tṛtīyakāṇḍe saptamaḥ prapāṭhakaḥ
tṛtīyakāṇḍe saptamaḥ prapāṭhakaḥ
akḷptaṃ vā idam āsīd diśo vā imā na prājānaṃs tad devā anyo 'nyasminn aichaṃs tan nāvindaṃs te devā aditim abruvaṃs tvayā mukhenemā diśaḥ prajānāmeti sābravīd bhāgo me 'stv iti vṛṇīṣvety abruvan sābravīn maddevatyam eva prāyaṇīyam asan maddevatyam udayanīyaṃ mām evānuprāyātha mām anūdayātheti sa eṣa ādityaś carur aditiṃ vā etad anuprayanty aditim anūdyanti tato vā imā diśaḥ prājānan pathyāṃ yajati imām eva tena diśaḥ prājānan yad agnim imāṃ tena yat somam imāṃ tena yat savitāram imāṃ tena yad aditim iyaṃ vā aditir ūrdhvā vā asyā dig ūrdhvām eva tena diśaṃ prājānaṃs tato vā akalpatākḷptasya vai kḷptyai prāyaṇīyas tad ya evaṃ vidvān prāyaṇīyena carati kalpate kalpante hāsmā ṛtavas tato vā imā diśo 'nvapaśyan yat pathyāṃ yajatīmām eva tena diśam anvapaśyan yad agnīṣomau cakṣuṣī vā agnīṣomav anu tābhyāṃ samapaśyan yat savitāraṃ savitṛprasūtā evemā diśo 'nvapaśyan yad aditim iyaṃ vā aditir asyāṃ vai pratiṣṭhāya devā yajñam atanvata yat prathyāṃ yajati vāg vai pathyā vācam evāvarunddhe yad agniṃ devatās tena yat somaṃ yajñaṃ tena yat savitāraṃ prasūtyai yad aditim ādityā vā imāḥ prajās tā evāvāruddha tā ādyā akṛta yad vai yajñasyāntaryanti tac chidraṃ tena yajñaḥ sravati tena yajamāno 'gnaye samavadyaty agnir vai samiṣṭir agniḥ pratiṣṭhitiḥ samiṣṭyā eva pratiṣṭhityā agniṃ prathamaṃ yajaty agnim uttamaṃ samānī vā eṣā devatā pāṅktatvāya pāṅkto yajño yāvān eva yajñas tam ālabdha svastiṃ yajati yajñasya svastyai pathyāṃ yajati vāg vai pathyā vācam evānuprayanti tām uttamām udayanīye yajati vāg vai pathyā vācam evānūdyanti marutvatīḥ pathyāyā ṛco bhavanti devaviśā vai maruto devaviśām evācīkḷpat tāṃ śāntāṃ kḷptāṃ manuṣyaviśā anukalpante stenabhaviṣṇur havir bhavati
||3.7.1||prājānan : fn corrigenda| ed|: imānaprajānan|
sābravīt : fn corrigenda| ed|: so 'bravīt
evāvāruddha : fn emended| ed|: evāvaruddha| cf| 1|5|10:79|3, 1|5|11:79|10
juṣāṇenānya ājyabhāgā ijyante 'thātra ṛcobhayato yajati draḍhimne 'śithiratvāya saptadaśa sāmidhenīḥ kāryāḥ pañca ṛtavo dvādaśa māsā eṣa saṃvatsaraḥ saṃvatsarād evādhi yajñamukhaṃ pratanute tad āhuḥ pañcadaśa sāmidhenīḥ kāryā na saptadaśa saṃvatsarīyasyaivāyanasya saptadaśa kāryāḥ saṃvatsarasyā ṛddhyā iti tan na sūrkṣyaṃ sapatadaśaiva kāryāḥ prayājavat syāt prāyaṇīyam ananuyājam anuyājavat syād udayanīyam aprayājam ubhayato vā etat prayājānuyājā yajñam abhisandhīyate samāno hy eṣa yajño niṣkāṣaṃ ca mekṣaṇaṃ ca nidadhāti tena yajñaḥ santata ātmā vai prayājāḥ prayājānuyājā devakṣetraṃ yajño devakṣetram ākramamāṇaḥ prajām antariyād yad anuyājān antariyāt prayājavat syāt prāyaṇīyam anuyājavad anuyājavat syād udayanīyaṃ prayājavat payasi prāyaṇīyaḥ syāt payasy udayaṇīyo 'pāṃ vā etañ śukriyam apām eva śukriyam avarunddhe paśavo vai śukriyaṃ paśūn evāvarunddhe 'tho prāyaṇe ca vāvāsmā etad udayane ca paśūn dadhāty ādityaḥ prāyaṇīyaḥ syād āditya udayanīya iyaṃ vā aditir asyāṃ vā etad yajñamukhena pratitiṣṭhaty asyām upariṣṭād yatra vai yajñasyārdhe 'gre samṛddhaṃ kriyate kriyamāṇaṅkriyamānaṃ ha vā asya samṛdhyate saṃsthāpyaṃ prāyaṇīyaṃ yajñasya samṛddhyai yāḥ prāyaṇīye 'nuvākyās tā udayanīye yājyāḥ syur yā udayanīye 'nuvākyās tāḥ prāyaṇīye yājyāḥ syuḥ pathaḥ pratiprajñātyay atho anusantatyai yad ato 'nyathā kuryuś chambaṭkuryuḥ
||3.7.2||iyaṃ vai kadrūr vāk suparṇī chandāṃsi sauparṇāni gāyatrī triṣṭub jagatī sā vai kadrūḥ suparṇīm ātmānam ajayat sābravīt somam āhara tenātmānaṃ niṣkrīṇīsveti sā chandāṃsi praiṣyad amutaḥ somam āharata tena mā niṣkrīṇīteti tato jagaty udapatat sā paśubhiś cāgachad dīkṣayā ca tasmāt paśavā iti jagatīm āhus tasmād yadā paśūn vindate 'tha dīkṣate tatas triṣṭub udapatat sā dakṣiṇayā cāgachat tapasā ca tasmāt triṣṭubho loke dakṣiṇā dīyante tasmād u madhyandine tapas tapanīyam iti tato gāyatry udapatat sā somam āharat tam āhriyamāṇaṃ sāmigandharvo viśvāvasur āmuṣṇāt sa tisro rātrīr upahṛto 'vasat tasmāt tisro rātrīḥ krīto vasati te 'bruvan punar yācāmahā iti te devā abruvan strīkāmā vai gandharvā vācam eva sambhṛtya yathā yoṣid anapakṣeyatameva tayā niṣkrīṇāmeti taṃ vai nirakrīṇaṃs tasmād āhur vāg vai somakrayaṇī vācaṃ vā etad gavā niṣkrīṇātīti te 'bruvann anv ṛtīyāmahā iti tām anv ārtīyanta tad anṛtasya janma tad ya evaṃ vidvānt satyānṛtāṃ vācaṃ vadati na hainaṃ druṇāti te 'bruvan vihvayāmahā iti tāṃ vyahvayanta gāthāṃ devā agāyan brahma gandharvā avadan sā devān upāvartata tasmād vivāhe gāthā gīyate tasmād gāyant striyāḥ priyas tad ya evaṃ vidvān gāthāṃ gāyan hastaṃ gṛhṇāti saṃ hi jīryataḥ sarvam āyur ito nārtiṃ nītas tad āhur ā vai sā punar agachan naiva kiṃ cana somakrayaṇīti
||3.7.3||ajayat : fn corrigenda| ed|: ayajat|
