tṛtīyakāṇḍe tṛtīyaḥ prapāṭhakaḥ
tṛtīyakāṇḍe tṛtīyaḥ prapāṭhakaḥ
athaitāḥ stomabhāgā etāṃ vai bṛhaspatir asurebhyo 'dhi yajñasya pratiṣṭhām āharad yad etā upadhīyante yajñasya pratiṣṭhityai yajño vai devānām apadyata taṃ devāḥ stomabhāgābhiḥ pratyudastabhnuvan yad etā upadhīyante yajñasyottabdhyai prajāpatir vā etat pṛthivyā agnes tejaḥ samabharat tad agner evaitat tejaḥ sambhriyate 'thaitā nākasado nākaṃ ha vā asmā agniṃ cikyānāya bhavati na vai tatra kiṃ cana jagmuṣe kaṃ tasmān nākasado nākasatsu pañcacūḍā adhyupadadhāti svargasya lokasya samaṣṭyay eṣa ha tv eva yajamānaḥ patnībhir agnināmuṣmiṃl loke samyaṅ yasyaitā upadhīyante 'tho madhye jyotir eva cīyata etā vā amuṣmiṃl loke yajamānasya patnīs tasmād agnicitā strī nopetyerṣyā hi sā paścāt prācīm uttamām upadadhāti paścād dhy etaṃ prācī patny anvāste 'thaitāḥ kḷptayaḥ prajāpatiḥ prajā asṛjata tā enaṃ sṛṣṭā atyamanyanta sa prajāpatir etā iṣṭakā apaśyat tā upādhatta tato vā akalpata yad etā upadhīyante prajānāṃ kḷptyay athaitā vṛṣṭisanayo vṛṣṭir vai devebhyo 'nnādyam apākrāmat tata idaṃ sarvam aśuṣyat te devāḥ prajāpatim evopādhāvan sa prajāpatir etā iṣṭakā apaśyat tā upādhatta tebhyo vṛṣṭim annādyam avārunddha yad etā upadhīyante vṛṣṭyā annādyasyāvaruddhyay āvapanaṃ vā uttamā citir anyāanyā iṣṭakā upadadhāty anyānanyān evāsmai paśūn prajanayati prāṇo vai svayamātṛṇṇāyur vāyavyā samīcī upadadhāty āyuś caiva prāṇaṃ ca sayujā akar atho samīcīnābhyāṃ hy āyuṣā ca prāṇena ca bhuñjate prāṇo vai svayamātṛṇṇā tām uttamām upadadhāty uttamaṃ hy āyur yad anyām uttarām upadadhyāt prāṇam asyāpidadhyāt pramāyukaḥ syāt tasmāt tām uttamām upadadhāty uttamaṃ hy āyuḥ
||3.3.1||athaiṣā chandaścitiś chandāṃsi vai devānāṃ vāmaṃ paśavaś chandāṃsy evaitayā vāmaṃ paśūn yajamāno 'varunddha etāṃ vai yajñasenaś caitra upadadhe sa ānardha ṛdhnoti ya etām upadhatte gāyatrībhiḥ purastāt sādayati tejo vai gāyatrī brahmavarcasaṃ teja eva brahmavarcasam avarunddhe tisra upadadhāti trivṛd dhy agnir mūrdhanvatībhiḥ sādayati mūrdhanyo 'sānīti triṣṭubbhir dakṣiṇata ojo vai vīryaṃ triṣṭub oja eva vīryam avarunddhe jagatībhiḥ paścād jāgatāḥ paśavaḥ paśūn evāvarunddhe 'nuṣṭubbhir uttarato 'nuṣṭub vai sarvāṇi chandāṃsi sarvāṇy evāsya chandāṃsy upahitāni bhavanty atha paṅktīr atha bṛhatīr athoṣṇiho 'tha kakubho 'tha virāja evam asya yathāpūrvaṃ chandāṃsy upahitāni bhavanti dvipadā uttamāḥ sādayati dvipād yajamānaḥ pratiṣṭhityai chandāṃsi vai devānāṃ vāmaṃ paśavo yajamānāyatanaṃ vā āhavanīyo bhrātṛvyāyatanaṃ dhiṣṇyā yat paścopadadhyād bhrātṛvyāyatane vāmaṃ paśūn dadhyād atha yat pura upadadhāti yajamānāyatane vā etad vāmaṃ paśūn dadhāty aṣṭopadadhāty aṣṭākṣarā gāyatrī gāyatro 'gnir yāvān evāgnis taṃ cinute 'ṣṭau gāyatrībhiḥ purastād bahiḥpavamānasyopadadhyād yady enaṃ bhrātṛvyo 'tīva syād ekādaśa triṣṭubbhiḥ purastān mādhyandinasya pavamānasya dvādaśa jagatībhiḥ purastād ārbhavasya pavamānasyaitā eva paścāt pavāmanānām upadadhyād yady enaṃ bhrātṛvyo 'tīva syāt prāṇo vai pavāmāno 'gnes tejaḥ pavamānas tejasā vā etad yajamāno bhrātṛvyaṃ prabhūtaṃ praṇudate tejasā pratinudate tejasā vinudate tad bhrātṛvyasya vā eṣa vinodo jānudaghnaṃ prathamaṃ cinvānaś cinvīta gāyatrīcitaṃ nābhidaghnaṃ dvitīyaṃ cinvānaś cinvīta triṣṭupcitaṃ cubukadaghnaṃ tṛtīyaṃ cinvānaś cinvīta jagaccitaṃ yaj jyāyāṃsaṃ citvā kanīyāṃsaṃ cinvīta kanīyāṃsaṃ yajñakratum upeyāt kanīyasīṃ prajāṃ kanīyasaḥ paśūn kanīyo 'nnādyaṃ pāpīyānt syād atha yat kanīyāṃsaṃ citvā jyāyāṃsaṃ cinute jyāyāṃsam eva yajñakratum upaiti bhūyasīṃ prajāṃ bhūyasaḥ paśūn bhūyo 'nnādyaṃ vasīyān bhavaty eṣā vā agner uttaravatī nāma citir uttaramuttaraṃ śvaḥśvaḥ śreyān bhavati ya evaṃ veda
||3.3.2||pañcacitikaḥ kāryaḥ pāṅkto yajñaḥ pāṅktāḥ paśavas tasmāt pañcacitikaḥ pañca citayaḥ pañca purīṣāṇi tad virājaṃ sampadyate tad yad virājaṃ sampadyate tad agneḥ stotraṃ kāryaṃ yat pañcacitikaḥ syād iyād virājo yad daśacitika iyād yajñāc ca paśubhyaś ca yat pañcacitikas tena yajñāc ca paśubhyaś ca naity atha yat pañca citayaḥ pañca purīṣāṇi tena virājo naiti tad ubhābhyāṃ vāvāsmā etad varṇābhyāṃ paśūn avarunddhe yad eṣāṃ pāṅktaṃ yac ca vairājaṃ dvyakṣaraṃ loma dvyakṣarā tvag dvyakṣaraṃ māṃsaṃ dvyakṣaram asthi dvyakṣaro majjā tad daśa daśākṣarā virāḍ vairājāḥ paśavaḥ paśūn evāvarunddhe pañcacitikaḥ kārya ime vai lokās tisraś citayo yajamāno dve yajamānaṃ vā etad eṣu lokeṣu pratiṣṭhāpayām akaḥ kā prathamā citiḥ kiṃ purīṣam ity āhur iyaṃ vāva prathamā citir oṣadhayaḥ purīṣaṃ kā dvitīyā citiḥ kiṃ purīṣam ity āhur antarikṣaṃ vāva dvitīyā citir vayāṃsi purīṣaṃ kā tṛtīyā citiḥ kiṃ purīṣam ity āhur asau vāva tṛtīyā citir nakṣatrāṇi purīṣaṃ kā caturthī citiḥ kiṃ purīṣam ity āhur yajño vāva caturthī citir dakṣiṇā purīṣaṃ kā pañcamī citiḥ kiṃ purīṣam ity āhur yajamāno vāva pañcamī citiḥ prajā purīṣam etāvad vā asti yāvad evāsti