛṇuyād badhiraḥ syād vāco hi chidyate 'tha yaj juhoti havir bhūtā evainā gṛhṇāty atho abhighṛtā eva tṛṇaṃ prāsya juhoty agnimaty eva juhoty āyatanavaty andho 'dhvaryuḥ syād yad anāyatane juhuyād ghṛtaṃ vai devā vajraṃ kṛtvā somam aghnann abhi khalu vā etā ghārayanti tasmād āhutim apaplāvayaty atho āhutiṃ ned dharāṇīti kārṣy asīty āhutim apaplāvayati samudrasya vo 'kṣityā unnayā ity upasārayaty apām evākṣityay apo vai somasya rasaḥ praviṣṭaḥ somam apāṃ raso 'pāc ca khalu vai napāc cāpāṃ somasya rasasyeśāte tau vā etad āhutyā bhāgadheyenāpāṃ somasya rasaṃ nirayāciṣṭobhe ahorātre vasatīvarīṣu grahītavye ity āhuḥ pūrvedyur anyā gṛhṇāti purānyāḥ sūryasyodetos tathāsyobhe ahorātre vasatīvarīṣu gṛhīte bhavataḥ pūrvedyur anyā gṛhṇāti purānyāḥ sūryasyodetor ubhayīr evaināḥ sadyogṛhītā akar bhrātṛvyā vā etā gṛhyante yā maitrāvaruṇasya camase yāś ca nigrābhyās tā ubhayīr upariṣṭāc cātvālasya samanakti sañjñānam ābhyaḥ karoti mitram ābhyo dadāti cātvālān nirgṛhyanta eṣa vā apāṃ yoniḥ svād eva yoner nirgṛhyante 'skannatvāya ||
pra : fn emended| ed|: pra|
aver apo 'dhvaryā3om || ity avido yajñā3m iti vā etad āha ||
utem anamnamur utemaṃ paśya ||
ayaṃ me raddha iti vā etad āha yady agniṣṭomo juhoti na vā agnim agniṣṭomasya stotreṇa na śastreṇātiyanty agniṣṭomam eva yajñakratum anusantanoti yady ukthyaḥ paridhim anakati pare vā agneḥ paridhayaḥ parāṇi paridhibhya ukthāny ukthāny eva yajñakratum anusantanoti yady atirātra etad eva yajur vadan havirdhānaṃ prapadyeta paraṃ vai paridhibhyo havirdhānaṃ parokthebhyo rātrī rātrīm eva yajñakratum anusantanoti stenaṃ mano 'nṛtavādinī vāg atha kena somā gṛhyante kena hūyantā iti pṛched ṛtaṃ vai satyaṃ hiraṇyam ṛtenaiva satyena gṛhyanta ṛtena hūyante
||4.5.2||devebhyo vai manuṣyebhyaḥ svargāya lokāya yajña āhriyate yad dhṛde tveti tena devebhyo yan manase tveti tena manuṣyebhyo yad āha dive tvā sūryāya tveti tad anu yajñaṃ svargaṃ lokaṃ samārohayati vi vā etad yajñaś chidyate yasmai kam āhriyate tad dhy enam anu svargaṃ lokaṃ samārohayati yad āha divi deveṣu hotrā yacheti hotrābhir vai yajñaḥ santato hotrābhir eva yajñaṃ santanoti ||
devebhyaḥ prātaryāvabhyo 'nubrūhi || iti chandāṃsi vai devāḥ prātaryāvāṇaś chandobhyo vā etad anuvāca āha purā vācaḥ pravaditoḥ prātaranuvākam anvāha yajamānāyaiva vācaṃ gṛhṇāti na vā etarhi yajamāno hastā avanenikte yad apsumatīṃ prathamām anvāha prātaravanego vā eṣa yajamānasya yatra vā ado 'paḥ pariharanty adbhyo vā etad yajñaṃ samprādād yad apsumatīṃ prathamām anvāhādbhyo vā etad yajñaṃ punar ālabhate sarveṣāṃ vai devānāṃ prātaranuvāka āpaḥ khalu vai viśve devā yad apsumatīṃ prathamām anvāha sarvā vā etad devatā apnoti sarvā vyaśnoti yathā vai sāmidhenīr evaṃ prātaranuvāka āsādya vai haviḥ sāmidhenīr anvāhur etat khalu vā etarhi havir yat somas tasmāt somam upāvahṛtyānvāha gāyatrīṃ ca sampādayati jagatīṃ ca tad dve chandasī ekaṃ chando 'bhisampādayati bṛhatīṃ triṣṭubhaṃ ca kakubhaṃ ca tad dve chandasī ekaṃ chando 'bhisampādayati bṛhatīm anuṣṭubhaṃ ca paṅktiṃ ca tat ṣaṭ chandāṃsy ekaṃ chando 'bhisampādayati bṛhatīm anuṣṭuppratipatkāni chandāṃsi kuryād yajñāvakīrṇasya vāg vā anuṣṭub vācaivainaṃ bhiṣajyati samayā triṣṭubhaṃ ca jagatīṃ cānubrūyāt paśukāmasya paśavo vai jagatī paśumān bhavati sarvāṇi chandāṃśy anvāha prajāpatir vai chandāṃsi prajāpatim evāpnoti prajāpater vā etad ukthaṃ yat prātaranuvāko vyuṣṭāyāṃ purā sūryasyodetor anubrūyād eṣa hi prajāpater lokaḥ pavitraṃ vai prātaranuvāko yajamānam evaitena punāti śatam anubrūyād āyuḥkāmasya śatāyur vai puruṣaḥ śatavīrya āyur eva vīryam āpnoti sapta ca śatāni viṃśatiṃ cānubrūyāt paśukāmasyaitāvanti vai saṃvatsarasyāhorātrāṇi saṃvatsareṇaivāsmai paśūn avarunddhe sahasram anubrūyāt svargakāmasya yāvad vai sahasraṃ tāvad ite 'sau lokaḥ svargasya lokasya samaṣṭyay aparimitā anvāhāparimitasyāvaruddhyai paṅktyā paridadhāty uttaram eva yajñakratum abhigṛhṇāti
||4.5.3||yajñasya vā etāḥ pannejanīḥ puṃsām agnīt strīṇāṃ neṣṭā yad agnīn neṣṭur upastham āsīdati mithunaṃ vā etat sambhavato yat tarhy apa upapravartayati tasminn eva mithune reto dadhāti patny upapravartayati patnyā hi prajāḥ prajāyanta ūruṇopapravartayaty ūruṃ hy anu prajāḥ prajāyante dakṣiṇenoruṇopapravartayati dakṣiṇaṃ hy ·rum anu prajāḥ prajāyante 'ntarata upapravartayaty antarato hi prajāḥ prajāyante yad dakṣiṇā pravartayet pitṛloka enā nidhuved atha yad udīcīr upapravartayati manuṣyalokam evainā upaprajanayati prājāpatyo vā udgātā saṅkśāpyamāno vā udgātā patnyā retā ādatte yad āha vāmī te sandṛśi viśvaṃ reto dheṣīyeti tathā ha nādatte dvādaśe stotra upapravartayati dvādaśa māsāḥ saṃvatsaro dvādaśāgniṣṭome stotrāṇy āpaḥ śāntir yat tarhy apa upapravartayati śamayaty eva devasya tvā savituḥ prasava iti savitṛprasūta evainam ādatte 'śvinor bāhubhyām ity aśvinau vai devānām adhvaryū pūṣṇo hastābhyām iti devatābhir eva grāvāsīti rāte hy eṣa devebhyaḥ somam adhvarakṛd devebhyā ity advaraṃ hy eṣa devebhyaḥ karotīndrāya tvā suṣuttamaṃ madhumantaṃ payasvantam ity aindro hi yajña indraṃ khalu vā etarhy anyā devatā anv indrāya tvā vasumate