yā dvirūpā sā vārtraghnī yat tayā krīṇīyāj jāyukam asya rāṣṭraṃ syād atha yasya tādṛśy anustaraṇī bhavati tājag eṣām aparaḥ pramīyate yā rohiṇī kṛṣṇākṣī kṛṣṇavālā kṛṣṇaśaphā sā pitṛdevatyā yat tayā krīṇīyāt pramāyuko yajamānaḥ syād atha yasya tādṛśy anustaraṇī bhavaty ṛtumad eṣām aparaḥ pramīyate yāruṇā babhrulomnī śvetopakāśā śucyadakṣī tat somakrayaṇyā rūpaṃ svenaiva rūpeṇa krīyate kāṇā syād akharvā śroṇā saptaśaphā tathā sarvayā krīyata ekahāyanyākrayyā vāg vai somakrayaṇī tasmāt prajāḥ saṃvatsare vācaṃ vadanty apsu krayya oṣadhayo vai soma āpā oṣadhīnāṃ rasas tathā sa rasaḥ kriyate kraye vā ahaṃ somasya tṛtīyaṃ savanam avarundhe vedeti ha smāhāruṇa aupaveśiḥ paśavo vai tṛtīyaṃ savanaṃ paśūnāṃ carma yac carmaṇi nivapati tenaiva tṛtīyaṃ savanam avarunddhe rohite nivapati tasmāt paśūnāṃ rohitarūpam ānaḍuhe nivapaty anaḍvān vai sarvāṇi vayāṃsi paśūnāṃ sarvāny eva vayāṃsi paśūnām āptvāvarunddhe 'tho bahv eva yajñasyāvarunddhe somaṃ vicinvanti pāpavasīyasya vyāvṛttyay atho devebhya evainaṃ śundhanti nādhvaryuḥ somaṃ vicinuyān na yajamāno na yajamānasya puruṣā nopadraṣṭāro vicīyamānasya syur yad upadraṣṭāro vicīyamānasya syuḥ kṣudhaṃ prajā nīyur avartir yajamānaṃ gṛhṇīyāt kṣodhuko 'dhvaryuḥ syāt ||
vicinvanti : fn emended| ed|: vicinvanti
śundha somam āpannaṃ nirasya || iti brūyād grasitaṃ vā etat somasya yad āpannaṃ grasitam ete somasya niṣkhidanti ye somaṃ vicinvanti tasmāt somavikrayiṇo bahu krīṇanto bahu vindamānāḥ kṣodhukā grasitaṃ hy ete somasya niṣkhidanty āsmāko 'sīty abhitsāra evāsyaiṣa śukras te grahā iti śukram evāsya gṛhṇāty abhi tyaṃ devaṃ savitāram iti savitṛprasūta eva gṛhṇāty atichandasā gṛhṇāti sarvāṇi vai chandāṃsy atichandāḥ sarvair evainaṃ chandobhir gṛhṇāti varṣma vā eṣā chandasāṃ varṣmainaṃ samānānāṃ gamayati pañcabhir gṛhṇāti pāṅkto yajño yāvān eva yajñas tam ālabdhaikaikām utsarjaṃ mimīte 'yātayāmnyāyātayāmnyaiva mimīta etāvatī vā āsām ekaikasyā vīryam āpyate tasmād imāḥ kāmaṃ prasārayati kāmaṃ pratyañcati daśa kṛtvo mimīte daśākṣarā virāḍ virājam evāpnoty atho vairājāḥ paśavaḥ paśūn evāvarunddhe dvir gṛhṇāti dve hi savane yāvān vai somo gṛhītaḥ sa yajamānasya yam abhyūhati sa sadasyānāṃ prajābhyas tvety abhy·hati gotrādgotrād dhi prasarpanty oṣadhayo vai somo 'parimitaṃ jīvanaṃ yat parimitaṃ gṛhṇīyāt parimitaṃ jīvanaṃ syād atha yad abhyūhaty aparimitasyāvaruddhyai yajamāno vai prajāpatiḥ prajā aṃśavo yat somam upanahyati prajānāṃ vā etat prāṇam upanahyati yad āha prajās tvānuprāṇantv iti prāṇam āsu dādhāra kṣaumam upanahyaty auṣadhaṃ vai kṣaumam oṣadhayaḥ somasya yoniḥ sva evainaṃ yonau dadhāti yajño yad agre devānām agachat taṃ rakṣāṃsy ajighāṃsan sa devatā vyavāsarpat sarvadevatyaṃ vai vāso yat kṣaumam upanahyati sarvābhir vā etad devatābhir yajñād rakṣāṃsy apahanty atho sarvābhir eva devatābhir yajñaṃ samardhayati
