caturthakāṇḍe caturthaḥ prapāṭhakaḥ
caturthakāṇḍe caturthaḥ prapāṭhakaḥ
pratīpam anya ūrmir yudhyaty anvīpam anyo mithunatvāya yat tasya gṛhṇāti yaḥ pratīpaṃ yudhyaty ojasā vā eṣa vīryeṇa pratīpaṃ yudhyaty ojasā vā etad vīryeṇa rāṣṭra ojo vīryaṃ dadhāty atha yat tasya gṛhṇāti yo 'nvīpam īrayati māhiṣaṃ tena tokaṃ prajanayaty atha yan nadīpater apāṃ vā etan mithunam apāṃ vā etan mithunena rāṣṭre mithunaṃ dadhāty atha yad aprahāvarīṇāṃ madhyameṣṭheyaṃ tenāvarunddhe 'tha yat parivāhiṇīnāṃ pārevasyantyās tena tokaṃ prajanayaty atha yā āpo 'ñśerā ojasā vā etā vīryeṇāpo 'ñśerā ojasā vā etad vīryeṇa rāṣṭra ojo vīryaṃ dadhāty atha yat kūpyānām ubhayīs tenāpo 'varunddhe yāś ca samudriyā yāś cāsamudriyā īśvarā vā etam etā srotasyā āpo 'śāntā nirmṛjo yat sthāvarāṇāṃ gṛhṇāti śāntyā anirmārgāya yā ātapati varṣati yāś ca paridadṛśre tā āpo brahmavarcasyās tābhī rāṣṭre brahmavarcasaṃ dadhāty atha yad dhrādunīnāṃ viśas tena vīryam avarunddhe 'tha yat puṣpāṇām āraṇyaṃ tenātha yad ulbyānāṃ vajro vai paśavo vajrā ulbyā vajreṇa vā etad rāṣṭre vajraṃ dadhāty atha yat payasaḥ payasā vā etad rāṣṭre payo dadhāty atha yad ghṛtasyaitā vā āpo 'nādhṛṣyās tābhī rāṣṭram anādhṛṣyaṃ karoty atha yan madhor apāṃ vā eṣa oṣadhīnāṃ raso 'pāṃ vā etad oṣadhīnāṃ rasena rāṣṭre rasaṃ dadhāti ṣoḍaśa vā ete grahāḥ prājāpatyāḥ samānītaḥ saptadaśaḥ prajāpatiḥ saptadaśaḥ prajāpatim evāpnoti
||4.4.1||devīr āpo madhumatīḥ saṃsṛjyadhvaṃ mahi kṣatraṃ kṣatriyāya vanvānā ity etā hi kṣatrasya vantrīr anādhṛṣṭāḥ sīdatorjasvatīr mahi varcaḥ kṣatriyāya dadhatīr ity etā hi kṣatrasya dhātrīr anibhṛṣṭam asīty anibhṛṣṭaṃ hy eva rāṣṭram akas tapojā iti tapojā hi rāṣṭraṃ somasya dātram iti somasya hy etad dātraṃ śukrā vaḥ śukreṇa punāmi candrā vaś candreṇa punāmīty āyur vai hiraṇyam āyuṣyā evainā akar varco vai hiraṇyaṃ varcasyā evainā akar devo vaḥ savitā punātv achidreṇa pavitreṇety etad vā achidraṃ pavitraṃ yat sūryasa raśmayo 'chidreṇaivaināḥ pavitreṇa punāti svāhā rājasūyā iti rājasūyā hy etāḥ sadhamādo dyumnyā ūrjā ekā iti vyānayati vāruṇyā vāruṇīr hy āpaḥ svayaiva devatayā rudra yat te giriparaṃ nāmeti rudram evāsmāt tena niravadayate tasmin hutam asi yameṣṭam asi svāheti mṛtyur vai yamo mṛtyum evāsmāt tena niravadayate somā indro varuṇo mitro agnis te devā dharmadhṛto dharmaṃ dhārayantv ity ete vai devā dharmadhṛto yad ime prāṇā yad enam etebhyo 'procyābhiṣiñceyur aparodhukā