Skip to content

Prathama kāṇḍa, prapāṭhaka 8

Prathama kāṇḍa, prapāṭhaka 8

prathamakāṇḍe aṣṭamaḥ prapāṭhakaḥ

prathamakāṇḍe aṣṭamaḥ prapāṭhakaḥ

prajāpatiḥ prajā asṛjata sa vā agnim evāgre mūrdhato 'sṛjata sa yato 'gnim asṛjata tat paryamārṭ tato lohitam avāharat tan nyamārṭ tata udumbaraḥ samabhavat tasmād udumbaraḥ prājāpatyas tasmāl lohitaṃ phalaṃ pacyate so 'smāt sṛṣṭaḥ parāṅ aid bhāgadheyam ichamānaḥ sa tad eva nāvindat prajāpatir yad ahoṣyat sa svaṃ cakṣur ādāyājuhot || agnir jyotir jyotir agniḥ svāhā || iti tad vā adaś cakṣur manyante yad asā ādityo 'muṃ vā etad asmin juhvato manyante satyaṃ vai cakṣuḥ satyenāgnihotraṃ juhoti ya evaṃ vidvān juhoti bhaviṣṇuḥ satyaṃ bhavati ya evaṃ veda kasmai kam agnihotraṃ hūyatā iti brahmavādino vadanty agnaye vā etad dhṛtyai guptyai hūyate yat sāyaṃ juhoti rātryai tena dādhāra yat prātar ahne tenāgnau sarvān yajñānt saṃsthāpayanty atha kasmād etad evāgnihotram ucyatā iti brahmavādino vadanti hotrā vai devebhyo 'pākrāmann agnihotre bhāgadheyam ichamānā yat || agnihotram || ity āha tena hotrā ābhajati tenainā bhāginīḥ karoty eṣā vā agre 'gnā āhutir ahūyata tad agnihotrasyāgnihotratvaṃ so 'smāt sṛṣṭaḥ parāṅ aid bhāgadheyam ichamānaḥ sa tad eva nāvindat prajāpatir yad ahoṣyat taṃ svā vāg abhyavadad juhudhīti sa ita evonmṛjyājuhot || svāhā || iti svā hy enaṃ vāg abhyavadat tat svāhākārasya janma tasmād agnihotre svāhākāras tasmāl lalāṭe ca pāṇau ca loma nāsty ato hi sa tad ādāyājuhot tasmād yasya dakṣiṇataḥ keśā unmṛṣṭās tam āhur jyeṣṭhalakṣmīti prajāpatir hy etad agre jyeṣṭha udamṛṣṭānena sammitā sruk kāryānena vā agre 'gnā āhutir ahūyata tasyā āhutyāḥ puruṣo 'sṛjyata dvitīyām ajuhot tato 'śvo 'sṛjyata tasmād aśva ubhayādann anantarhito hi puruṣād asṛjyata tasmād enaṃ pratyañcaṃ tiṣṭhantaṃ manyante 'śvo nū puruṣā iti tṛtīyām ajuhot tato gaur asṛjyata caturthīm ajuhot tato 'vir asṛjyata pañcamīm ajuhot tato 'jāsṛjyata ṣaṣṭhīm ajuhot tato yavo 'sṛjyata saptamīm ajuhot tato vrīhir asṛjyataite sapta grāmyāḥ paśavo 'sṛjyanta tān evāvarunddhe ya evaṃ vidvān agnihotraṃ juhoti