tat spṛṇoti tad avarunddhe 'thaitā ṛtavyāḥ saṃvatsaro vā agnir vaiśvānara eṣā vā agneḥ priyā tanūr yad vaiśvānaras tasya vā ahorātrāṇy eveṣṭakā upadhīyante dvedve upadadhāti pratiṣṭhityay avakām upāsya sādayati śāntyā anirdāhāya catasro madhyamāyāṃ cityām upadadhāty apratiṣṭhitam iva hy antarikṣaṃ pratiṣṭhityai dvādaśopadadhāti dvādaśa māsāḥ saṃvatsaraḥ saṃvatsaro vā agnir vaiśvānara eṣā vā agneḥ priyā tanūr yad vaiśvānaraḥ priyāyāṃ vā etat tanvām agniś cīyate satanūr arko nidhīyate 'gner antaḥśleṣo 'sīty etasya ha tv evāgniḥ saṃśliṣṭo yasyaitā upadhīyante saṃśliṣṭo vā etasyāgnir yasyaitā upadhīyante kalpetāṃ dyāvāpṛthivī iti kalpate ha vā asmā agniṃ cikyānāya pra samānānāṃ jyaiṣṭhyam āpnoti ya evaṃ veda saṃ vā etad agnim inddhe yac cinoti taṃ dīpayaty eva ṛtavyābhiḥ
||3.3.3||tamo vai svargaṃ lokam antarā tiṣṭhaty etā vai jyotiṣmatīr iṣṭakā yad dhiraṇyaśakalaiḥ prokṣati vivāsayati vā etad yajamānāya jyotir asmin dadhāti sahasraṃ bhavanti sāhasro vai prajāpatiḥ prajāpatim evāpnoti yāvad vai sahasraṃ tāvad ito 'sau lokaḥ svargasya lokasya samaṣṭyaīmā me agnā iṣṭakā dhenavaḥ santv iti dhenavo vai nāmaitā iṣṭakā etābhir vai prajāpatir yadyad akāmayata tatad aduha yadyad evaitābhir yajamānaḥ kāmayate tattad duha ṛtuṣṭhāḥ stha ṛtāvṛdhā ity ṛtuṣṭhā evainā akṛta ṛtāvṛdho ghṛtaścyuto madhuścyutā iti ghṛtaścyuta evainā akṛta madhuścyuta ūrjasvatīḥ payasvatīr ity ūrjasvatīr evainā akṛta payasvatīḥ svadhāyinīḥ kulāyinīr iti kulāyinīr hy etā virājo nāma kāmadughā iti yatra vā ado devebhyaḥ kāmadughāḥ kāmam aduhra tad etā api duduhre tat puṣṭim evaitābhir avarunddhe 'mutrāmuṣmiṃl loka ity amuṣmai hi lokāyāgniś cīyate rudraṃ vai devā yajñād antarāyaṃs tān āyatayābhiparyāvartata tasmād vā abibhayus te devāḥ prajāpatim evopādhāvan sa prajāpatir etañ śatarudriyam apaśyat tenainam aśamayat tad ya evaṃ veda vedāha vā enaṃ prajāpatir nainam eṣa devo hinasti yatra rudraḥ prajāḥ śamāyeta tad udaṅ paretyetad eva vadaṃś cakramyeta svāyāṃ vā etad diśi svena bhāgadheyena rudraṃ śamayati jānudaghne prathamaṃ juhoty asyā evainaṃ tena śamayati nābhidaghne dvitīyam antarikṣāt tena chubukadaghne tṛtīyaṃ divas tena trir juhoti trayo vā ime lokā ebhyo vā etal lokebhyo rudraṃ śamayati trir amutaḥ punaḥ pratyavahāraṃ juhoti yān eveto rudrān yajati tān amuto 'vayajati trir ito juhoti trir amutas tat ṣaṭ ṣaḍ vā ṛtavas ṛtubhyo vā etad rudram avayajati samāvañśo