enaṃ syur atha yad enam etebhyaḥ procyābhiṣiñcanti tathā hainam anaparodhukā bhavanti parṇasya vā agre 'nte brahma samavadanta tad vāva suśravā yat tad aśṛṇot parṇamayenābhiṣiñcati brahmābhiṣiñcati brahmavarcasenaivainam abhiṣiñcaty atho brahma vai brahmā brahmaṇaivainaṃ brahmābhiṣiñcaty āśvatthena vaiśyo viśo vīryam apākrāmat tad aśvatthaṃ prāviśat sa tena vīryeṇa bharbharābhavat tad viśa evaitena vīryam avarunddha audumbareṇa bhrātṛvya ūrg vā udumbarā ūrjaṃ vā etad annādyaṃ yajamāno bhrātṛvyasya vṛṅkte yo janyo mitraṃ sa naiyagrodhena mitreṇa vai kṣatraṃ vyavatatam avarodhair nyagrodho mitreṇa vā etat kṣatraṃ vyavatanoti draḍhimne 'śithiratvāya
||4.4.2||śukrā : fn emended| ed|: śrukrā| cf|2|6|8:68|12
svāheti : fn emended| ed|: svāhesi|
kṣatrasya yonir asi kṣatrasyolbam asi kṣatrasya nābhir asītīndro vai yad ajāyata tasya vā eṣa yonir āsīd yat tārpyam ulbaṃ pāṇḍaraṃ nābhir uṣṇīṣaḥ sūtavaśāyā adhyajāyata sūnā catuḥpady ūdhar āsīn nīvārāḥ pīyūṣas tasmān naivāraḥ puroḍāśaḥ pañcāśatam anyasminn akṣaṇy ānakty ekapañcāśatam anyasmin śatāyur vai puruṣaḥ śatavīryā āyur eva vīryam āpnoty apa upaspṛśaty amṛtaṃ vā āpo 'mṛtenaivainaṃ saṃrambhayaty āvitto agnir gṛhapatir iti gārhapatyāyaivainam āvedayaty āvittā indro vṛddhaśravā itīndriyaṃ vā indra indriyāyaivainam āvedayaty āvittau mitrāvaruṇau dhṛtavratā ity ahorātre vai mitrāvaruṇav ahorātrābhyām evainam āvedayaty āvitte dyāvāpṛthivī ṛtāvṛdhā iti dyāvāpṛthivībhyām evainam āvedayaty āvittaḥ pūṣā viśvavedā iti paśavo vai pūṣā paśubhya evainam āvedayaty āvittā devy aditir ity ādityā vā imāḥ prajās tābhya evainam āvedayaty āvitto 'yam asā āmuṣyāyaṇo 'muṣyāḥ putro 'muṣyāṃ viśīti viśa evainam āvedayati tasmād vā eṣa viśaḥ priyo viśe hy enam āvedayaty eṣa te janate rājeti janatāyā evainam āvedayati somo 'smākaṃ brāhmaṇānāṃ rājeti brahmoddharati sarvebhya evainam anyebhyo bhūtebhya āvedayati brahmoddharati tasmād āhur brahmoddhṛtam iti brahma hy uddharatīndrasya varjo 'si vārtraghnas tvayāyaṃ vṛtraṃ vadhyād iti dhanuḥ prayacchati vajro vai dhanur vajro rājanyo vajreṇaiva vajraṃ samardhayati śatrubādhanāḥ stheti bāṇavato 'nto vai bāṇavanto 'nto rājanyo 'ntenaivāntaṃ samardhayati trīn prayacchati tisro vai śaravyā divyā pārthivā samudriyā tā asmād yoyāva pāta prāñcaṃ pāta pratyañcaṃ pāta tiryañcaṃ pātānvañcaṃ pātordhaṃ digbhya enaṃ pāteti digbhya enaṃ pānti mitro 'sītīmam abhimantrayate mitrasya hy etad rūpaṃ varuṇo 'sītīmaṃ varuṇasya hy etad rūpaṃ hiraṇyavarṇam uṣaso vyuṣṭā ity udvatā abhimantrayetordhvabāhuṃ tiṣṭhantam abhiṣiñcati bṛhat sāma bhavati svargam evainaṃ lokam abhisantanoti