||1.8.1||

aṣṭamīm ajuhot tato vasanto 'sṛjyata navamīm ajuhot tato grīṣmo 'sṛjyata daśamīm ajuhot tato varṣā asṛjyantaikādaśīm ajuhot tataḥ śarad asṛjyata dvādaśīm ajuhot tato hemanto 'sṛjyatodyatā trayodaśy āhutir āsīd atha śiśiram asṛjyata tasmād etad ṛtūnām aśāntaṃ krūram ahutād dhi samabhavad ahutād asṛjyata tad āhur brahmavādina ṛtavaḥ pūrve 'sṛjyantā3 paśavā3 ity uta ṛtava uta paśavā iti brūyād ubhaye hy ete sahāsṛjyanta sa vā enam ita eva punaḥ prāviśad etad vā agnidhānaṃ hastasya yat pāṇis tasmād eto hastasyāgnir natamāṃ vidahati yad dhanyamāno hastau pratiprasārayaty agnau vā etan nyañcanam ichate 'gniṃ vai paśavaḥ praviśanty agniḥ paśūn pra ha vā enaṃ paśavo viśanti pra sa paśūn ya evaṃ vedaitad dha sma vā āha nārado yatra gāṃ śayānāṃ nirjānāti mṛtām enām avidvān manyatā ity agniṃ hy evaite praviśanty agnir etāṃs tasmāt sarvān ṛtūn paśavo 'gnim abhisarpanti na hy eta ṛte 'gner yaj jātaḥ paśūn avindata taj jātavedaso jātavedastvaṃ tām apsu prāsiñcat sāpo 'nvadahat tā agnaye vajro 'bhavaṃs tasmād dhavīṃṣi prokṣatāgnir abhi na prokṣyo yad abhiprokṣed dhatena yajñena yajeta tāṃ vai prajāpatir anvaichat tām apsv anvavindat tām oṣadhīṣu nyamārṭ tasmād oṣadhayo 'nabhyaktā rebhanta oṣadhībhyaḥ paśavaḥ paśubhyo manuṣyā anabhyakto ha rebhate ya evaṃ veda tad yo vasantāśiśire kakṣaḥ sa upādheya etad vai tad agneḥ priyaṃ dhāmaiṣā vāva sāhutiḥ śrāyaty agner evaitayā priyaṃ dhāmopaity atho paśumān bhavaty atho ātmānam evaitayā yajamānaḥ punīte saha vā etā āstām agniś ca sūryaś ca samāne yonā ayasi lohite sa āditya ūrdhva udadravat tasya retaḥ parāpatat tad agnir yoninopāgṛhṇāt tad enaṃ vyadahat tasmād ayo 'trapu pratidhuk kṣīraṃ vidahati tasmād etaj juhvati paśūnāṃ vā etat payo yad vrīhiyavau tasmād etaj juhvati nātiśṛtaṃ kāryaṃ retaḥ śoṣayed yad viṣyandetonmāduko 'sya prajāyām ājāyetāmuṣya vā etad ādityasya reto hūyate 'medhyam aśṛtaṃ samudantaṃ hotavyaṃ tad dhi śṛtaṃ medhyaṃ mithunaṃ prajaniṣṇu

||1.8.2||

iti : fn emended| ed|: manyate 'ti

sthālyā duhaty anayā vā etad upasīdanti nahīmām ito netaḥ skandaty askannatvāyāryakṛtī bhavaty ūrdhvakapālā sadevatvāya sā hi sadevāsuryaṃ vā etat pātraṃ yat kulālakṛtaṃ cakravṛttaṃ yatra skandet tad apo ninayed āpo vai śāntir āpo niṣkṛtir āpo bheṣajā yatra vā etā asyā upayanti tat praśastatarā oṣadhayo jāyante baṃhīyasīr yadi duhyamānāvabhindyād anyayā sthālyā nirṇijya dohyā yajño hi yajñasya prāyaścittir yady adhiśritaṃ skanded yady udvāsyamānaṃ yady udvāsitaṃ yady unnīyamānaṃ yady unnītaṃ yadi puraḥ parāhṛtaṃ homāya punar avanīyānyābhiduhyā yajño hi yajñasya prāyaścittir vāruṇīm ṛcam anūcya vāruṇyā hotavyaṃ varuṇo vā etad yajñasya gṛhṇāti yad ārchati niṣkṛtir evaiṣā prāyaścittir apratiṣekyaṃ syāt tejaskāmasya brahmavarcasakāmasyātho tustūrṣamāṇasyātho yaḥ kāmayeta vīro mā ājāyetety apratiṣikto vai gharmas tejo brahmavarcasaṃ tejasvī brahmavarcasī bhavati stṛṇute yaṃ tustūrṣata ā hāsya vīro jāyata ājyena hotavyaṃ yasyāpratiṣekyaṃ syād etad vā apratiṣiktaṃ na tu skannasya prāyaścittir asty atho na paśumān iva bhavati paśūnāṃ vā etat payaḥ pravṛjyate śucaṃ paśuṣu dadhāti tejo 'śāntaṃ paśūn nirdahati tasmāt pratiṣekyam eva syād yad adbhiḥ pratiṣiñced dharo vinayed gāndohasannejanena pratiṣicyaṃ tad dhi nāpo na payas tad āhuḥ skandati vā etad yarhi vā etad dohanāt paryākriyate tarhi skannam antarhitā hy asyā vanaspataya iti tad adbhir eva pratiṣicyaṃ stokenaikena na haro vinayati śucaṃ paśūnāṃ śamayati paśavo vai tejo brahmavarcasaṃ mithunaṃ vā āpaś ca payaś ca mithunāt khalu vai prajāḥ paśavaḥ prajāyante tan mithunaṃ tasmād eva mithunād yajamānaḥ prajayā ca paśubhiś ca prajāyata odanena hotavyaṃ yasya prātaṣekyaṃ syād eṣa hi pratiṣiktaḥ śānto medhyo mithunaḥ prajaniṣṇuḥ

