caturthakāṇḍe tṛtīyaḥ prapāṭhakaḥ
caturthakāṇḍe tṛtīyaḥ prapāṭhakaḥ
arātīyanti vā anye puruṣāya nānye ye 'rātīyanti sā nirṛtir ye nārātīyanti sānumatis tebhya ubhayebhyaḥ saha nirvapanty ubhau saha śṛtau kurvanti nairṛtena pūrveṇa pracaranti dakṣiṇā paretya svakṛtā iriṇa etad vai nirṛtigṛhītaṃ pṛthivyā nirṛtigṛhīta eva nirṛtiṃ niravadayata ekolmukaṃ nidhāya visraṃsikāyāḥ kāṇḍābhyāṃ juhoti juṣāṇā nirṛtir vetu svāhā vāsaḥ kṛṣṇaṃ bhinnāntaṃ dakṣiṇety etad dhi nirṛtyā rūpam ardhaṃ vai puruṣasya nirṛtigṛhītam ardham anirṛtigṛhītaṃ yan nirṛtigṛhītaṃ tad evāsmāt tena niravadayate punar etyānumatyā aṣṭākapālena pracaranti nirṛtim eva niravadāyeyaṃ vā anumatir vāg vay anumatam evainaṃ savam ākramayaty aṣṭākapālo bhavati gāyatrī hīyaṃ gāyatrī vāg dhenur dakṣiṇaitad dhy anumatyā rūpam atha ya udañcaḥ śamyām atiśīyante tān udaṅ paretya valmīkavapām udrujya juhuyād idam amuṣyāmuṣyāyaṇasya kṣetriyam avayajā iti tat punar apidadhātīdam aham amuṣyāmuṣyāyaṇasya kṣetriyam apidadhāmīti kṣetriyaṃ vā etaṃ gṛhṇāti ye cainam anv iyaṃ kṣetrasya patny asyām eva kṣetriyam avayajyāthainaṃ savam ākramayati śvo bhūta ādityebhyo bhuvadvadbhyo ghṛte carur ity ādityā vā ita uttamāḥ svargaṃ lokam āyaṃs tebhya eva procya svargaṃ lokam ety ādityā vā asmiṃl loka ṛddhā ādityā amuṣminn ubhayor eva lokayor ṛdhnoti varo dakṣiṇā vareṇaiva svargaṃ lokam abhyārohati śvo bhūta āgnāvaiṣṇava ekādaśakapālā ity agnir vai sarvā devatā viṣṇur yajño devatāś caiva yajñaṃ cālabdhāgnir vai yajñasyānto 'vastād viṣṇuḥ parastād ubhayata eva yajñasyāntā udagrahīd ubhayata eva yajñasyāntā udgṛhya yathotsaṅga āvapetaivaṃ vā etad yajñam āvapate tasya yathākāmaṃ nirvapamāṇa ety anaḍvān vāmano dakṣiṇā yad vahī tenāgneyo yad vāmanas tena vaiṣṇavo rūpeṇaivainaṃ samardhayati śvo bhūte 'gnīṣomīyā ekādaśakapālā ity agnīṣomābhyāṃ vai vīryeṇendro vṛtram ahan vṛtraṃ khalu vā eṣa hanti yo rājasūyenābhiṣiñcate tad vārtraghnam evaitad dhiraṇyaṃ dakṣiṇā satyaṃ vai hiraṇyaṃ satyenaiva hanti śvo bhūta aindrāgna ekādaśakapālā ity agnīṣomābhyāṃ vai vīryeṇendro vṛtram ahan sa ojasā vīryeṇa vyārdhyata sa etam aindrāgnam apaśyat tenaujo vīryam ātmann adhattaujasā vā eṣa vīryeṇa vyṛdhyate yo rājasūyenābhiṣiñcata ojo vīryam indrāgnī ojasaivainaṃ vīryeṇa samardhayato 'naḍvān ṛṣabho dakṣiṇā yad vahī tenāgneyo yan muṣkaras tenaindro rūpeṇaivainaṃ samardhayati śvo bhūta āgneyo 'ṣṭākapālo māhendraṃ dadhīty ṛddhyā evāgneya indro vai vṛtram ahan so 'nyān devān atyamanyata sa mahendro 'bhavat sa etam uddhāram udaharad vṛtraṃ hatvā tad uddhāra evāsyaiṣa bhāga eva tasmād rājā saṅgrāmaṃ jitvodājam udajayat payasā vā eṣa vīryeṇa vyṛdhyate yo rājasūyenābhiṣiñcate yat payaḥ payasaivainaṃ samardhayatīndriyeṇa vā eṣa vīryeṇa vyṛdhyate yo rājasūyenābhiṣiñcate yad aindram indriyeṇaivainaṃ vīryeṇa samardhayati devatābhir vā eṣa vyṛdhyate yo rājasūyenābhiṣiñcate sarvadevatyaṃ vai vāso yad vāsaḥ kṣaumaṃ dakṣiṇā devatābhir evainaṃ samardhayati