||4.4.3||rūpaṃ : ⟨ rūpam
rūpaṃ : fn emended| ed|: rapam|
ūrdhvabāhuṃ : fn emended| ed|: ūrdhvabāhus| dharmadhikari, p|485
diśa enaṃ vyāsthāpayati vajreṇa vā etad imā diśo 'bhijayati tasmād vā etasya sarvā diśo 'bhijitā yāṃyām abhiparyāvartate diśo vai svargo loka etaddevatyā vā imā diśo yathādevataṃ vā etad ābhyo digbhyo 'dhi svargaṃ lokam eti somasya tviṣir asi tviṣimat taveva me tviṣir bhūyād iti vyāghracarmaṃ viveṣṭayati some vā ekā tviṣir vyāghra ekā sarpa ekā tā evāvarunddhe pratyastaṃ namuceḥ śirā iti sīsaṃ paṇḍagāya pratyasyati pāpmā vai namuceḥ śiraḥ pāpmānaṃ vāvāsmā etat pratyasyati svargaṃ lokam abhyārohann aveṣṭā dandaśūkā iti lohitāyasaṃ keśavāpāya dandaśūkān evāsmāt tena niravadayate tasmād vā etasya nābhicāro 'sti yāvanto hi mṛtyavas tān asmān niravadayate mṛtyoḥ pāhīti rajataṃ rukmam adhastād upohate mṛtyor vā etad rūpaṃ yad vyāghro 'mṛtaṃ hiraṇyam amṛtenaiva mṛtyum antardhatte didivaḥ pāhīti haritaṃ rukmam upariṣṭād adhyūhate divyāyā evainam aśanyā yoyāveyaṃ vai rajatāsau hariṇy ābhyām evainaṃ parigṛhyāyur vai hiraṇyam āyuṣyā evainam abhyatikṣaranti varco vai hiraṇyaṃ varcasyā evainam abhyatikṣaranti varuṇasya vā abhiṣicyamānasyāpa indriyaṃ vīryaṃ niraghnan yad rukmam antardadhātīndriyasya vīryasyānirghātāya śatamāno bhavati śatakṣaraḥ śatāyur vai puruṣaḥ śatavīrya āyur eva vīryam āpnoti
||4.4.4||athaitāni pārthāni saṃvatsaro vai pārthāni saṃvatsaraṃ vā etan madhyataḥ praviśati tasmād vā eṣa duḥparāṇodaḥ saṃvatsaraṃ hi madhyataḥ praviśati girī vā etau rājasūyasya bārhaspatyam anyeṣām uttamaṃ bhavaty aindram anyeṣāṃ prathamaṃ vīryaṃ vai bṛhaspatir vīryam indro vīrya evainam abhisandhatta ādityanāmāni vā etāny ādityā vā imāḥ prajās tābhya eva sūyate somasya tvā dyumnenāgnes tejasendrasyendriyeṇa viśveṣāṃ tvā devānāṃ kratunābhiṣiñcāmīty etair evainam indriyair etābhir devatābhir abhiṣiñcatīndrasya yonir asi janayety ato vā adhīndro 'jāyata svād evainaṃ yoner janayaty ati dyūn pāhīty āha svargasya lokasya samaṣṭyai samāvavṛtrann adharāg udak tā iti samunmārṣṭīndriyaṃ vā etad vīryam abhiṣicyamānasya vyavaiti tad eva samunmārṣṭi tenainaṃ samardhayaty aindryā triṣṭubhā brahmānvety aindro vai rājanyas