||1.8.3||

nahīmām : fn na hi or nahi

ārchati : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|

prajāpatiḥ prajā asṛjata tā vai tapasaivāsṛjata sa vai sa vācam evāyachat tapo vā eṣa upaiti yo vācaṃ yachati sṛṣṭiḥ prajānām agnihotram ubhayata eva prajāḥ sṛjata itaś cāmutaś ca nimrukte sūrye vāg yantavyātho duhyamānāyām atho adhiśrita unnīyamāna eva yantavyās tad avakḷptatamam ||

udbhavaḥ stha || ity avekṣeta ||

ud ahaṃ prajayā paśubhir bhūyāsam || iti prajāyāḥ paśūnāṃ sṛṣṭyay atho abhy evainad ghārayati medhyatvāyāgnihotre vai dampatī vyabhicarete pūrvo yajamānasya loko 'paraḥ patnyā yat prācīnam udvāsayed yajamānaḥ pramīyeta yat pratīcīnaṃ patnī kaṃ gharmam abhyudavīvasā iti brahmavādino vadanty udīcīnam evodvāsyam agrahaṇau sañjīryataḥ sarvam āyur ito nārtiṃ nītaś catur unnayati catuṣpadas tena paśūn avarunddhe dvir juhoti dvipadas tena yaṃ kāmayetānujyeṣṭhaṃ prajayā ṛdhnuyād iti tasya pūrṇam agrā unnayed atha kanīyo 'tha kanīyo 'nujyeṣṭhaṃ prajayā ṛdhnoti tad āhuḥ kanīyāṃsaṃ vā eṣa yajñakratum upaiti kanīyasīṃ prajāṃ kanīyasaḥ paśūn kanīyo 'nnādyaṃ pāpīyān bhavati sammitam ivāgrā unnayed atha bhūyo 'tha bhūyaḥ pūrṇam uttamaṃ yajñasyābhikrāntyai tad āhur jyāyāṃsaṃ vā eṣa yajñakratum upaiti bhūyasīṃ prajāṃ bhūyasaḥ paśūn bhūyo 'nnādyaṃ vasīyān bhavaty ardhuko 'sya putraḥ kaniṣṭho bhavatīti yadi kāmayeta sarve sadṛśāḥ syur iti sarvānt samāvad unnayet sarve ha sadṛśā bhavanti na paścād upasādayed apakrāntiḥ sā yajñasya yatraivonnayet tat sādayet prataraṃ vā yajñasyābhikrāntyay anudhyāyinaṃ vā etad aparaṃ karoti yad aparasmiṃs tapanti pūrvasmin juhvati samayāgniṃ haranti tenaivainaṃ prīṇāty atho agnihotrasya vā etat pavitram apupod evainad aparasmād vai pūrvaṃ sṛṣṭaṃ tam etāvaty aramayaṃs tasmāt puro 'nudrutya juhoti ||

prajāṃ : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|

bhavati : fn probably bhavatīti| cf| below 120|4

ardhuko : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|

āyur me yacha || iti sādayaty āyur evāsmin yachati ||

varco me yacha || iti sādayati varca evāsmin yachaty oṣadhīr vā imā rudrā viṣeṇāñjaṃs tāḥ paśavo nāliśanta te devāḥ prajāpatim evopādhāvan sa prajāpatir abravīd vāryaṃ vṛṇai bhāgo me 'stv iti vṛṇīṣvety abruvant so 'bravīn maddevatyaiva samidasad iti tasmāt prājāpatyā samid deveṣu hy asyaiṣā vāryavṛtā dve samidhau kārye dve hy āhutī ekaiva kāryaiko hi prajāpatir ekadhā khalu vai samiddha uta bahvīr āhutayo hūyante tā agninānvavākarot tā asvadayat tāḥ punarṇavā ajāyantaitarhi khalu vā agnihotriṇe darśapūrṇamāsine sarvā oṣadhayaḥ svadante yat samidham ādadhāti sarvā evāsmā oṣadhīḥ svadhayām akaḥ

||1.8.4||

bhūr bhuvaḥ svaḥ || iti purastād dhotor vaded etad vai brahmaitat satyam etad ṛtaṃ na vā etasmād ṛte yajño 'sti tasmād evaṃ vaditavyam ||