rudravatā iti vasavaś ca hy enam etarhi rudrāś cānv indrāya tvādityavatā ity ādityā hy enam etarhy anv agnaye tvā rāyaspoṣada ity agnir vai sarvā devatā etā hy enam etarhi devatā anu viṣṇave tveti viṣṇur hi yajño vyāno vā upāṃśusavanaḥ prajā aṃśavo vyānaṃ vā etat prajāsu dadhāti śvātrāḥ stha vṛtraturā ity eṣa vā apāṃ somapītha etaṃ vai viśvāmitro 'pāṃ somapīthaṃ vidāñcakāra tasmai sindhavo dhokṣam anamantāpāṃ vā eṣa somapītho 'po vā etat somapīthena samardhayati yo vā apāṃ somapīthaṃ veda na ha vā āsv ārtim ārchati karoty āsu vīryaṃ yat te soma divi jyotir iti somo vai vājas tasya candramās tṛtīyam ayaṃ yaḥ pavate sa tṛtīyaṃ yena yajante sa tṛtīyaṃ garbhān amunā dādhāra prāṇān anena yachaty ayaṃ yaḥ pavate 'nnam anena dādhāra yena yajante tasya vai vājasya satyaṃ vājinam annaṃ vājinaṃ dakṣiṇā vājinaṃ tā vā asyaitat tanvaḥ sambhṛtya taṃ sarvaṃ satanuṃ bhūtam āpyāyayanti vajro vai grāvā hanū adhiṣavaṇe krūram iva vā etad yajñe kriyate yad āha dhiṣaṇe īḍite īḍethām iti śamayaty eva
||4.5.4||vasatīvarībhiḥ somam āpyāyayanti na hi somena soma āpyāyate 'dbhir hi soma āpyāyate nigrābhyābhir upāṃśum ato hītare somā gṛhyante prāṇo vā upāṃśur aṅgānītare grahā yad anyata āpyāyayeyuḥ prāṇena yajñaṃ vichindyur aṣṭau kṛtvaḥ prātar abhiṣuṇoty aṣṭākṣarā gāyatrī gāyatrīṃ vā etat prātaḥsavane vyāyātayanti devāś ca vā asurāś cāspardhanta te devā upāṃśau yajñaṃ saṃsthāpyam apaśyaṃs tam upāṃśau samasthāpayaṃs tad upāṃśā eva yajñaḥ saṃsthāpyo 'ṣṭau kṛtvaḥ prātar abhiṣuṇoty aṣṭākṣarā gāyatrī gāyatrīm evāpnoti yad ekādaśa triṣṭubhaṃ tena yad dvādaśa jagatīṃ tena trir vigṛhṇāti trīṇi vai savanāni savanāny evāpnoty etad vā upāṃśau yajñaṃ samatiṣṭhipaṃs tena saṃsthitenāriṣṭena bhūtena pracaranti trir vigṛhṇāti trayo hīme prāṇāḥ prāṇo 'pāno vyāno 'tho trayo vā ime lokā imān eva lokān āpnoty asau vā upāṃśur antarikṣam antaryāma iyam upayāmo yad upayāmagṛhītā gṛhyante 'nayā vā etad gṛhyante tad askannā vā ete 'nayā hi gṛhyante yat sthālyā gṛhyante 'nayā vā etad gṛhyante 'syā vā eṣādhikriyate tad askannā vā ete 'nayā hi gṛhyante yad dārumayeṇa gṛhyante 'nayā vā etad gṛhyanta iyaṃ hi vanaspatīnāṃ yonis tad askannā vā ete 'nayā hi gṛhyanta eṣa te yonir iti sādayatīyaṃ vai somasya yonir asyāḥ somo 'dhi jāyate sva evainaṃ yonau dadhātīyaṃ vai devapātraṃ tad ya evaṃ veda pra vasīyasaḥ pātram āpnoti brāmaṇaṃ tu pātre na mīmāṃseta yaḥ pātriya iva syād anupayāmagṛhīto gṛhyate 'nupayāmagṛhītaṃ hi prajāḥ prāṇam upajīvanty apavitrapūto gṛhyate 'pavitrapūtaṃ hi prajāḥ prāṇam upajīvanty