triṣṭupchandāḥ svenaivainaṃ chandasānvety atho prajāpatir vai brahmā yajñasya prajāpater adhīndro 'sūyata prajāpater evādhi sūyata indrasya vajro 'si vājasanis tvayāyaṃ vājaṃ sed iti ratham upāvaharati svayaiva devatayā mitrāvaruṇayos tvā praśāstroḥ praśiṣā yunajmīti yunakti svayaiva devatayā viṣṇoḥ kramo 'si sapatnaheti ratham abhyātiṣṭhaty ato vai viṣṇur imāṃl lokān udajayad viṣṇor evojjitim anv imāṃl lokān ujjayati praibhyo lokebhyo bhrātṛvyaṃ nudate marutāṃ prasave jayeti māruta eva gaṇo bhūtvojjayati rājanyaṃ jināty antam evākramīt tad asya na kaścanājyeya uñśiṣyate tasmai tām iṣum asyati tad asyāmoghāyāstam abhūd āptaṃ manaḥ sam indriyeṇety uktvā vartate 'ntam eva gatvāvartata ātmano 'hiṃsāyay eṣa vajro vājasātamas tena nau putro vājaṃ sed iti patnyai dhanvārtiṃ prayachaty eṣa vai patnyā yajñasyānvārambhaḥ saha svarge loke bhavataḥ
||4.4.5||iyad asy āyur asy āyur me dhehīty āyur evāsmin dadhāti yuṅṅ asi varco 'si varco me dhehīti varca evāsmin dadhāty ūrg asy ūrjaṃ mayi dhehītīyaṃ vai rajatāsau hariṇīme evālabhyorg vā udumbara ūrjaṃ vā etan madhyata ātmano dhatte prajānāṃ ca mitro 'sītīmam upāvaharati mitrasya hy etad rūpaṃ varuṇo 'sītīmaṃ varuṇasya hy etad rūpaṃ sad asi sam ahaṃ viśvair devair iti hastā āmikṣām abhyavaharati sad vā āmikṣā sad evābhyavaharati tatra te hiraṇye dadāti sā dakṣiṇā hinasti khalu vā eṣa paśūn pṛthivīm abhyavarohan namo mātre pṛthivyā iti vārāhī upānahā abhyavarohaty āraṇyān eva paśūn abhyavarohati varāhas tv evaitaṃ sagdhum arhati tad varāha evainaṃ saghnoti prati tyan nāma rājyam adhāyi svāṃ tanvaṃ varuṇo 'suṣod iti varuṇasavo vā eṣa varuṇāyaivainaṃ prāha ni trito jarimāṇaṃ na ānaḍ iti jarimāṇam evāsmin yunakti syonāsi suṣadeti syonā hy eṣā suṣadā syonām āsīda suṣadām āsīdeti suṣadaivainaṃ sādayati ||
niṣasāda dhṛtavrato varuṇaḥ pastyāsv ā |
sāmrājyāya sukratuḥ || iti varuṇasavo vā eṣa varuṇam evainam akar agnaye svāhā somāya svāhendrasyaujase svāhā marutāṃ balāya svāheti rathavimocanīyaṃ juhoti yajuṣaiva yujyante yajuṣā vimucyante haṃsaḥ śuciṣad vasur antarikṣasad iti rathaṃ vā etat parivadati saha sārathinā rathavāhane ratham ādadhati sarvatvāyaiva prasavāya brahmā3ṃs tvaṃ brahmāsīti kim abhūṃ kim abhūm iti vā etad āha savitāsi satyasavā itīdam asīdam asīti vāvainam etad āha yadyad bhavaty eṣa vajras tena me radhyeti sphyaṃ prayachati vajro vai sphyo vajreṇa vā etad rāṣṭraṃ randhayate tam avarasparaṃ prayachati tenāvarasparaṃ rāṣṭraṃ randhayamāṇa eti tasmād vā eta etasmā avarasparaṃ raddhā baliṃ haranti tena sphyenādhidevanaṃ kurvanti tatra paṣṭhauhīṃ vidīvyanta āśāṃ vā eṣa upābhiṣiñcata āśā paṣṭhauhy āśām evāsmā akas tataś catuḥśatam akṣāṇ avohyāha ||