agnir jyotir jyotir agniḥ svāhā || iti garbhiṇyā vācā garbhaṃ dadhāti mithunayā vācā mithunaṃ prajanayati yad vācā ca juhoti yajuṣā ca tan mithunaṃ yat tūṣṇīṃ ca juhoti manasā ca tan mithunaṃ sthāṇur vai pūrvāhutir atihāya pūrvām āhutim uttarā hotavyā sthāṇum eva chambaṭkaroty uttarāhutir bhūyo hotavyā yajñasyābhikrāntyai paśūn eva pūrvayāhutyā spṛṇoti brahmavarcasam uttarayāgneyī sāyam āhutis tayā retaḥ siñcati tad retaḥ siktaṃ rātryai garbhaṃ dadhāti tat sauryā prātaḥ prajanayām akar iyaṃ hotavyātha parātha punar avastāt prātar avastād dhi prajānāṃ prajātiḥ prajananaṃ hi saurī tan na sūrkṣyaṃ parāparaiva hotavyā yajñasyābhikrāntyay udaṅṅ uddiśati ||

jyotir : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|

anābho mṛḍa dhūrte namas te astu rudra mṛḍa || ity etā vai rudrasya tanvaḥ krūrā etāni nāmāny etābhir vā eṣa paśūñ śamāyate tā evāsya bhāgadheyena śamayaty avācīnaṃ sāyam avamārṣṭi tasmāt sāyam avācī pruṣvaity ūrdhvaṃ divonmārṣṭi tasmād ūrdhvā divaiti parācīnam iva vā etad yad agnihotraṃ yat purastād yājuṣaṃ vadati dhṛtyā anirmārgāya yo vā agnihotrasya vaiśvadevaṃ vedāghātuka enaṃ paśupatir bhavaty aghātuko 'sya paśupatiḥ paśūn prāṅ āsīno juhoti devāṃs tena prīṇāti hutvoñśiṃṣati paśūn eva yajamānāyoñśiṃṣaty udaṅṅ uddiśati rudraṃ tena niravadayate dakṣiṇato nimārṣṭy oṣadhīś ca tena pitṝṃś ca prīṇāti prāśnāti manuṣyāṃs tena prīṇāty aṅgulyā prāśnāti sadattvāya na dato gamayed yad dato gamayet sarpā enaṃ ghātukāḥ syuḥ sarpān eva śamayaty ahiṃsāyai ||

te : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|

sadattvāya : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk| ed|: yadattvāya|

pūṣāsi || iti yajur vadet paśavo vai pūṣā paśūn evāvarunddhe 'śānto vā eṣo 'prītaḥ puruṣamedhaṃ vā eṣa pratīkṣate yajamānam eva havyaṃ yad agnihotrahavaṇīṃ niṣṭapaty aśāntas tenāgnihotrahavaṇīṃ pratapya hasto 'vadheyo hasto vā pratapyāgnihotrahavaṇyām avadheyas tenaivainaṃ śamayati tena prīṇāti śānta enaṃ prīto na hinastītthaṃ paryāvartata evaṃ hi yajñaḥ paryāvartate 'tho amuṣya vā etad ādityasyāvṛtam anu paryāvartate hotavyaṃ gārhapatyā3n na hotavyā3m iti mīmāṃsante 'nudhyāyī vā eṣa rūkṣo hotavyam eva ||

agne gṛhapate pariṣadya juṣasva svāhā || iti juhuyāt tenaivainaṃ śamayati tena prīṇāty atho tenaivainam ananudhyāyinam arūkṣaṃ karoty atha yat pūrvām āhutiṃ hutvottarāṃ hoṣyan pratīkṣate tenaivainaṃ śamayati tena prīṇāty atho tenaivainam ananudhyāyinam arūkṣaṃ karoty atha yat pūrvām āhutiṃ hutvottarāṃ hoṣyan pratīkṣate tenaivainaṃ śamayati tena prīṇāty atho tenaivainam ananudhyāyinam arūkṣaṃ karoty atha yad evāsya gṛha upahriyate yad enam agnim abhitā āsīnā yācanti tenaivainaṃ śamayati tena prīṇāty atho tenaivainam ananudhyāyinam arūkṣaṃ karoti

||1.8.5||

dve duhanty agnihotrāya jyāyān vā ekasyādugdhād agnihotriṇo loko yad dve duhanti jyāyāṃsaṃ vā etal lokaṃ yajamāno 'bhijayati manuś ca vā idaṃ manāyī ca mithunena prājanayatāṃ yat sthālyā ca dohanena ca duhanti mithunād eva prajāyate ||