vibhājaṃ juhoti samāvadbhājo hi rudrāṇāṃ bhāgā dvāsāhāni juhoti dvāsāhair vai sa tam aśamayad dvāsāhair evainaṃ śamayaty arkaparṇena juhoti dvāsāhair vai sa tam aśamayad dvāsāhair evainaṃ śamayaty arkaparṇena juhoty arkeṇa vā etad arkam avayajati yat pātreṇa juhuyād rudraṃ prajāsv anvavanayet tasmād āraṇyena juhoti paśur vā agniḥ sa vai tarhy eva jāyate yarhi cīyate sa bhāgadheyam ichati yathā vatso jātaḥ stanam ichati so 'dhvaryuṃ ca yajamānaṃ ca prekṣate yañ śatarudriyaṃ juhoti svenaivainaṃ bhāgadheyena śamayati yāsā uttarārdhe jaghanārdhe śroṇis tasyāṃ hotavyaṃ svāyāṃ vā etad diśi svena bhāgadheyena pratihṛtya rudraṃ śamayati aṅgiraso vai svaryanto 'jāyāṃ gharmaṃ prāsiñcan sā śocantī parṇaṃ parāmṛśat so 'rko 'bhavad yad arkaparṇena juhoty arkeṇa vā etad arkam avayajati yaṃ dviṣyāt tasya paśūnāṃ sañcare nyasyed yaḥ prathama ākramati sa ārtim ārchati
||3.3.4||etal : fn emended| ed|: etaṃ
juhoti : fn emended| ed|: juhoti
śamayati : fn va pattern (p) gerundive, (r) vā etat
'rko : fn emended| ed|: 'rko|
aśmann ūrjaṃ parvate śiśriyāṇām ity apaḥ pariṣiñcan paryeti prajāpater vā eṣa rasaḥ prajāpater eva rasena pariṣiñcaty aśmaṃs te kṣud ity aśmānam eva kṣudhārpayati mayi tā ūrg ity ātmann evorjaṃ dhatte yaṃ dviṣmas taṃ te śug ṛchatv iti yam eva dveṣṭi tam agneḥ śucārpayati triḥ pariṣiñcan paryeti trayo vā ime lokā ebhyo vā etal lokebhyo 'gneḥ śucaṃ śamayati triḥ pariṣiñcan paryeti trir apariṣiñcaṃs tat ṣaṭ ṣaḍ vā ṛtava ṛtubhyo vā etad agneḥ śucaṃ śamayati yady abhicared etad eva yajur vadann apariṣiñcan punaḥ parīyād yaivāgneḥ śuk tayainam arpayati yady abhicaret || idam aham amuṣyāmuṣyāyaṇam amuṣmāt putram amuṣyāṃ diśi prakṣiṇāmi || iti kumbhaṃ jaghanyāyāṃ śroṇyāṃ prakṣiṇīyād yat prakṣiṇāti tasyaivārtim anv ārtim ārchaty atha yan nāma gṛhṇāty āyatanam evāsya chinatty āgneyapāvamānyāṃ gāyatraṃ gāyate prāṇo vai pavamānaḥ śiro gāyatrī yad āgneyapāvamānyāṃ gāyatraṃ gāyate śīrṣan vā etat prāṇān dadhātīyaṃ vai rathantaram antarikṣaṃ vāmadevyam asau bṛhat tridhātur vā etad arko nidhīyata ātmā vai vāmadevyaṃ pratiṣṭhā yajñāyajñiyaṃ bṛhadrathantare pakṣau yad bṛhadrathantare abhito gāyata ātmann eva pakṣau dhatte yajñaṃ vai devānāṃ rakṣāṃsy ajighāṃsaṃs tāni bṛhadrathantarābhyām evāpāghnata yad bṛhadrathantare abhito gāyate rakṣasām apahatyai prajāpater hṛdayam apipakṣe gāyate tasmād idam apipakṣa ātmano hṛdayam anṛcaṃ gāyate tasmād anasthakaṃ hṛdayam arkyaiḥ sāmabhir arkaṃ pariṣṭuvanti satanūr arko nidhīyate