||3.7.4||āpannaṃ : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
niṣkhidanti : fn emended| ed|: niṣkhidanti
caturgṛhītam ājyaṃ bhavati catuṣpādo vai paśavaḥ paśūn evāvarunddhe hiraṇyam avadhāya juhoty āgneyaṃ ghṛtam agnijaṃ hiraṇyaṃ satanūr eva satejā hūyata eṣā vā agneḥ priyā tanūr yad ghṛtaṃ tejo hiraṇyaṃ yad dhiraṇyam avadhāya juhoty agner vā etat priyāṃ tanvaṃ tejasā samardhayaty atho rūpāṇy eva grāhayati paśavo vai ghṛtaṃ reto hiraṇyaṃ yad dhiraṇyam avadhāya juhoti paśuṣu vā etad reto dadhāti tasmād anasthakād retaso 'sthānvantaḥ paśavaḥ prajāyante baddhena juhoti tasmāt paśūnāṃ garbhā aprapādukāḥ prapādukāḥ paśūnāṃ garbhāḥ syur yad abaddhena juhuyād jūr asīti yad vāva javata ittham asā3d ittham asā3d iti tad asyā jūtvaṃ dhṛtā manaseti manasā hi vācaṃ dādhāra juṣṭā viṣṇavā iti yajñāyaivaināṃ juṣṭāṃ viṣṇave 'kas tasyās te satyasavasaḥ prasava iti vācā hi prasūtaṃ kriyate tanvo yantram aśīya svāhety āśiṣam evāśāste śukram asi candram asīty uddharati svargasya lokasya samaṣṭyai vāg vai somakrayaṇī śāsti vāvainām etat tasmāt prajāḥ sṛṣṭvā prajāyante vatso jātaḥ stanam ichati stanaṃ kumāra ichati cid asīti yad vāva cikitsata ittham asā3d ittham asā3d iti tad asyāś cittvaṃ manāsīti yad dhi manasā manyate yan manasābhigachati tad vācā vadati dhīr asīti yad vāva dhyāyatīittham asā3d ittham asā3d iti tad asyā dhītvaṃ dakṣiṇāsīti yat svid vācā dīyate tad asyā dakṣiṇātvaṃ yajñiyāsīti vāg ghi yajñiyā kṣatriyāsīti yaṃ hi vāg juṣate sa kṣatriyo 'ditir asy ubhayataḥśīrṣṇīti yat svid ādityaḥ prāyaṇīya āditya udayanīyas tad asyā ubhayataḥśīrṣatvaṃ sā naḥ suprācī supratīcī bhaveti suprācī hy eṣā prāyaṇīye supratīcy udayanīye
||3.7.5||asā3d : fn emended| ed|: asā3d
yat karṇagṛhītayā krīṇīyād vārtraghnī syād yañ śṛṅgābhihitayā manuṣyadevatyā yat padi baddhayā pitṛdevatyā yad abaddhayāyatā syād yad āha mitras tvā padi badhnātv iti mitrasyaivaināṃ pāśena yachati pūṣādhvanaḥ pātv itīyaṃ vai pūṣeyam evāsyā adhvānaṃ sambharatīndrāyādhyakṣāyetīndro vai devānām ojiṣṭhas tam evāsyā adhyakṣam akar anu tvā mātā manyatām anu pitety anumata evainaṃ mātrā pitrā bhrātrā sakhyā krīṇāti sā devi devam achehīti devī hy eṣā devaḥ soma indrāya somam itīndrāya hy eṣā somam achaiti rurdras tvāvartayatv iti rudram evāsyāḥ parastād dadhāti