etal : fn emended| ed (m2): etam| m1: etam| h, bb b: etal

sajūr jātavedo divā pṛthivyā juṣāṇo asya haviṣo vīhi svāhā || iti juhuyād eṣā vā asya jātavedasyā tanūḥ krūraitayā vā eṣa paśūñ śamāyate tām evāsya bhāgadheyena śamayati yadi tad ati śamāyeta || agne duḥśīrtatano juṣasva svāhā || iti juhuyād eṣā vā asya śṛṇatī tanūḥ krūraitayā vā eṣa paśūñ śamāyate tām evāsya bhāgadheyena śamayati yadi tad ati śamāyeta || dvādaśa rātrīḥ sāyaṃsāyaṃ juhuyād dvādaśa vai rātrayaḥ saṃvatsarasya pratimā saṃvatsaro vā agnir vaiśvānaras tam āhitāgnayo darśapūrṇamāsina indhate teṣāṃ vā ṛtava eva dārūṇi ye sthaviṣṭhā aṅgārās te māsā ye kṣodiṣṭhās te 'rdhamāsā ahorātrāṇi murmurā yat sadhūmaṃ jyotis tad vaiśvadevaṃ yal lohitaṃ tad vāruṇaṃ yat suvarṇaṃ tad bārhaspatyaṃ yan na lohitaṃ na suvarṇaṃ tan maitraṃ yad aṅgāreṣu vyavaśānteṣu lelāyad vīva bhāti tad devānām āsyam atho amuṣya ca vā etad ādityasya tejo manyante 'gneś ca tasmāt tarhi hotavyaṃ yad dhy evāsann apidadhāti tad dhinoty āvir vai nāmaiṣāhutir āvirbhūyaṃ devamanuṣyeṣu gachati ya evaṃ veda na samid abhi hotavay apratiṣṭhitā sāhutir no yathā vīvāvasraved ayatā sā tat tathaiva hotavyaṃ yathāgniṃ vyaveyāt sā hi yatā sā pratiṣṭhitā tasmān mahān agnihotrasyedhmaḥ kāryo yo vai bahu dadivān bahv ījāno 'gnim utsādayate 'kṣit tad vai tasya tad ījānā vai sukṛto 'muṃ lokaṃ nakṣanti te vā ete yan nakṣatrāṇi yad āhur jyotir avāpādi tārakāvāpādīti te vā ete 'vapadyanta āptvā sthite ta idaṃ yathālokaṃ sacante yadāmutaḥ pracyavante 'tha yo bahu dadivān bahv ījāno 'gnihotraṃ juhoti darśapūrṇamāsau yajate cāturmāsyair yajate bahūni satrāṇy upaiti tasya vā etad akṣayyam aparimitaṃ tiro vā ījānād yajño bhavati tad ābhyām evāgnibhyāṃ dagdhavyaḥ svaṃ vā etad iṣṭam anvārohaty apareṇa dagdhavyā3ḥ pūrveṇā3 iti mīmāṃsanta ubhau samāhṛtyāntarā dagdhavyas tad avakḷptatamaṃ gṛhṇīyān naktam agnim asuryā vai rātrir jyotiṣaiva tamas tarati divā ha vā asmā asmiṃl loke bhavati prāsmā asau loko bhāti ya evaṃ veda ||

vīva : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|

dagdhavyā3ḥ : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|

bhūr bhuvaḥ svaḥ || iti purastād dhotor vaded ebhyo vā etal lokebhyā iṣṭakā upadadhāti svargasya lokasya samaṣṭyai yat sāyaṃ juhoti sahasraṃ tena kāmadughā avarunddhe yat prātaḥ sahasraṃ tena yad asyāgnir ādhīyate sahasraṃ tena yamarājyaṃ vā agniṣṭomenābhijayati somarājyam ukthyena sūryarājyaṃ ṣoḍaśinā svārājyam atirātreṇaitāni vai sarvāṇīndro 'bhavad etāni sarvāṇi bhavati ya etair yajate sarvam etad bhavati ya evaṃ veda haviṣmān vā eko devayājy ekaḥ sahasrayājy eko yo 'gnihotraṃ juhoti sa haviṣmān yo darśapūrṇamāsau yajate sa devayājī yaś cāturmāsyair yajate sa sahasrayājy agnihotre vai sarve yajñakratavaḥ sarvān yajñakratūn avarunddhe ya evaṃ vidvān agnihotraṃ juhoti