asanno hūyate 'sannaṃ hi prajāḥ prāṇam upajīvanti pavitrapūtā vā anye somā atha vā eṣa vākpūto yad upāṃśus tasmād vācaspataye pavasvety āha vākpūto hy eṣo 'ṃśubhiḥ pāvayati prāṇā vā aṃśavaḥ prāṇair evainaṃ pāvayati dvābhyāndvābhyāṃ pāvayati dvaudvau hīme prāṇā devo devānāṃ pavitram asīti yat svit somaṃ somena punāti svāṅkṛto 'sīti prāṇam eva svam akṛta manas tvāṣṭv iti manasaiva prāṇam āpnoti svāhā tvā subhava sūryāyeti sūryadevatyā hi sarve somā hūyante 'tho atra vai devānāṃ priyās tanvas tā evāvarunddhe devebhyas tvā marīcipebhyā iti raśmayo vai devā marīcipāḥ paridhayo raśmayo 'sā āditya āhavanīyas tān eva prīṇāty ūrdhvas tiṣṭhan juhoty ūrdhvo hi tiṣṭhan vīryavattaro yaṃ dviṣyāt tasya jihmas tiṣṭhan juhuyāt prāṇān asya vlināti vihvāruko bhavati yady abhicared ā tamitos tiṣṭhed agnir āhutim abhitvaramāṇas tājag anugachati yadi kāmayeta varṣet parjanyā iti parimṛjyordhvam unmṛjyād oṣadhībhyo vā eṣo 'muto varṣaty oṣadhīr eva nedīyo vṛṣṭyā akar yadi kāmayeta varṣet parjanyā iti parimṛjyāvācīnam avamṛjyād vaiśvānareṇaiva vṛṣṭim api hanti nāpidheyo yad apidadhyāt prāṇam asyāpidadhyāt pramāyukaḥ syād yaṃ dviṣyāt tasyāpidadhyāt prāṇam evāsyāpidadhāti yady abhicaret || idam aham amuṣyāmuṣyāyaṇasya prāṇam apidadhāmi || ity apidadhyāt prāṇam evāsyāpidadhāti ||
iti : fn oertel, zur kapiṣṭhala-kaṭha-saṃhitā, p| 114
idam aham amuṣyāmuṣyāyaṇasya prāṇe sādayāmi || ity abhicarant sādayet prāṇa evāsya sādayati pramāyuko bhavati prāṇāya tvety anabhicarant sādayet
||4.5.5||pavitraṃ vitanvanti prāṇāpānayor vidhṛtyay upayāmagṛhīto gṛhyate 'pānena vai prāṇo dhṛtaḥ prāṇasya dhṛtyay antarikṣaṃ vā antaryāmo 'ntarikṣam imāḥ prajā yad etad pātraṃ sūdavat sādayati prajāsv eva rasaṃ dadhāti devāś ca vā asurāś cāspardhanta te devā upāṃśum apaśyaṃs tam agṛhṇata taṃ purā stotrāt purā śastrād dhotum upodatiṣṭhaṃs te 'surā acikayur juhvati vā iti te vajram ādāyābhyapataṃs te devā antaryāmam apaśyaṃs tam agṛhṇata tenāsurān ebhyo lokebhyo 'ntaradadhata tato devā abhavan parāsurās tad ya evaṃ vidvān antaryāmaṃ gṛhṇīte 'ntaryāmenaiva bhrātṛvyam ebhyo lokebhyo 'ntardhatte bhavaty ātmanā parāsya bhrātṛvyo bhavati prāṇāpānau vā upāṃśvantaryāmau vyāna upāṃśusavano yad eṣa grāvāntaraite pātre sādyate prāṇāpānayor vidhṛtyai yo vā etā ījate yenaitau vidhṛtā eṣa vāva sa upāṃśusavano grāvā prāṇāpānau vā upāṃśvantaryāmau vyāna upāṃśusavano yad ete pātre etaṃ grāvāṇam ā tṛtīyāt savanān na jahītas tasmāt suptasya sarvāṇy anyāni śrotrāṇy apakrāmanti prāṇāpānau tv enaṃ na jahīto 'tha yat punar