svasti somasakhā punar ehīti pratyakṣam evālabdha rudrāya vā etat paśūn apidadhāti yad āha rudras tvāvartayatu yad āha svasti somasakhā punar ehīti svastim evāsyai punar āvṛttāyai dadhāti vāg vai somakrayaṇī sā devarūpāṇi praviśati yad āha vasvy asi rudrāsītīdam asīdam asīti vāg vainām etad āha yadyad bhavati yad vā etat kiñca vadaty etāṃ vā etad āptvāvarunddhe ṣaṭ padāny anu niṣkrāmati ṣaḍ vā ahāni vāg vibhajyate na vai ṣaṣṭham ahar vāg ativadati sarvā vai ṣaṣṭhe 'han vāg āpyate yāvaty eva vāk tām āpnoti dakṣiṇenārdhena dakṣiṇam ardham anu niṣkrāmati tasmād dakṣiṇena hastenānnam adyate tasmād dakṣiṇo 'rdha ātmano vīryavattaras tasmād dakṣiṇam ardhaṃ vayāṃsy anu paryāvartante saptame pade juhoti sapta chandāṃsi chandāṃsi vāg yāvaty eva vāk tām āhutyāptvāvarunddhe sapta chandāṃsi sapta hotrāḥ sapta grāmyāḥ paśavaḥ paśūṃs tān evāvarunddhe bṛhaspatiṣ ṭvā sumne ramṇātv iti brahma vai bṛhaspatir brahmaṇaivaināṃ yachati rudro vasubhir ācaka iti rudram evāsyā vasubhir ākartāram akaḥ pṛthivyās tvā mūrdhann ājigharmīty eṣa vai pṛthivyā mūrdhā yad devayajanam iḍāyās pada iti gaur vā iḍā tasyā vā etat padaṃ ghṛtavati svāheti svāhākāreṇaivaināṃ yachati
||3.7.6||iti : fn should be ācakā iti (ācake and iti)
hiraṇyaṃ nidhāya juhoty agnimaty eva juhoty āyatanavaty andho 'dhvaryuḥ syād yad anāyatane juhuyāt paśavo vai ghṛtaṃ paśavaḥ padaṃ vajraṃ sphyo yat sphyena padaṃ parilikhati vajreṇa vā etad yajamānāya paśūn parigṛhṇāti viṣāṇayānuparilikhati sayonīn evāsmai paśūn parigṛhṇāti sthālyāṃ padaṃ saṃvapaty asyā vā eṣādhikriyata iyaṃ hi paśūnāṃ yoniḥ sva evainān yonau dadhāti śocanti vā etat paśavo yoneś chinnā yad apa upasṛjati śamayaty eva yajamānāya padaṃ prayachati tad adhvaryur apaśur bhavati yajamānāya hi paśūnt samprādād yad āha tava rāyā iti tad adhvaryuṃ paśuṣv ābhajati tenādhvaryuḥ paśumān gṛheṣu padaṃ nidadhāti gṛheṣv evāsya paśūn dadhāti svargo vai loka āhavanīyo yad āhavanīya upavaped anyaloke 'sya paśūn dadhyād gārhapatyā upavapati gārhapatyaṃ hi paśavo 'nūpa tiṣṭhante paśubhir evainaṃ samyañcaṃ dadhāti paśavo vai padam agnī rudro yad agnimaty upavaped rudrāyāsya paśūn dadhyād yatra śāntaṃ tad upopyaṃ paśūnām apradāhāya yat somakrayaṇyā patnīṃ saṅkśāpayanti mithunatvāya tvaṣṭrimantas tveti tvaṣṭā hi rūpāṇi vikaroti sapemeti sapād dhi prajāḥ prajāyante sūryasya cakṣur āruham ity eṣa vā apariparaḥ panthā arakṣasyo yenāsā āditya ety amuṣya vā etad ādityasya patha iti vṛṇakti vindate vasv iti vaso hy eṣa vindate yaḥ somaṃ krīṇāti ||
somavikrayint somaṃ te krīṇāni mahāntaṃ bahv arhaṃ bahu śobhamānaṃ kalayā te krīṇāni kuṣṭayā te krīṇāni śaphena te krīṇāni padā te krīṇāni || iti gor vā etan mahimānam udācaṣṭe 'tho mahayaty evainām atho akṣaraśo vā etad yajñaṃ mimīte suvāṅ nabhrāḍ aṅgāre bambhārā ity ete vai devānāṃ somarakṣaya etebhyo vā adhi chandāṃsi somam āharaṃs tebhya evainām anudiśaty atho yad evātra yajñasyopaśliṣṭaṃ tat parikrīṇīte daśabhiḥ krīṇāti daśākṣarā virāṭ tathā vairājaḥ kriyata ekādaśabhiḥ krīṇāti daśa vai paśoḥ prāṇā ātmaikādaśas tathā sarvaḥ kriyate dhenvā krīṇāty āśiram evāsya krīṇāty atho vācam eva gṛhṇāti hiraṇyena krīṇāti śukram evāsya krīṇāty atho teja eva gṛhṇāti vāsasā krīṇāti sarvadevatyam evāsya krīṇāty ajayā krīṇāti tapa evāsya krīṇāti yatra vā adaś chandāṃsi somam āharaṃs tāni tamasā na prājānaṃs tato gāyatry ajām ādāyodapatat sā vā ebhyaḥ prārocayat tato vai chandāṃsi somam āharaṃs tat somaṃ nā ājām iti vāvājānaḍuhā krīṇāti vahny evāsya krīṇāty ṛṣabheṇa krīṇāti sendram eva krīṇāti yad ṛṣabheṇa krīṇīyāt prajāpatinā vikrīṇīta vatsatareṇa sāṇḍena krayyasyendram ahaḥ krīṇāti na prajāpatinā vikrīṇīte mithunābhyāṃ gobhyāṃ krīṇāti mithunam evāsya krīṇāti
||3.7.7||somavikrayint : fn corrigenda| ed|: somavikrayit|
vikrīṇīta : fn emended| ed|: vikrīṇīte
krīṇāti : fn cf| oertel, zur kapiṣṭhala-kaṭha-saṃhitā, p| 25f|
somo vā amutrāsīt te devā gāyatrīṃ prāhiṇvann amuṃ somam āhareti sā vitataṃ yajñam avāpaśyat saikṣata yad yajñasyāntareṣyāmy ātmānam antareṣyāmīti tasyai vā etaṃ somo jīvagrahaṃ prābravīt svajā asi svabhūr asīti somasya vā eṣa jīvagrahaḥ somasya vā etaj jīvagrahaṃ gṛhṇīte nādhvaryuḥ san nārtim ārchati ya evaṃ veda varuṇo vā eṣa etarhi varuṇadevatyo yarhy upanaddho varuṇa enaṃ bhūtvā praviśed yad āha mitro nā ehi sumitradhā iti mitram evainam akaḥ śamayaty evendrasyorum āviśa dakṣiṇam ity aindro vai yajña indraḥ somasya yoniḥ sva evainaṃ yonau dadhātīndro vā etam agrā āgatam ūrū nyagṛhṇīta tāṃ vā etad anukṛtim ūrā āsādayate 'porṇute yathā śreyasy āyaty aporṇuta evaṃ tad urv antarikṣaṃ vīhīty antarikṣadevatyo vā eṣa etarhi pracyuta ito 'prāpto 'mutrādityāḥ sadā āsīdety ādityo vai yajño 'ditiḥ somasya yoniḥ sva evainaṃ yonau dadhāti varuṇaṃ vā enam etat santaṃ mitram akas tad enaṃ svayā devatayā vyardhayati yad āha ||
astabhnād dyām ṛṣabho antarikṣam amimīta varimāṇaṃ pṛthivyāḥ |
āsīdad viśvā bhuvanāni samrāḍ viśvet tāni varuṇasya vratāni ||