||1.8.6||

praiyamedhā vai sarve saha brahmāvidus te 'gnihotreṇa samarādhayaṃs teṣāṃ trir eko 'juhod dvir ekaḥ sakṛd ekas teṣāṃ yas trir ajuhot tam apṛchan kasmai tvam ahauṣīr iti so 'bravīt tredhā vā idam agnaye prajāpataye sūryāyety atha yo dvir ajuhot tam apṛchan kasmai tvam ahauṣīr iti so 'bravīd dvedhā vā idam agnaye ca prajāpataye ca sāyaṃ sūryāya ca prajāpataye ca prātar iti atha yaḥ sakṛd ajuhot tam apṛchan kasmai tvam ahauṣīr iti so 'bravīd ekadhā vā idaṃ prajāpataya eveti teṣāṃ yo dvir ajuhot sa ārdhnot tasyetare sājātyam upāyann ṛdhnoti ya evaṃ vidvān agnihotraṃ juhoty upāsya samānāḥ sājātyaṃ yanti pradoṣam agnihotraṃ hotavyaṃ vyuṣṭāyāṃ prātar vṛddhān garbhān prajanayati tad āhuḥ parā vā etasyāgnihotraṃ patati yasya pradoṣaṃ na juhvatīti yadi manyeta ṛtum atyanaiṣam iti || bhūr bhuvaḥ svaḥ || iti purastād dhotor vadet tenaiva sarvaṃ nāntareti ||

doṣā vastor namaḥ svāhā || iti juhuyād ṛtum eva nātyanaid dhotavyā3n na hotavyā3m iti mīmāṃsante yasyāhutam agnihotraṃ sūryo 'bhyudiyād dhotavyam evāgnaye vā etad dhṛtyai guptyai hūyate prajananaṃ tu chambaṭkaroti yadi manyeta ṛtum atyanaiṣam iti || bhūr bhuvaḥ svaḥ || iti purastād dhotor vadet tenaiva sarvaṃ nāntareti ||

bhūr : fn emended| ed|: bhū|

prātar vastor namaḥ svāhā || iti juhuyād ṛtum eva nātyanait tad yathā kārudveṣiṇo juhvaty evam asya hutaṃ bhavati yasyāgnim anuddhṛtaṃ sūryo 'bhinimroced yo brāhmaṇo bahuvit sa uddharet sarveṇaivainaṃ brahmaṇoddharaty agnihotreṇānudraved bhāgadheyenaivainaṃ praṇayaty atho bhāgadheyenaivainaṃ samardhayati varo dakṣiṇā sarvata evainaṃ digbhyo vareṇa cyāvayati yasyobhā anugatā abhinimroced yasya vābhyudiyāt punarādheyam eva tasya prāyaścittir yathā vai patho vartanī evaṃ darśapūrṇamāsau yathāntaraivam agnihotram evaṃ vā agnihotriṇe darśapūrṇamāsine svargo loko 'nubhāty upānyāni havīṃṣi vasanty atha kasmād agnihotraṃ nopavasantīti brahmavādino vadanti pratataṃ vā etad aparimitam asaṃsthitam aśnāti māṃsam upa striyam eti tasmān nopavasanti paśuvratena bhavitavyaṃ tūṣṇīm iva paśavaḥ sambhavanti te medhyā yat tūṣṇīṃ striyam upaiti medhyataras tena bhavati hiṅkṛtyopeyād evam iva hi paśava upayanti medhyatvāya saṃsthāpyā3n na saṃsthāpyā3m iti mīmāṃsante 'gnihotraṃ yat saṃsthāpayet tṛṇam aktvānupraharet sā hy agnihotrasya saṃsthitis tad āhur yadā vai jīyate yadā pramīyate yadārtim ārchaty athāgnihotraṃ santiṣṭhatā iti tan na saṃsthāpyaṃ manasā vā imāṃ prajāpatiḥ paryagṛhṇād iyaṃ vā agnihotrasya vedir iyam upayāma oṣadhayo barhiḥ pruṣvāḥ prokṣaṇīr diśaḥ paridhayo yat kiñcābhyādhīyate sa idhmo yajamāno yūpa unnīyamāne stheyam evam iva hi yūpaḥ samṛddhyai madhyato vā eṣa yajñaḥ pratato yad agnihotraṃ tasmād agnihotrī darśapūrṇamāsī sarvaṃ barhiṣyaṃ dadāti madhyato hy etad yajñasya dīyate yad agnihotre hotavyaṃ rājanyasyāgnihotrā3n na hotavyā3m iti mīmāṃsanta āmād iva vā eṣa yad rājanyo bahu vā eṣo 'yajñiyam amedhyaṃ caraty atyanannaṃ jināti brāhmaṇaṃ tasmād rājanyasyāgnihotram ahotavyam ṛtaṃ vai satyam agnihotraṃ brāhmaṇa ṛtaṃ satyaṃ tasmād brāhmaṇasyaiva hotavyam atho brāhmaṇāyaivāsyāgrato gṛha āhareyus tad dhutam evāsyāgnihotraṃ bhavaty atho ya ṛtam iva satyam iva caret tasya hotavyam anusantatyai