||4.3.1||vai : fn emended| ed|: vā
devā oṣadhīṣu pakvāsv ājim ayuḥ sa indro 'ved agnir vāvemāḥ prathama ujjeṣyatīti so 'bravīd yataro nau pūrva ujjayet tan nau saheti tā agnir udajayat tad indro 'nūdajayat tasmād aindrāgnam atho āhur āgnendraṃ kāryam ity agnir hi tā agra udajayat tad ujjityā evāgrāyaṇo dvādaśakapālo bhavati dvādaśa māsāḥ saṃvatsaraḥ saṃvatsarād dhi tad adhy abhavat saptadaśa sāmidhenīḥ kāryāḥ pañca ṛtavo dvādaśa māsā eṣa saṃvatsaraḥ saṃvatsarād dhi tad adhi bhavaty ekā vai tarhi yavasya muṣṭir āsīd ekā vrīher ekā māṣasyaikā tilasya tad viśve devā abruvan vayaṃ va etat prathayiṣyāmo bhāgo no 'stv iti tad viśve devā aprathayaṃs tad bhūmna eva vaiśvadevo 'tho prathayaty evaitena payasi syād vaiśvadevo vaiśvadevaṃ hi payo 'tha vā iyam abravīn mayi vā etad adhy asau vṛṣṭyā pacati naitad ito 'dhy ujjeṣyatha bhāgo nā astv iti tad ābhyāṃ vāvaiṣa bhāgaḥ kriyata ujjityay atho pratiṣṭhityā eva yad dyāvāpṛthivīyaḥ saumīr vā oṣadhayaḥ somā oṣadhīnām adhirājas tasya vā eṣa bhāgo yad akṛṣṭapacyaṃ tad uddhāra evāsyaiṣa bhāga eva tasmād rājā saṅgrāmaṃ jitvodājam udajate grāmyā vā anyā oṣadhaya āraṇyā anyās tā evāsyaitenobhayīr aveṣṭā bhavanti yāḥ phālakṛṣṭās tāsām etenāgrāyaṇaṃ karoti yā āraṇyās tāsām uttareṇānīto vā eṣa devānāṃ ya āhitāgnir yad akṛtvāgrāyaṇaṃ navasyāśnīyād devānāṃ bhāgaṃ pratikḷptam aśnīyād ārtim ārchet sarvebhyo vā eṣo 'nyebhyo 'bhiṣicyate yo rājasūya āgrāyaṇo 'nnādyasyāvaruddhyai vatsaḥ prathamajo dakṣiṇā reta iva hy eṣo 'prajātaḥ prajātyai
||4.3.2||athaitāni cāturmāsyāni saṃvatsaraṃ vai cāturmāsyāni parījyante saṃvatsarād evaināny adhy āptvāvarunddha utsannayajño vā eṣa saṃvatsarād vā adhy utsannayajño 'varudhyate saṃvatsarād evainam adhy āptvāvarunddhe paśavo vā ete cāturmāsyebhyo 'dhy atiricyate yañ śunāsīryaṃ tān evāpnoti varṣya udake yajetaitad dhi paśūnāṃ nediṣṭham athaitāni pañca havīṃṣi santatyai grāmakāmo yajeta vāyur vā imāḥ prajā nasyotā itthaṃ cetthaṃ ca nenīyate yad vāyave vāyur evāsmai nasyotāṃ viśaṃ ninayaty annakāmo yajeta saṃvatsaro vā indraḥ śunāsīraḥ saṃvatsaro 'nnādyasya pradātā tam eva bhāgadheyenopāsarat so 'smā annādyaṃ prayachati varṣya udake yajetaitad dhy annādyasya nediṣṭaṃ vṛṣṭikāmo yajeta vāyur vā ime samīrayati sa āpyāyayati tato varṣati saṃvatsaro vā indraḥ śunāsīraḥ saṃvatsaram anuvarṣati