||3.3.5||etal : fn emended| ed|: etaṃ
varuṇamenir vā eṣa etarhy ābhīddhas tiṣṭhati sa enaṃ tarhy adhīyāt tasya prāṇena vīyān maṇḍūkenādhyeti tasyaiva prāṇena vyeti na grāmyān paśūn hinasti nāraṇyān avakayā vikarṣaty apāṃ vā eṣā yonir yad avakāpāṃ vā etad yonināgneḥ śucaṃ śamayaty apāṃ vā etad rūpaṃ yad avakāpāṃ vā etad rūpeṇāgneḥ śucaṃ śamayati vetasenādhyety apāṃ vā etat puṣpaṃ yad vetaso 'pāṃ vā etat puṣpeṇāgneḥ śucaṃ śamayati saptabhir vikarṣati sapta vai chandāṃsi chandobhir vā etad agneḥ śucaṃ śamayaty atho brahma vai chandāṃsi brahmaṇā vā etad agneḥ śucaṃ śamayaty agnir vai sṛṣṭo bhāgadheyam aichat sa prajāpatim evopādhāvat tasmā annaṃ prāyachat kantvāya tad asmai kam abhavad annaṃ vai kam annena vā etad agnim upacarati kantvāya kaṃ hāsmā agniṃ cikyānāya bhavati parāñcam adhyeti parāṅ hi paśuḥ śānto rathe parāṅ hi paśuḥ reto dadhāty anyāṃs te asmat tapantu hetayaḥ pāvako asmabhyaṃ śivo bhavety annaṃ vai pāvakam annena vā etad agneḥ śucam antardhatte hiraṇyaśakalair vyāghārayaty amṛtaṃ vai hiraṇyaṃ tejo 'gnir amṛtena vā etat tejo vyāghārayati pañcabhir vyāghārayati pāṅkto yajño yāvān eva yajñas tam ālabdha dvayā vai devā yajamānasya gṛham āgachanti yad dadhnā madhusaṃśliṣṭena vyavokṣati tān eva prīṇāti sarvam anu vyavokṣati sarvān evainān prīṇāti tisṛbhir vyavokṣati trivṛd dhy agnis triṣṭubbhir vyavokṣatīndriyasyāvaruddhyay annavatībhir vyavokṣaty annādyasyāvaruddhyai darbhagurumuṣṭinā vyavokṣati saṃ hi prājāpatyaḥ prāṇair vā eṣa vyṛdhyate 'gnim adhyeti yad āha prāṇadā apānadā iti prāṇān evātman dhatte prajayā ca vā eṣa paśubhiś ca vyṛdhyate yo 'gnim adhyeti prajā vai varcaḥ paśavo varivo yad āha varcodhā varivodhā iti prajāṃ caiva paśūṃś cātman dhitvāvarohati
||3.3.6||śamayati : fn emended| ed|: śamamati|
rathe : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
indro vai vṛtram ahan sa prāṅ apadyata sa padyamānā indraṃ ṣoḍaśabhir bhogaiḥ paryagṛhṇāt sa vā agninaiva vṛtrasya bhogān apidahya vaiśvakarmaṇābhyāṃ pāpmanas tamaso niramucyatāgnis tigmena śociṣeti yaj juhoty agninā vā etat pāpmano bhogān apidahya vaiśvakarmaṇābhyāṃ pāpmanas tamaso nirmucyate nānā juhoti sūktayor nānāvīryatvāya ṣoḍaśagṛhītena juhoti ṣoḍaśabhir hi sa taṃ bhogaiḥ paryagṛhṇād etena vai sa vṛtrasya bhogebhyo niramucyata tat pāpmana evaitena bhogebhyo nirmucyate 'thaitad apratiratham