||1.8.7||

darśapūrṇamāsau : fn emended| ed|: darśaparṇamāsau|

pruṣvāḥ : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|

prokṣaṇīr : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|

yāgnihotrāyopasṛṣṭā niṣīded yasyānnaṃ nādyāt tasmai tāṃ dadyād avartiṃ vā eṣā yajamānasyānutsahya niṣīdati tayaivaināṃ saha niravadayate gṛhe tu tasya tataḥ paro nāśnīyād yad aśnīyād ārtim ārched yasyāhute 'gnihotre pūrvo 'gnir anugached agninā ca sahāgnihotreṇa coddraved bhāgadheyenaivainaṃ praṇayaty atho bhāgadheyenaivainaṃ samardhayaty athābhimantrayeta ||

ita eva prathamaṃ jajñe agnir ebhyo yonibhyo adhi jātavedāḥ |

sa gāyatryā triṣṭubhā jagatyānuṣṭubhā ca devebhyo havyā vahatu prajānan ||

ity ete vā etasya yonayaḥ svebhya evainaṃ yonibhyo 'dhi prajanayati ||

iṣe rāye ramasva sahase dyumnāyorje 'patyāya ||

ity etāny evāvarunddhe 'tho ramayaty evainam ||

samrāḍ asi svarāḍ asi suṣadā sīda ||

iti suṣadaivainaṃ sādayati ||

sārasvatau tvotsau prāvatām ||

ity ṛksāme vai sārasvatā utsau tābhyām evainaṃ prāvati tābhyāṃ samardhayaty agnaye jyotiṣmate 'ṣṭākapālaṃ nirvaped vāruṇaṃ yavamayaṃ caruṃ yasyāhute 'gnihotre pūrvo 'gnir anugachet tamo vā etasya yajñaṃ yuvate yasyāhute 'gnihotre pūrvo 'gnir anugachati yad agnaye jyotiṣmate jyotiṣaivāsya yajñaṃ samardhayati vāruṇī rātrir yad vāruṇo varuṇād evāsyādhi yajñaṃ spṛṇoti yasyāhute 'gnihotre 'paro 'gnir anugachet tata eva prāñcam uddhṛtyānvavasāyāgnihotraṃ juhuyād athābhimantrayeta ||

bhavataṃ naḥ samanasau samokasau sacetasā arepasā iti samanasā evainau karoti yajamānasyāhiṃsāyay etau vai tau yā āhur brahmavādino naikaḥ kubjir dvau vyāghrau vivyācety agnaye 'gnimate 'ṣṭākapālaṃ nirvaped yasyāgnā agnim abhyuddhareyur devatābhyo vā eṣa samadaṃ karoti yasyāgnā agnim abhyuddharanti yad agnaye 'gnimate devatā evāsmai bhūyasīr janayati vasīyān bhavati

||1.8.8||

anv agnir uṣasām agram akśad anv ahāni prathamo jātavedāḥ |

anu sūryasya purutrā ca raśmīn anu dyāvāpṛthivī ātatantha ||

ity abhimantrayeta yasyāhutam agnihotraṃ sūryo 'bhyudiyād anukśāyaivainat punar avarunddhe tad āhur amuṃ vā eṣa lokaṃ samārohayati saha prajayā paśubhiś ca yajamānasya tasmād uta bahur āhitāgnir apaśur bhavatīti tad upastheyaḥ ||