ardayati tasmāt suptvā punaḥ prabudhyante prāṇāpānau vā upāṃśvantaryāmau vyāna upāṃśusavano yad ete pātre etaṃ grāvāṇam ā tṛtīyāt savanān na jahītas tasmāt pakṣiṇo viyatya pakṣān īrayanto nāvapadyante 'tha yat punar ardayati tasmāt punar abhyāyuvate prāṇāpānau vā upāṃśvantaryāmau vyāna upāṃśusavano yad ete pātre punaḥ prayujyete tasmād imau dvā adhastāt prāṇau ghnanti vā etat somaṃ yad abhiṣuṇvanty advaryuḥ prathamo 'bhiṣuṇoti vyardhuko bhavati yatra mūlaṃ tad abhiṣutya etad vā asya videvatamaṃ tathā hāvyardhuko ha bhavati yo vai devakṣetraṃ vidvāṃ samarpayaty ārtim ārchati pātrāṇi vāva devakṣetraṃ yatra vā agre 'dhvaryuḥ somaṃ juhoti tad enaṃ devatāḥ pratyāsata iha no paramā ha riṣyatīti yat tato 'nyatra juhuyād yad asya svaṃ tad anyebhyaḥ prayached asvo ha bhavaty etad vā adhvaryoḥ svaṃ yad āśrāvayati yad āśrāvyāhutvā pracyaveta yad asya svaṃ tasmāt pracyavetāsvo ha bhavaty etad vā adhvaryoḥ svaṃ yad vāyavyaṃ yad vāyavyam anālabhyāśrāvayed yad asya svaṃ tasmāc chidyetāsvo ha bhavati tad ya evaṃ vidvān āśrāvya hutvā vāhutvā vā pracyavate bahv asya svaṃ bhavati na svāc chidyate vāyavyam ālabhyāśrāvayati svavān eva bhavati
||4.5.6||brahmavādino vadanti kiṃ tad yajñe kriyate yasmād dhastādānā anye paśavo mukhādānā anya iti yad upāṃśur hastena gṛhyate tasmān markaṭaḥ puruṣo hastī te hastādānā mukhaṃ vai vāyavyaṃ yad vāyavye netare grahā gṛhyante tasmād itare paśavo mukhādānā brahmavādino vadanti kiṃ tad yajñe kriyate yasmāt sadyo jātāḥ paśavaḥ pratitiṣṭhanti saṃvatsare puruṣā ity upāṃśvantaryāmau vā anv anye paśavaḥ puruṣas tvai yajñena sammitaḥ prāṇāpānau vā upāṃśvantaryāmau yad etau grahā asannau hūyete tasmāt sadyo jātāḥ paśavaḥ pratitiṣṭhanti saṃvatsaro vā agniṣṭomo dvādaśa māsāḥ saṃvatsaro yad eta itare grahāḥ sādyante tasmāt puruṣo jātaḥ saṃvatsare pratitiṣṭhati yat te somādābhyaṃ nāma jāgṛvīty eṣa vai somasya somapīthaḥ somaṃ vā etat somapīthena samardhayati yo vai somasya somapīthaṃ veda na somapīthāc chidyate somo vā imā diśo 'bhyakāmayata prāg apāg andharāg udag ity ābhir enaṃ digbhiḥ samūhaty ābhiḥ samardhayati kāmam enaṃ gamayati kāmaṃ ha gachati kāmukā enaṃ striyo bhavanti yāṃ kāmayeta tāṃ tarhi manasā dhyāyet sā hainaṃ kāmayate 'mba nismareti smareti vā etad āha sam arir vidām iti sam anena vitsveti vā etad āha catvāro vai pṛśneḥ stanā āsaṃs tatas tribhir devebhyo 'duhat kuśībhir eko 'nunaddha āsīt taṃ vā indra evāpaśyat tenendrāyaivāduhat tad vā asya kauśikatvaṃ yad āha || brāhmaṇa kauśikā iva || iti catur nigrābham upaiti catvāri vai