etena vai devā asurān pratyajayaṃs tad apratirathasyāpratirathatvaṃ tad apraty evaitena yajamāno bhrātṛvyaṃ jayaty etenaiva yājayet saṅgrāme jayati saṅgrāmam etenaiva yājayed bhrātṛvyavantaṃ yo vāsya priyaḥ syāt taṃ bhavaty ātmanā parāsya bhrātṛvyo bhavaty etena vai bharadvājaḥ pratardanaṃ daivodāsiṃ samanahyat sa rāṣṭram abhavad yaṃ kāmayeta rāṣṭriyam ayaṃ rāṣṭraṃ syād iti tam etena sannahyed rāṣṭraṃ ha bhavaty etena vai devā virājam abhyajayan daśānvāha daśākṣarā virāḍ virājam evaitenābhijayati dakṣiṇato vai devānāṃ yajñaṃ rakṣāṃsy ajighāṃsaṃs tāni vā apratirathenaivāpāghnata yad brahmāpratirathaṃ dakṣiṇato vadann eti rakṣasām apahatyai
||3.3.7||jayati : fn emended| ed|: jayati| cf| 4|3|4:43|3
ud enam uttaraṃ nayeti samidhā ādadhāti prahriyamāṇāyaivāsmai bhāgam akas tisra ādadhāti trivṛd dhy agnir ud u tvā viśve devā iti viśve hīdaṃ devāḥ smo yan manuṣyā agne bharantu cittibhir iti yasmā eva cittāyāgnir ādhīyate tenainaṃ cittena samardhayati pañca diśo daivīr yajñam avantu devīr itīmā evainaṃ pañca diśo 'nu tejasvinaṃ karoty ukthapatrā īḍyo gṛbhīta ity utthapatro hy eṣa parigṛhya yajñam āyann iti parigṛhya hy etaṃ yanti harikeśaḥ sūryaraśmiḥ purastād ity asau vā ādityo harikeśaḥ sūryaraśmiḥ purastāt savitā jyotir udayaṃ ajasram ity āha prasūtyā eva tasya pūṣā prasave yāti vidvān iti paśavo vai pūṣā paśūn evāvarunddhe tato vākā āśiṣo no juṣantām ity āśiṣāṃ vā eṣa doha āśiṣa eva duha indraṃ viśvā avīvṛdhann iti vṛdhadvatyā yanti vṛddhim evopayanty anuṣṭubhā yanti vāg vā anuṣṭub vaiśvadevī vāg vaiśvadevo 'gnis tasmād anuṣṭubhā yanti ṣaḍbhir āgnīdhrād yanti ṣaḍ vā ṛtava ṛtubhir eva yanti vimāna eṣa divo madhya āstā ity aśmānaṃ sādayati vimāno hy asā ādityaḥ svargasya lokasya sumnahūr yajña ā ca vakṣad yakṣad agnir devo devaṃ ā ca vakṣad ity āśīr evaiṣa devahūr yajña ā ca vakṣad yakṣad agnir devo devaṃ ā ca vakṣad ity āśiṣa evaiṣa parigraho vājasya mā prasavenodgrābheṇodajigrabhad ity asau vā āditya udgrābha eṣa nigrābha udyan vā etad yajamānam udgṛhṇāti nimrocann asya bhrātṛvyaṃ nigṛhṇāty udgrābhaś ca nigrābhaś ceti brahma vā udgrābho brahma nigrābho brahmaṇā vā etad yajamānam udgṛhṇāti brahmaṇāsya bhrātṛvyaṃ nigṛhṇāty athā sapatnān indrāgnī me viṣūcīnān vyasyatām ity ojo vai vīryam indrāgnī ojasā vā etad vīryeṇa yajamāno bhrātṛvyaṃ viṣvañcaṃ vinudate caturbhir āhavanīyād yanti catvāri vai chandāṃsi chandobhir eva yanty atho brahma vai chandāṃsi brahmaṇaiva yanti
||3.3.8||smo : fn corrigenda| ed|: smo|
bharantu : fn emended| ed|: bharanta| h, bb: bharanta| b: bharantu| cf| 2|7|10:87|9
ukthapatrā : fn emended| ed|: utthapatrā| 2|10|5:136|17: ukthapatrā
kramadhvam agninā nākam ity āha svargasya lokasya samaṣṭyai divaḥ pṛṣṭhaṃ svar gatveti pṛṣṭhena hi yanty ūrjaṃ no dhehi dvipade catuṣpadā iti dvipātsu caiva catuṣpātsu ca paśuṣūrjaṃ dadhātīyakṣamāṇā bhṛgubhiḥ saheti bhṛgavo hy agre yajñenārdhnuvann ṛddhyai pṛthivyā aham ud antarikṣam āruham antarikṣād divam āruham ity eṣāṃ vā eṣa lokānāṃ samārohaḥ pañcabhir ākramate pāṅkto yajño yajñena vā etad yajñam abhyārohaty apratinodāya kṛṣṇāyāḥ śvetavatsāyāḥ payasā juhoty ahar vai vatso rātrir mātāhne vā etad rātrīṃ pradāpayati pratte ha vā ahorātre duhe ya evaṃ veda sarve vai paśavo nānārūpāḥ santaḥ paya eva praty ekarūpā yad eva pratyekarūpās tad enān praty avarunddhe naktoṣāsāgne sahasrākṣa suparṇo 'si garutmān pṛṣṭhe pṛthivyāḥ sīdety eṣa vā etal lokeṣu jyotiṣmantam agniṃ nidhatte 'tho prāṇānāṃ vidhṛtyai dvābhyāṃ sādayati dvipād yajamānaḥ pratiṣṭhityay ājuhvānaḥ supratīkaḥ purastād ity āha svargasya lokasya samaṣṭyai tāṃ savitur vareṇyasya citrām ity etaṃ vai kaṇvaḥ śrāvayaso 'gner dohaṃ vidāñcakārāgner vā eṣa doho 'gniṃ vā etenāgnicid duhe sarvān ha vā asmā agnir dohānt sarvān kāmān duhe ya evaṃ veda vidhema te parame janmann agnā ity āha ṛddhyā eva preddho agne dīdihi puro nā ity eṣā vai karṇakavatī sūrmy ajasraṃ jyotir ajasraṃ vāvāsmā etaj jyotir apyadhād etāṃ vai vāsiṣṭhaḥ sātyahavyaḥ sattriṇā āsīnān papracha vida karṇakavatīṃ sūrmīm iti vidmeti hocur yā vaneṣu tāṃ vidmeti paśavo vā etasyāḥ karṇāḥ paśumān bhavaty etāṃ vai vajraṃ śataghnīṃ vighnīṃ devā asurebhya upaprāvartayaṃs teṣāṃ śatatarham atṛṃhaṃs tad etām eva vajraṃ śataghnīṃ vighnīṃ yajamāno bhrātṛvyāyopaprāvartayati śatatarhaṃ ha tṛṃhaty agne tam adyeti paṅktyā juhoti yajamāno vai paṅktir yajamānaṃ vā etad virāji pratiṣṭhāpayām akar atho paṅktyaivāhutyā yajñam ālabhate sapta te agne samidhaḥ sapta jihvā ity etāvatīr vā agnes tanvaḥ ṣoḍhā saptasapta yo vā asyaitā agniṃ cikyāno vitarṣayati vi ha tṛṣyati tā evāsya tarpayati citiṃ juhomi manasety eṣā vā agner adābhyāhutir vaiśvakarmaṇī nainaṃ bhrātṛvyo dabhnoty agniṃ cikyānaṃ pra samānānā jyaiṣṭhyam āpnoti ya evaṃ vedāgnir vā amanyata na vā aham idam abhāgadheyas tejo yaṃsyāmīti tad etena bhāgadheyenāyachad etad vā agnir agnihotram agniṃ vā etenāgnicid yachati sarvān ha vā asmā agnir dohānt sarvān kāmān duhe ya evaṃ veda saṃ vā etad agnim inddhe yac cinoti taṃ dīpayaty evāgnir agnihotreṇa