ihaiva kṣemya edhi mā prahāsīr mām amum āmuṣyāyaṇam || ity asmin vāvainam etaṃ loke dādhāra saha prajayā paśubhiś ca yajamāno vasīyān bhavati maitraṃ caruṃ nirvapet sauryam ekakapālaṃ yasyāhutam agnihotraṃ sūryo 'bhyudiyān mitro vā etasya yajñaṃ yuvate yasyāhutam agnihotraṃ sūryo 'bhyudeti mitram ahar yan maitro mitrād evāsyādhi yajñaṃ spṛṇoty atha yat sauryo 'munaivāsyādityena purastād yajñaṃ samardhayati yasyāhutam agnihotraṃ sūryo 'bhyudiyād agniṃ samādhāya vācaṃ yatvā dampatī sarvāhṇam upāsīyātāṃ dvayor gavoḥ sāyam agnihotraṃ juhuyād ubhayam evāsmai bhāgadheyaṃ prayachati sāyantanaṃ ca prātastanaṃ ca yad vai puruṣasyāmayaty aśnātī3 nāśnātī3 iti vai tam āhur nāśnātīti ced āhus tad vāva so 'mṛteti yan nāśnīto na vyāharato 'nv evainam amrātāṃ tapasainaṃ punar avarundhāte agnaye vratapataye 'ṣṭākapālaṃ nirvaped agnir vai devānāṃ vratapatis tam eva bhāgadheyenopāsarat sa enaṃ vratam ālambhayati yasyāgnir apakṣāyed yatraivainam anuparāgachet tat samādhāyānvavasāyāgnihotraṃ juhuyād eti vā etad agnir yad apakṣāyati yatraivainam anuparāgachati tata enaṃ punar avarunddhe 'gnaye pathikṛte 'ṣṭākapālaṃ nirvaped yasyāgnir apakṣāyed bahiṣpathaṃ vā eṣa eti yasyāgnir apakṣāyaty agnir vai devānāṃ pathikṛt tam eva bhāgadheyenopāsarat sa enaṃ panthām apinayaty anaḍvān dakṣiṇā sa hi panthām apivahaty agnaye śucaye 'ṣṭākapālaṃ nirvaped yasyābhyādāvyena saṃsṛjyetāśucitara iva vā eṣa yad abhyādāvyo yad agnaye śucaye śucim evainaṃ medhyaṃ karoty agnaye kṣāmavate 'ṣṭākapālaṃ nirvaped yasyāhitāgneḥ sato 'gnir gṛhān dahed agnir vā etasya kṣāmo gṛhān abhyucyati sa dahaty evāparaṃ yad agnaye kṣāmavate yaivāsya kṣāmā priyā tanūs tām evāsya bhāgadheyena śamayaty adāhuko 'syāparam agnir gṛhān bhavati yasyāgnir anugachet tebhya evāvakṣāṇebhyo 'dhi manthitavyas tad enaṃ svād yoneḥ prajanayati yadi na tādṛśāni vāvakṣāṇāni syur bhasmanāraṇī saṃspṛśya manthitavyaḥ svād evainaṃ yoneḥ prajanayaty agnaye tapasvate janadvate pāvakavate 'ṣṭākapālaṃ nirvaped yasyāgnir anugachen na hi vā etasmā apidhīyate 'thaiṣo 'nugachaty oṣadhayo vai pāvakā oṣadhīr evāsmai pāvakā bhāgadheyam apidadhāti prajananāya ||

trayastriṃśat tantavo yaṃ vitanvata imaṃ ca yajñaṃ sudhayā dadante |

tebhiś chidram apidadhmo yad atra svāhā yajño apyetu devān ||

iti juhuyād yady ano vā ratho vāntarā viyāyād evāvanto vai yajñasya tantavo devatā vā etās tān vā etat samavṛkṣat tāḥ sandadhāty etad dha sma vā āhur dākṣāyaṇās tantūnt samavṛkṣad gām anvatyāvartayeti gaur hi yajñiyā medhyedaṃ viṣṇur vicakramā iti padaṃ yopayati viṣṇoḥ svid eva yajñasya vikrāntam akar apo 'nvatiṣiñcati śāntyai

||1.8.9||

raudraṃ gavi sad vāyavyam upāvasṛṣṭam āśvinaṃ duhyamānaṃ saumyaṃ dugdhaṃ vāruṇam adhiśritaṃ maitraṃ śarogṛhītaṃ mārutaṃ bindumat pauṣṇam udantaṃ sārasvataṃ viṣyaṇṇaṃ vaiṣṇavaṃ pratinīyamānaṃ svargyam udvāsitaṃ tvaṣṭur unnīyamānaṃ dhātur unnītaṃ vaiśvakarmaṇam udyataṃ sāvitraṃ praṇīyamānaṃ dyāvāpṛthivīyaṃ prahriyamāṇam aindrāgnam upasannaṃ prājāpatyaṃ samidhi vaiśvadevaṃ hutam

||1.8.10||