payāṃsi yāvad eva payas tad āpnoti triḥ sambharati tasmād etasyāṃ trayo bhāgāḥ prātar madhyandine sāyaṃ catur nigrābham upaiti triḥ sambharati tat sapta saptapadā śakvarī śākvarāḥ paśavaḥ paśūn evāvarunddhe nava kṛtvo nigrābham upaiti triḥ sambharati tad dvādaśa dvādaśa māsāḥ saṃvatsaro dvādaśāgniṣṭome stotrāṇy eṣā yajñasya mātrā svarbhānur vā āsuraḥ sūryaṃ tamasāvidhyat tasya devās tamo 'pāghnan yat prathamaṃ tamo 'pāghnant sāviḥ kṛṣṇābhavad yad dvitīyaṃ sā lohinī yat tṛtīyaṃ sā balakṣī sa svena rūpeṇa niramucyata yad balakṣaḥ pavitraṃ bhavati tataḥ śukro gṛhyate yajamānasya vā etat pavitraṃ yajamānam evaitena punāty amotaṃ syād ātmana evainad akṛta yad anyatrotam apavitraṃ tad yajamānasya
||4.5.7||puruṣo : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
vāg vā aindravāyavaḥ sā vai vāg ekadhāvadadyāvadavyāvṛttāsīt sa indro 'bravīn mahyam atrāpi somaṃ gṛhṇītāhaṃ va etāṃ vācaṃ vyāvartayiṣyāmīti sa vai vācaiva vācaṃ vyāvartayad yad aindravāyavo gṛhyate vāco vyāvṛttyai vāyave prathamaṃ gṛhṇāti vāyava uttamaṃ madhyata indrāyendriyeṇa vā iyaṃ vāṅ madhyato vidhṛtendriyavatīṃ vācaṃ vadati ya evaṃ veda devā vai somam ajighāṃsaṃs taṃ nāśaknuvan hantuṃ vāyur hy asminn antarāsīt prāṇas taṃ devā apāśāsur upa nā āvartasveti so 'bravīd bhāgo me 'stv iti vṛṇīṣvety abruvan so 'bravīn maddevatyāny eva pātrāṇy āsann iti tasmād apaturīyaṃ vāyoḥ pātram atha vāyavyāny ucyante tato vai devāḥ somam aghnan sa hato 'pūyat tasmād devā udabībhatsanta sa vāyur abravīd ahaṃ va etaṃ somaṃ svadayiṣyāmi bhāgo me 'stv iti vṛṇīṣvety abruvan so 'bravīn madagrā eva grahā gṛhyāntā iti taṃ vāyur madhyato vyavāṭ tam asvadyat tasmād vāyvagrā grahā gṛhyante tasmād u śuktaṃ pravāte viṣajanti devā vai prātaḥsavanam udyamaṃ nāśaknuvaṃs tṛtīyasavane tarhi vāyur āsīt taṃ devāḥ prātaḥsavanam abhiparyauhaṃs tena prātaḥsavanam udayachanta yad aindravāyavaḥ prātaḥsavane gṛhyate prāṇo vai vāyuḥ prāṇena va etan mukhato yajñam udyachante devā vai vṛtram ajighāṃsan sa mitro 'bravīn mitro 'ham asmi nāhaṃ haniṣyāmīti te 'bruvan jahy eveti so 'bravīd bhāgo me 'stv iti vṛṇīṣvety abruvan so 'bravīt payasaiva me somaṃ śrīṇān iti tasmāt paśavo 'pākrāman mitraḥ sann adruhā iti paśūṇāṃ hi payo yan maitrāvaruṇaṃ payasā śrīṇāti paśubhir evainaṃ samyañcaṃ dadhāti yan maitrāvaruṇaṃ payasā śrīṇāti dvidevatyatvāya yañ śītaṃ tena maitraṃ yat taptaṃ tena vāruṇaṃ brahma vai mitraḥ kṣatraṃ varuṇo brahmaṇi ca vā etat kṣatre ca payo dadhāti tasmād brahma ca kṣatraṃ ca payasvitame pañca vai brāhmaṇasya devatā agniḥ somaḥ savitā bṛhaspatiḥ sarasvatī tasmād brāhmaṇam anye manuṣyā upadhāvanty etasya hi bhūyiṣṭhā devatās tāsāṃ tisro 'vāntaraṃ śrotriyasyāgnir bṛhaspatiḥ sarasvatī tasmāñ śrotriyam aśrotriyā upadhāvanty etasya hy avāntaraṃ bhūyiṣṭhā devatās tā maitrāvaruṇaṃ prati nyāgachanti yan maitrāvaruṇaṃ payasā śrīṇāti tāsv eva payo dadhāti nānā vai purā mitrāvaruṇābhyāṃ somā agṛhṇaṃs tāḥ prajā anyānyasyāḥ parihāyam ādadata tato mitrāvaruṇābhyāṃ saha somam agṛhṇaṃs tato vā akalpata yan maitrāvaruṇaṃ payasā śrīṇāti mitreṇa vā etad varuṇaṃ kalpayati varuṇena mitraṃ mitraṃ vai vṛtraṃ jaghnivāṃsaṃ varuṇo 'gṛhṇāt sa deveṣv anāthata te 'bruvan varuṇe nāthasveti sa varuṇe 'nāthata so 'bravīd bhāgo me 'stv iti vṛṇīṣvety abruvan so 'bravīt sahaiva nau payasā somaṃ śrīṇān iti yan maitrāvaruṇaṃ payasā śrīṇāti yajamānasya nirvaruṇatvāya yady enaṃ bhrātṛvyo 'tīva syād aṅgulyāṅguṣṭham avagṛhṇīyād yady anv aṅguṣṭhenāṅgulim ||
vai : fn emended| ed|: va
tasmāt : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
yo no mitrāvaruṇā abhidāsāt sapatno bhrātṛvya utpipīte bṛhaspate |
idam ahaṃ tam adharaṃ pādayāmi yathāham uttamaś cetayāni || ity uttamo ha cetayati
||4.5.8||devā vai sattram āsata kurukṣetre 'gnir makho vāyur indras te 'bruvan yatamo naḥ prathama ṛdhnavat tan naḥ saheti teṣāṃ vai makha ārdhnot tan nyakāmayata tan na samasṛjata tad asya prāsahāditsanta sa ita eva tisro 'janayateto dhanus tat tisṛṇāṃ ca dhanvanaś ca janma sa pratidhāyāpākrāmat tan nābhyadhṛṣṇuvat sa dhanvārtiṃ pratiṣkabhyātiṣṭhat sa indro vamrīr abravīd etāṃ jyām apyatteti tā abruvann abhimṛtāyāṃ vā asyāṃ na śakṣyāmo jīvituṃ bhāgo no 'stv iti so 'bravīd rasam evāsyā upajīvātheti tasmād etāḥ śuṣkād ārdram uddihanti rasaṃ hy asyā upajīvanti tā vai jyām apyādaṃs tasya dhanvārtir udardya śiro 'chinat sa samrāḍ abhavad athetaraṃ tredhā vyagṛhṇatāgniḥ pūrvārdham indro madhyaṃ vāyur jaghanārdhaṃ tasmād āgneyaṃ prātaḥsavanam aindraṃ mādhyandinaṃ savanaṃ vaiśvadevaṃ tṛtīyasavanaṃ vāyur hi viśve devāḥ prāṇāpānau vā upāṃśvantaryāmau vyāna upāṃśusavano vāg aindravāyavo dakṣakratū maitrāvaruṇa āśvinaḥ śrotraṃ cakṣuṣī śukrāmanthinav ātmāgrāyaṇo 'ṅgāny ukthyās āyur dhruvaḥ stanā ṛtupātre mūrdhā droṇakalaśaḥ kukṣī kalaśau hanū adhiṣavaṇe jihvādhiṣavaṇaṃ grāvāṇo dantā akṣāḥ paridhayo nāsikottaravediḥ śikhā yūpaḥ śiro havirdhānaṃ pṛṣṭham āgnīdhram udaraṃ sado yad antar udare tad dhiṣṇyāḥ pāṇī āgnīdhraś ca mārjālīyaś ca pārṣṇī gārhapatyaḥ pratiṣṭhā vedir eṣa vai prajāpatiḥ pātrīyaḥ sa ha tvā enaṃ veda ya evaṃ veda
||4.5.9||