||3.3.9||ekarūpā : fn ⟨ ekarūpās
ekarūpā : fn corrigenda| ed|: ekarūpā|
etal : fn emended| ed|: etaṃ
hocur : fn corrigenda| ed|: hotur|
atṛṃhan : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
tṛṃhati : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
athaiṣo 'gnaye vaiśvānarāya dvādaśakapālaḥ saṃvatsaro vā agnir vaiśvānaraḥ saṃvatsaram eva prīṇāty atho prāhṛtāyaivāsmai bhāgam akar āhutīnāṃ vai pratiṣṭhityā yajamānaḥ pratitiṣṭhaty āhutīnām apratiṣṭhityā na pratitiṣṭhati yad etaṃ juhoty āhutīnāṃ pratiṣṭhityai tāḥ pratitiṣṭhantīr yajño 'nupratitiṣṭhati yajñaṃ yajamāno 'tho kāmo vai vaiśvānaro yatkāmo bhavati saṃ hāsmai sa kāmo namati yat prāṅ paryāvarteta daivīr viśo muhyeyur yad dakṣiṇā yamadevatyā syād yat pratyaṅ sauryo yad udaṅ raudra ṛju hotavyaḥ pratiṣṭhityai sarvahutaṃ karoti pratiṣṭhityai kṣatraṃ vai vaiśvānaro viṇ mārutā yad etaṃ hutvā mārutān juhoti viśaṃ vā etat kṣatrāya niyunakty atho viśam eva kṣatrāyānukāṃ karoty agnimukhān vai prajāpatiḥ paśūn asṛjata paśavo mārutā yad etaṃ hutvā mārutān juhoty agnimukhān evāsmai prajāpatiḥ paśūn prajanayati saptakapālā bhavanti saptasapta mārutā gaṇās tasmāt saptakapālā gaṇenagaṇena juhoti gaṇaśa eva marutaḥ prīṇāti yo 'raṇye 'nuvākyo gaṇas tan madhyato juhuyāt kṣatraṃ vā eṣa marutāṃ viḍ itare viśo vā etat kṣatraṃ madhyameṣṭhaṃ karoti yadi kāmayeta viśā kṣatraṃ hanyām iti yo 'raṇye 'nuvākyo gaṇas tam itarair gaṇair mohayed viśā vā etat kṣatraṃ hanti yadi kāmayeta kṣatreṇa viśaṃ hanyām iti yo 'raṇye 'nuvākyo gaṇas tenetarān gaṇān mohayet kṣatreṇa vā etad viśaṃ hanti tasya triṣṭubhau yājyānuvākye syātām ojo vai vīryaṃ triṣṭub ojo vā etad vīryaṃ viśa ādāya kṣatrāyāpidadhāti yadi kāmayeta kṣatreṇāsya kṣatraṃ hanyāṃ pra svād āyatanāc cyaveteti yo 'raṇye 'nuvākyo gaṇas tenāgniṣṭhaṃ rathavāhanaṃ vyaṅgayet kṣatraṃ vā eṣa marutām agniṣṭhaṃ rathavāhanaṃ kṣatriyasya kṣatraṃ bibharti kṣatreṇaivāsya kṣatraṃ hanti pra svād āyatanāc cyavata indraṃ daivīr viśo maruto 'nuvartmānā ity etad vai devānām anuvartma daivīṃ ca vāvāsmā etad viśaṃ mānuṣīṃ cānuvartmānau karoti saṃ vā etad agnim inddhe yac cinoti taṃ dīpayaty eva mārutaiḥ ||
ity uparikāṇḍe stomabhāgo nāma tṛtīyaḥ prapāṭhakaḥ
||3.3.10||