||4.3.3||devāś ca vā asurāś cāspardhanta sa vṛtra indram abravīt tvaṃ devānāṃ śreṣṭho 'sy aham asurāṇāṃ saṃśaknavāva mā nā anyo 'nyaṃ vadhīd iti tau vai samāmetām anabhidrohāya te devā vṛtram amanyantāyaṃ vāvedaṃ bhaviṣyatīti ta indra aichan hanāmemam iti so 'bravīt sandhā vai me saṃhitān abhidrohāyeti tam agnir abravīd aham eva tvetaḥ pāsyāmīti pṛthivyā aham antarikṣād iti varuṇo 'haṃ diva iti rudras tato vai devā vṛtram aghnan vṛtraṃ khalu vā eṣa hanti yo rājasūyenābhiṣiñcate tad vārtraghnam evaitad devāś ca vā asurāś ca samayatanta tān agnis tredhātmānaṃ kṛtvā pratyayatata agnir evāsmiṃl loke bhūtvā varuṇo 'ntarikṣe rudro divi sa indro 'manyatāyaṃ vāvedaṃ bhaviṣyatīti so 'bravīd ahaṃ viśvābhyā āśābhyā iti tato vā ajayaṃs taj jityā evaitad etenaiva yājayet saṅgrāme jayati saṅgrāmam etenaiva yājayed bhrātṛvyavantaṃ yo vāsya priyaḥ syāt taṃ bhavaty ātmanā parāsya bhrātṛvyo bhavati yad vai tad indras turīya upasamapadyata tasmād indraturīyaṃ dhenur anaḍvāhī dakṣiṇā yad vahinī tenāgneyī yad dhenuḥ satī dāntā tena vāruṇī yad gaus tena raudrī yat payas tenaindrī rūpair evaināṃ samardhayatīndro vai namuciṃ nālabhata sa raśmīn kulāyaṃ kṛtvānvārohad amum ādityaṃ taṃ vā anvamantrayata sakhāyā asāveti so 'bravīn nāhaṃ haniṣyāmīti so 'bravīt sandhāṃ te sandadhai yathā tvā na divā hanāni na naktaṃ na śuṣkeṇa nārdreṇeti tasya vā upodaye sūryasya nīhāraṃ santatyāpāṃ phenena śiro 'chinat tad vā enam anvavartata mitradrug asīti pāpmā vai namuceḥ śiraḥ pāpmā vā enaṃ tad anvavartata pāpmānaṃ vai sa tenāpāhata tat pāpmānam evaitenāpahate 'pāṃ nyayanād apāmārgān āharanty āpo vai rakṣoghnīr apo rakṣāṃsi na taranti rakṣasām apahatyai varo dakṣiṇā vareṇaiva varaṃ spṛṇoty ātmā hi vara ātmānaṃ hi tasya tad anvavartata ye devāḥ puraḥsado agninetrā rakṣohaṇas te no 'vantu te naḥ pāntu tebhyaḥ svāhety etaddevatyā vā imā diśo yathādevataṃ vā etad ābhyo digbhyo 'dhi rakṣāṃsy apahanty anuparikrāmaṃ juhoti sarvābhya eva digbhyo 'dhi rakṣāṃsy apahantīdam ahaṃ rakṣobhiḥ samūhāmy agne sandaha rakṣaḥ sandagdhaṃ rakṣā ity āha rakṣasāṃ dhvarāyai rakṣasām antarityay atha yat punaḥ samūhya juhoti yābhya eva digbhyo 'dhi rakṣāṃsy apāvadhīt tā bhāginīḥ karoty ahiṃsāyai rathaḥ pañcavāhī dakṣiṇā pañca diśaḥ pañca devatāḥ samṛddhyai
||4.3.4||asurāṇāṃ : ⟨ asurāṇām
asurāṇāṃ : fn emended| ed|: asurāṇam|
vadhīd : fn emended| ed|: 'vadhīd|