iti varuṇam evainam akaḥ svayaivainaṃ devatayā samardhayati vaneṣu vy antarikṣaṃ tatāneti vāsasā paryāṇahyati sarvadevatyaṃ vai vāsaḥ sarvābhir vā etad devatābhir yajñaṃ krītaṃ pariśrayati dhūr asi dhvara dhvarantam ity āha rakṣasāṃ dhvarāyai rakṣasāmantarityai vāruṇam asi varuṇas tvottabhnātv iti vāruṇaṃ hy eṣa etarhi varuṇadevatyaṃ manasācha yanti mahimānam evāsyācha yanty anasā vahanti tasmād anovāhyam oṣadhayaḥ phalaṃ pacyante śīrṣāhāryam oṣadhayaḥ phalaṃ pacyeran yat somaṃ krītaṃ śīrṣṇā hareyus tasmād girā oṣadhayaḥ śīrṣāhāryaṃ phalaṃ pacyante śīrṣṇā hi somaṃ krītaṃ haranti pracyavasva bhuvanaspatā iti bhūtānāṃ hy eṣa patir viśvāny abhi dhāmānīti viśvāni hy eṣa dhāmāny abhi pracyavate mā tvā paripariṇo mā paripanthino mā tvā vṛkā aghāyavo vidann iti yatra vā enam ada āhriyamāṇaṃ sāmigandharvo viśvāvasur amuṣṇāt tādṛśebhyo vāvāsmā etad rakṣobhyo bhīṣā svastim akar varuṇo vā eṣa krīto yajamānasya gṛham ohyate sa īśvaro 'śānto yajamānaṃ hiṃsitor yad āha namo mitrasya varuṇasya cakṣasā iti śamayaty eva śānta evohyate yajamānasyāhiṃsāyai sarvābhyo vā eṣa devatābhyā uhyate yad ekolmukena pratitiṣṭhet pitṛdevatyo 'sya yajñaḥ syād agnir mahat samādheyo 'gnir vai sarvā devatāḥ sarvābhir vā etad devatābhir yajñam āyantaṃ pratitiṣṭhaty agnīṣomau vā etau sambhavato yajamānaṃ vā etā abhisambhavetāṃ yajamānasya vā paśūṃs tad ya eṣa paśur dhāryate tam eva bhāgadheyam abhisambhavato devatā vā etaṃ paśuṃ dhāryamāṇaṃ nābhiprācyavantāsmin yajña āśaṃsamānād yo 'yam itaras tam agnīṣomā upaprācyavetāṃ tasmād eṣo 'gnīṣomīyo 'gnīṣomābhyāṃ vā eṣa medhāyātmānam ālabhate yo dīkṣate sa vā etenaiva paśūn ātmānaṃ niṣkrīṇīte sthūlaḥ pīvā syād ātmano niṣkrītyai tasmād agnīṣomīyasya paśor nāśitavyaṃ puruṣo hy etenātmānaṃ niṣkrīṇīte tasmād agnīṣomīye saṃsthite yajamānasya gṛhe 'śitavyaṃ tarhi niṣkrīto 'nṛṇo vārtraghnaṃ vā etat somo vai vṛtraḥ pūrvedyur vā indro vṛtram ahan pūrvedyur vāvainam etat sṛtvāthāparedyur abhiṣuṇoti varuṇapāśābhyāṃ vā eṣo 'bhidhīyate yo dīkṣate 'horātre varuṇapāśau yad divā saṃsthāpayed anunmukto varuṇapāśābhyāṃ syān naktaṃ saṃsthāpyo varuṇapāśābhyām evonmucyata ātmano 'hiṃsāyai