udbhinnaṃ rājñaḥ || iti catvāro vai puruṣā brāhmaṇo rājanyo vaiśyaḥ śūdras teṣām evainam udbhedayati tataḥ pañcākṣān prayachann āha diśo abhyabhūd ayam itīmā evāsmai pañca diśo 'nnādyāya prayachati kṣetraṃ dadāti tena kṣetre dhṛto bhavati varaṃ vṛṇīte so 'smai kāmaḥ samṛdhyate yatkāmo bhavati maṅgalyanāmno hvayati yat pūrvaṃ vyāhārṣaṃ tan nen mogham asad ity asā amuṣya putro 'muṣyāsau putra iti nāmanī vyatiṣajati svargasya lokasya samaṣṭyai
||4.4.6||samāno vā eṣa yajñakratuḥ saṃvatsaraṃ bhavati vi vā etad daśapeyaś chidyate yad avabhṛtham avayanti yad apāṃ naptre svāhorjo naptre svāhāgnaye gṛhapataye svāheti juhvata āyanti yajñasya santatyā avichedāya yajño vai devebhyas tiro 'bhavat taṃ devāḥ saṃsṛpsv anvaichan yat sāvitraḥ savitṛprasūtā evānvaichan yat sārasvato vāg vai sarasvatī vācy evānvaichan yat pauṣṇaḥ paśavo vai pūṣā paśuṣv evānvaichan yad bārhaspatyo brahma vai bṛhaspatir brahmaṇy evānvaichan yad aindra indriyaṃ vā indra indriya evānvaichan yad vāruṇo varuṇa evānvaichan yat tvāṣṭraḥ saṃvatsaro vai tvaṣṭā saṃvatsara evānvaichan yad āgneyo 'gnir vai sarvā devatā devatāsv evānvaichan yat saumyaḥ saumīr vā oṣadhaya oṣadhīṣv evānvaichan yad vaiṣṇavo viṣṇur vai yajño yajña evānvaichaṃs taṃ viṣṇā avindan daśame tasmād eṣa daśamo daśame hy avindan daśa camasā daśa camasādhvaryavo daśadaśa camasān abhitā ā daśamāt puruṣād anvācaṣṭe samṛddhyai daśasamṛddho hy eṣa yajña etaṃ vai te tad yajñam anvaichaṃs ta ārdhnuvaṃs tad ya etena yajata ṛdhnoti saptadaśaḥ sarvo bhavati prajāpatir vai saptadaśaḥ prajāpatim evāpnoty utsannayajño vā eṣa saṃvatsarād vā adhy utsannayajño 'varudhyate saṃvatsarād evainam adhy āptvāvarunddha indro vai vṛtram ahaṃs tasyeme rūpāṇy upaitāṃ citrāṇīyam nakṣatrāṇy asau nakṣatrāṇāṃ vā avakāśe puṇḍarīkaṃ jāyate kṣatrasya vā etad rūpaṃ kṣatrasyaiva rūpaṃ pratimuñcate dvādaśapuṇḍarīkā bhavanti dvādaśa māsāḥ saṃvatsaraḥ saṃvatsaram evāptvāvarunddhe
||4.4.7||rūpaṃ : fn emended| ed|: rapam|
rukmo hotur āgneyo vai hotā na vā etasmai vyuchati vy evāsmai vāsayati srag udgātuḥ sauryo vā udgātātho amum evāsmā ādityam āptvonnayati prāvepā adhvaryor yamā iva hy adhvaryuḥ ||