somenejānaṃ yājayet saṃvatsaraṃ vā etasya chandāṃsi yātayāmāni bhavanti yaḥ somena yajate chandāṃsi vai devikāś chandāṃsi vāvāsmā etad ayātayāmāni punaryāmāṇi karoti rājasūyenābhiṣiṣicānaṃ yājayet paṣṭhauhī dakṣiṇāśāṃ vā eṣa upābhiṣiñcata āśā paṣṭhauhy āśām evāsmā akaḥ paśukāmaṃ yājayec chandāṃsi vai devikāḥ paśavaś chandāṃsi gāyatry anumatis triṣṭub rākā jagatī sinīvālī kuhūr anuṣṭub dhātā vaṣaṭkāro yā pūrvā paurṇamāsī sānumatir yottarā sā rākā yā pūrvāmāvāsyā sā sinīvālī yottarā sā kuhūś candramā eva dhātā yad dve avare dve pare tan mithunaṃ yat pūryate 'nyāṃ nānyāṃ tan mithunaṃ yat paśyanty anyāṃ nānyāṃ tan mithunaṃ yad amāvāsyāyā adhi candramāḥ prajāyate tan mithunaṃ tasmād evāsmai mithunāt paśūn prajanayati prajākāmaṃ yājayed dhātāram uttamaṃ kuryāt striyo vai devikāḥ pumān dhātā parācīr vai prajā reto dadhate parācīṣv evāsu reto dadhāti tad āhur na vai tena parādhatte yad antarā pravīyatā iti vyavadadhyād dhātāraṃ madhyataḥ sarvā evainā vṛṣamodinīḥ karoti tad āhur jāyata eva paścāccara iva tu bhavati strībhyo hy enaṃ paścāt pariṇayantīti sa yadā jāyetātha dhātre purastān nirvaped agraṃ vai dhātāgram evainaṃ pariṇayati
||4.3.5||āmayāvinaṃ yājayed dhātāraṃ madhyataḥ kuryāt saṃvatsaro vai dhātā saṃvatsaro hi vā etasya mugdho 'thaitasyāmayati saṃvatsaraṃ vāvāsmā etan madhyato 'cīkḷpad athainam etasmān mithunāt prajanayatīśvarāṇi vā etam etāni chandāṃsy ṛte paśor aśāntāni nirmṛjaḥ paśur apy ālabhyaḥ śāntyā anirmārgāyaite vai paśavo yad vrīhayaś ca yavāś ca yad vrīhimayaḥ puroḍāśo bhavati tenaiva paśur ālabhyate śāntyā anirmārgāya vīrasthā vā anye paśavo 'vīrasthā anye ye purastātpuroḍāśās te vīrasthā ye paścātpuroḍāśās te 'vīrasthā ye purastātpuroḍāśā bhuñjatas ta upatiṣṭhante prajāpatiṃ hy ete pratiṣṭhām abhyasṛjyanta ye paścātpuroḍāśāḥ parā te bhavanti yāsu sthālīṣu somāḥ syus te caravaḥ syuḥ somo vai retodhāḥ prajananāya sarvavedasenejānaṃ yājayet paśubhir vā eṣa vyṛdhyate yaḥ sarvaṃ dadāty atra vā eṣa jaghanyaṃ paśūn paśyati yatrainān vibhajati yatraivainān vibhajati tata enān punar avarunddhe ya eva kaś ca somena yajeta taṃ yājayet saṃvatsaraṃ vā etasya chandāṃsi yātayāmāni bhavanti yaḥ somena yajate chandāṃsi vai devikāś chandāṃsi vāvāsmā etad ayātayāmāni punaryāmāṇi karoti
||4.3.6||athaitat triṣaṃyuktaṃ yat pūrvaṃ triṣaṃyuktam ita evāsmai tenordhvān imāṃl lokān dādhāra yad uttaraṃ triṣaṃyuktam amuta evāsmai tenārvāca imāṃl lokān dādhāra tad eṣāṃ vāvaite lokānāṃ vidhṛtyai yat pūrvaṃ triṣaṃyuktaṃ vīrajananaṃ tad yad uttaraṃ paśujananaṃ tad yat pūrvaṃ triṣaṃyuktaṃ vīrān evāsmai tena janayati yad uttaraṃ paśūṃs tena yat pūrvaṃ triṣaṃyuktaṃ reta eva tena dadhāti yad uttaraṃ pra tena janayati yat pūrvaṃ triṣaṃyuktaṃ tena yajñakāmo yajetāgnir vai sarvā devatā viṣṇur yajño devatāś caiva yajñaṃ cālabdhaindro vai yajño viṣṇur yajñas tad yajñasyaivaiṣa ārambho 'tha yad vaiṣṇavo viṣṇur vai yajño yajña eva pratitiṣṭhati yad uttaraṃ triṣaṃyuktaṃ tena paśukāmo yajeta somo vai retodhāḥ pūṣā paśūnāṃ prajanayitā soma evāsmai reto dadhāti pūṣā paśūn prajanayatīndriyeṇa vai paśavaḥ prajāyante pūṣā prajanayatīndriyeṇaivāsmai pūṣā paśūn prajanayaty atha yat pauṣṇaḥ paśavo vai pūṣā paśuṣv eva pratitiṣṭhaty athaitad vaiśvānaravāruṇaṃ saṃvatsaro vā agnir vaiśvānaras tasya vā ete svā yad ṛtavas teṣāṃ vā eṣo 'bhiṣikto rājābhiṣikto vai devānāṃ varuṇa etau vai devānāṃ sūtav etau savapatī etau savasyeśāte tā enaṃ suvāte yāvanto vā etasya svā anukā vai ta etam anukā devā varuṇaṃ yāvanta evāsya svās tān asmā anukān avivādinaḥ karotīyāṃś carur bhavaty etāvān vā ātmā yāvān evāsyātmā taṃ varuṇān muktvā saṃvatsaro vā agnir vaiśvānaraḥ saṃvatsara evainaṃ pratiṣṭhāpayati saṃvatsarāyuṣam enaṃ karoti tasmād rājasūyābhiṣiktasya jarasā dantā avaśīyante saṃvatsare hy enaṃ pratiṣṭhāpayati saṃvatsarāyuṣam enaṃ karoti yo jyogāmayāvī syāt tam etena yājayed varuṇena hi vā eṣa pāpmanā gṛhīto 'thaitasya jyog āmayati yad vāruṇo varuṇād evainaṃ tena muñcatīyāṃś carur bhavaty etāvān vā ātmā yāvān evāsyātmā taṃ varuṇān muktvā saṃvatsaro vā agnir vaiśvānaraḥ saṃvatsara evainaṃ pratiṣṭhāpayati saṃvatsarāyuṣam enaṃ karoti
||4.3.7||athaite ratninaḥ kṣatrasya vā etāny aṅgāni yasya vā etāny ojasvīni bhavanti tad rāṣṭram ojasvī bhavati tāny evāsyaujasvīni karoti kṣatrasya vā etāny aṅgāni yasya vā etāni tejasvīni bhavanti tad rāṣṭraṃ tejasvī bhavati tāny evāsya brahmaṇā tejasvīni karoti bārhaspatyaś carur brahmaṇo gṛha iti brahma vai bṛhaspatir bṛhaspatipurohita khalu vai rāṣṭram ṛdhnoti brahma vā etat purastād rāṣṭrasyātyauhīd atho brahmaṇa eva rāṣṭram anukaṃ karoty aindra ekādaśakapālo rājño gṛha itīndriyaṃ vā indra indriya eva pratitiṣṭhaty ādityaś carur mahiṣyā gṛha itīyaṃ vā aditir asyā evainaṃ mātrāṃ gamayatīmām evainaṃ prajābhya upajīvanīyaṃ karoti dhenur dakṣiṇaitad dhy adityā rūpaṃ nairṛtaś carur nakhāvapūtānāṃ parivṛktyā gṛha iti nirṛtigṛhītā hi vā eṣāthaitāṃ parivṛñjanti nirṛtim eva niravadāyeyaṃ vā anumatir asyā evainaṃ mātrāṃ gamayatīmām evainaṃ prajābhya upajīvanīyaṃ karoti śyenī vaṇḍāpasphurā dakṣiṇaitad dhi nirṛtyā rūpam āgneyo 'ṣṭākapālaḥ senānyo gṛha ity agnir vai sarvā devatā devatābhir evāsya senāmukhaṃ jityai saṃśyati hiraṇyaṃ dakṣiṇā satyaṃ vai hiraṇyaṃ satyenaiva jayaty āśvino dvikapālaḥ saṅgrahītur gṛha iti rathareṣam evāsmāt tena niravadayate savatyau dakṣiṇeti savatyā iva hi savyasthasārathī ratham abhi sāvitro 'ṣṭākapālaḥ kṣattur gṛhe prasūtyay atho saviteva hy eṣa prajābhyaḥ prasuvati vāruṇo yavamayo daśakapālaḥ sūtasya gṛhe mārutaḥ saptakapālo vaiśyasya grāmaṇyo gṛha iti sūtamukhā vai viṭ kṣatram upatiṣṭhate sūtamukhāṃ vāvāsmā etad viśaṃ mukhato 'nnādyāyopadadhāti