aśvaḥ prastotuḥ prājāpatyo vā aśvaḥ prājāpatyaḥ prastotātho preva hy eṣa prothati preva prastotā dhenuḥ pratihartuḥ pratīvā hy eṣā harati pratīva pratihartā vaśā maitrāvaruṇasya vaśaṃ mā nayād ity ṛṣabho brāhmaṇāñśaṃsinaḥ sendriyatvāya vāsaḥ potuḥ pavitratvāyānaḍvān neṣṭur agnīdho 'nyo yuktyā eva sthūri yavācitam achāvākasya sthūrīr iva hy eṣā hotrā svargyā yad achāvākyātho nirvaruṇatvāyaiva yavā na vā asyai tarhi sadasyebhyo dakṣiṇā dīyante ta evāsyai tenābhīṣṭāḥ prītā bhavanti dvādaśa paṣṭhauhīr garbhiṇīr brahmaṇo vāg vai dhenur garbho mantro vācy evāsya mantraṃ dadhāty āmantraṇīyo ha bhavati dhenumbhavyā bhavanti dvādaśa vai payāṃsi tāny asmin dadhāti tasmād vā etam āhuḥ payasvī rājā puṇyā iti yāvad dhi payas tad asmin dhīyate
||4.4.8||śrāyantīyaṃ brahmasāmaṃ bhavaty anuṣṭupsu yajñāyajñiyaṃ prohanti vāravantīyam agniṣṭomasāmam indro vai vṛtram ahan sa ojasā vīryeṇa vyārdhyata sa etat sāmāpaśyat tenātmānaṃ samaśrayataujasā vā eṣa vīryeṇa vyṛdhyate yo rājasūyenābhiṣiñcate tad etenaivātmānaṃ saṃśrayate brahma vai yad agre vyabhavad ṛk sāma yajus tasya vā eṣa raso yad yajñāyajñiyaṃ yad yajñāyajñiyaṃ gāyate brahmaṇy eva rasaṃ dadhāti vācā vā eṣa vyṛdhyate yo rājasūyenābhiṣiñcate vāg anuṣṭub yad anuṣṭupsu yajñāyajñiyaṃ bhavati vācy evāsya rasaṃ dadhātīndriyeṇa vā eṣa vīryeṇa vyṛdhyate yo rājasūyenābhiṣiñcata indriyaṃ vīryaṃ vāravantīyaṃ yad vāravantīyam agniṣṭomasāmaṃ bhavatīndriyasya vīryasyāvaruddhyay aśrayan vāva śrāyantīyenāvārayanta vāravantīyena tad indriyasyaivaite vīryasya parigṛhītyai yatra vā enam ado diśo vyāsthāpayati tat svargaṃ lokam abhyārohati yad imaṃ lokaṃ punar nopāvarohed atijanaṃ vā gached ud vā mādyed yad etā diśām aveṣṭaya imaṃ vā etal lokaṃ punar upāvarohaty annakāmo yajetaitaddevatyā vā imā diśo yathādevataṃ vā etad ābhyo digbhyo 'dhy annādyam avarunddhe yadi brāhmaṇo yajeta bārhaspatyaṃ madhye nidhāyāhutimāhutiṃ hutvābhighārayed yadi vaiśyo vaiśvadevaṃ yadi rājanya aindram ekadhaivāsminn annādyaṃ pratiṣṭhāpayati samāno vā eṣa yajñakratuḥ saṃvatsaraṃ bhavati vi vā etad yajñaś chidyate yat santiṣṭhate yad etāḥ prayuja upaiti sāyam anyāḥ prātar anyā dvau vā ṛtū ahaś ca rātriś ca tā eva prayuṅkte ṣaḍ anyāḥ ṣaḍ anyāḥ ṣaḍ vā ṛtava ṛtūn eva prayuṅkte tā ubhayīr dvādaśa dvādaśa māsāḥ saṃvatsaraḥ saṃvatsaram eva prayuṅkte 'naḍvāhau dakṣiṇā yuktyā eva mārutī pṛśniḥ paṣṭhauhī garbhiṇīti viḍ vai maruto viśo vā enam etad garbhaṃ karoti tasmād vā eṣa viśaḥ priyaḥ priyo hi garbha ādityājā malihā garbhiṇītīyaṃ vā aditir asyā vā enam etad garbhaṃ karoti tasmād vā eṣa duḥparāṇodo 'syā hi garbho 'thaite satyadūtāḥ prasavāya sāvitro devā asurair vijayam upayanto 'śvinoḥ pūṣaṇi satyaṃ nyadadhata vāg vai sarasvatī vācā satyaṃ prahiṇoti ||