pauṣṇaś carur bhāgadughasya gṛha iti puṣṭir vai pūṣā puṣṭim evāsya bhāge dadhāti vaiṣṇavas trikapālas takṣarathakārayor gṛha iti viṣṇur vai yajño yajña eva pratitiṣṭhati raudro gāvīdhukaś carur akṣāvāpasya gṛhe govikartasya cety antata evāsmāt tena rudraṃ niravadayate 'tho rudra iva hy etau paśū abhimanyate ekādaśa vā etāni havīṃṣy ekādaśākṣarā triṣṭub vīryaṃ triṣṭub vīrya eva pratitiṣṭhati nānā vā eta eteṣām āśiṣo 'varundhate yat saha nirvapeyur aratninaḥ syur aindra ekādaśakapālo rājño gṛha itīndriyaṃ vā indra ekadhā vā etad yajamāne yajñasyāśīḥ pratitiṣṭhaty aindro hi yajamānaḥ
||4.3.8||abhimanyate : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
indrāyāṃhomucā ekādaśakapālaṃ nirvaped yad eva kiñcārvācīnaṃ janitor enaḥ karoti tata enam aṃhomuṅ muñcatīndrāya sutrāmṇā ekādaśakapālaṃ ya evopavādī yo 'bhidāsati tata enaṃ sutrāmā trāyate 'thaitan maitrābārhaspatyaṃ satyaṃ vai mitro brahma bṛhaspatiḥ satyaṃ caiva brahma cālabhya dīkṣate kṣatraṃ vai mitro brahma bṛhaspatiḥ kṣatraṃ caiva brahma cālabhya dīkṣate yasya rāṣṭraṃ śithiram iva syāt tam etena yājayen maitrābārhaspatyena kṣatraṃ vai mitro brahma bṛhaspatir brahmaṇi vā etat kṣatraṃ pratiṣṭhāpayati draḍhimne 'śithiratvāyāthaite devasva ete vai devānāṃ sūtā ete savapataya ete savasyeśate ta enaṃ suvate tasmād vā etam āhuḥ pūrvedyur vā eṣa sūyate 'bhitaś ca sicyatā ity athaiṣa māruta ekaviṃśatikapālas trir vai saptasapta maruto viṇ maruto viśo vā etan madhyataḥ sūyate tasmād vā eṣa viśaḥ priyo viśo hi madhyataḥ sūyate varuṇasya vā abhiṣicyamānasyendriyaṃ vīryam apākrāmat tat tredhābhavad bhṛgus tṛtīyam abhavac chrāyantīyaṃ tṛtīyaṃ sarasvatīṃ tṛtīyaṃ prāviśad yad bhārgavo hotā bhavati śrāyantīyaṃ brahmasāmaṃ sārasvatīr āpas tad evendriyaṃ vīryaṃ teja āpnoti vācā vā etam abhiṣiñcanti yam abhiṣiñcanti vāk sarasvatī sārasvatīr āpo yat sārasvatībhiḥ sūyate yāvaty eva vāk tayā sūyate
||4.3.9||apāṃ vā etāni citrāṇy apāṃ vā etac citrāṇi sambharanty apām enaṃ citrair abhiṣiñcanti citram asmin dadhati tasmād vā eṣo 'bhiṣiktaś citraṃ rājeti śrūyate 'pāṃ hy enaṃ citrair abhiṣiñcanti citram asmin dadhati yathā vā idaṃ madhukṛto madhu sambharanty evaṃ vā etad apām oṣadhīnāṃ rasaṃ sambharanty apām enam oṣadhīnāṃ rasenābhiṣiñcanti rasam asmin dadhati tasmād vā etam āhur asī rājā puṇyā ity apāṃ hy enam oṣadhīnāṃ rasenābhiṣiñcanti rasam asmin dadhati varuṇasavo vā eṣa vāruṇīr āpo yad adbhir abhiṣiñcati varuṇam evainam akar viṣuvān vai sarasvatī sārasvatīr āpo yat sārasvatībhiḥ sūyate viṣuvān bhavati ṣoḍaśa grahā gṛhyante ṣoḍaśa homā hūyante tad dvātriṃśad dvātriṃśadakṣarānuṣṭub yāvaty eva vāk tayā sūyate
||4.3.10||