etal : fn emended| ed|: etaṃ
abhyaṣikṣi rājābhūm || iti śrad dhāsmai suṣuvāṇāya dadhati saṃvatsaram agnihotraṃ juhoty anusantatyai
||4.4.9||agniṣṭomam agre jyotiṣṭomam āharati yajñamukhaṃ vā agniṣṭomo yajñamukham evālabhya savam ākramate 'thaiṣa triṣṭomas tasya trivṛt prātaḥsavanaṃ pañcadaśaṃ mādhyandinaṃ savanaṃ tejo vai trivṛt kṣatraṃ pañcadaśas teja evāsya kṣatre dadhāti na vā atrāpi saptadaśas tāyate prajāpatir vai saptadaśo yajñaḥ prajāpatir yad yajñas tāyate tena saptadaśo 'nantaritaḥ pañcadaśaṃ mādhyandinaṃ savanam ekaviṃśaṃ tṛtīyasavanam iti viḍ vā ekaviṃśaḥ kṣatraṃ pañcadaśo viśi vāvāsyaitat kṣatraṃ pratiṣṭhāpayām akaḥ sarve catustriṃśāḥ pavamānā abhiṣecanīyasya trayastriṃśad devatās tā evāsyaitenābhīṣṭāḥ prītā bhavanty atha ya eṣa catustriṃśaḥ prajāpatir vai catustriṃśaḥ prajāpatim evāpnoti saṃśaro vā eṣa stomānām ayathāpūrvaṃ yad viṣamāḥ stomā yat samāḥ pavamānās tenaivāsaṃśaras tena yathāpūrvam ātmanā vā agniṣṭomena ṛdhnoty ātmanā puṇyo bhavati prajā vā ukthāni paśava ukthāni yad ukthyo 'nusantatyai yo vai savād eti nainaṃ sava upanamati yaḥ sāmabhyā eti pāpīyānt suṣuvāṇo bhavati yāni devarājānāṃ sāmāni yat tebhyo naiti tenaiva savān naity etāni vai sāmāni yat pṛṣṭhāni yat pṛṣṭhāny upayanti tenaiva sāmabhyo naiti yāni devarājānāṃ sāmāni tair asmiṃl loka ṛdhnoti yāni manuṣyarājānāṃs tair amuṣmiṃs tad ubhayor evaitair lokayor ṛdhnoty asmiṃś cāmuṣmiṃś codvatīṣu sruvata udvad vā anuṣṭubho rūpam ānuṣṭubho rājanyas tasmād udvatīṣu sruvate 'nuṣṭup prathamā bhavaty anuṣṭub uttamā vāg vā anuṣṭub vācā vā etat prayanti vācodyanti saury anuṣṭub uttamā bhavati svargasya lokasya samaṣṭyay ekaviṃśaṃ keśavapanīyasya bahiṣpavamānam ekaviṃśam abhiṣecanīyasyottamam iti viḍ vā ekaviṃśaḥ kṣatraṃ saptadaśo viśo vā etan madhyataḥ sūyate tasmād vā eṣa viśaḥ priyo viśo hi madhyataḥ sūyate yatra vā enam ado diśo vyāsthāpayati tat svargaṃ lokam abhyārohati yad imaṃ lokaṃ punar nopāvarohed atijanaṃ vā gached ud vā mādyed yad eṣa pratīcīnastoma imaṃ vā etal lokaṃ punar upāvarohati
||4.4.10||