||3.7.8||yukto 'nyo 'naḍvān bhavati vimukto 'nyo 'thātithyaṃ nirvapati yajñasya santatyai patnyā hastān nirvapati patnī vai pārīṇahyasyeśe patnyaiva rātam anumataṃ kriyate yad vai patnī yajñe karoti tan mithunaṃ mithunatvāya vai patnyā hastān nirvapaty eṣa vai patnyā yajñasyānvārambho yad yajñe karoty anvārambhāya vai patnyā hastān nirvapaty agnes tanūr asi viṣṇave tveti gāyatrīṃ tena chandasā gṛhṇāti somasya tanūr asi viṣṇave tveti triṣṭubhaṃ tenātither ātithyam asi viṣṇave tveti jagatīṃ tenāgnaye tvā rāyaspoṣade viṣṇave tvety anuṣṭubhaṃ tena śyenāya tvā somabhṛte viṣṇave tveti gāyatrī vai śyenaḥ somabhṛt tāṃ vā etat punar ālabhate 'yātayāmnīṃ pāṅktatvāya pāṅkto yajño yāvān eva yajñas tam ālabdhaitad vai chandāṃsy agrahīt taiś chandobhir gṛhītair yajñaṃ gṛhṇāti yāvanto vā atithim anvāyanty api teṣāṃ bhāgaś chandāṃsi vā etam amuto 'nvāyanti tebhya eṣa bhāgaḥ krīyate varuṇo vai yajñaḥ krīto viṣṇuḥ pratataḥ pratato vā etarhi yajñas tasmād vaiṣṇavo navakapālo bhavati trivṛtaṃ vā etad yajñamukhe vyāyātayanti trivṛtā prayanti te vai trayas trikapālās trikapālo vaiṣṇavo devatayā viṣṇuṃ vai devā ānayan vāmanaṃ kṛtvā yāvad ayaṃ trir vikramate tad asmākam iti sa vā idam evāgre vyakramatāthedam athādas tasmāt trikapālo vaiṣṇavaḥ somasya vā etad ātithyaṃ yad ātithyam athavā etad agner ātithyaṃ yad agnā agniṃ manthanty atho yajñāya vā etat krītāya devatāṃ janayanty atho teja evāsmai janayanty atho upasatsu vāvāsmā etad vīraṃ janayanty ā hāsya vīro jāyate ye vai devāḥ sādhyā yajñam atyamanyanta teṣāṃ vā etad yad atiriktaṃ yajñe kriyate 'tiriktaṃ vā etad yajñe kriyate yad agnā agniṃ juhvati yac caṣālād uparyūpasya tad evaināṃ spṛśati saṃsthāpyā3n na saṃsthāpyā3m iti mīmāṃsante yat saṃsthāpayed yajñamukhe yajñaṃ saṃsthāpayed ātithyaṃ vā upasadāṃ prayājās tānūnaptram āśīs tasmād iḍāntam eva kāryam ātithyaṃ vā upasadāṃ prayājās tasmāt tā aprayājā upasado vā ātithyasyānuyājās tasmāt tās tisras trayo hy anuyājāḥ śiro vā ātithyaṃ grīvā upasado 'thaiṣa itaro yajñaḥ saṃhitaḥ prajāpater vā etāni pakṣmāṇi yad aśvavārā asya bhruvā ikṣukāṇḍe yajñamukhaṃ prajāpatir yajñamukhād evādhi yajñamukhaṃ pratanute 'śvo vai medhyo yajñas prajāpatiḥ prājāpatyo 'śvas tasmād āśvavāraḥ prastaraḥ kārṣmaryamayāḥ paridhayo bhavanti rakṣasām apahatyai
||3.7.9||pārīṇahyasyeśe : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
devā anyonyasya śraiṣṭhye tiṣṭhamānāś caturdhā vyudakrāmann agnir vasubhiḥ somo rudrair indro marudbhir varuṇa ādityais tān vā etena bṛhaspatir ayājayat teṣām indro 'bhavat tad ya etena yajate bhavati te vā anyonyasyābhidrohād abibhayus teṣāṃ yāḥ priyās tanvā āsaṃs tāḥ samavādyaṃs tāḥ samavāmṛśan ||
śraiṣṭhye : fn emended| ed|: ścaiṣṭhye|
yo nas tan napād yo no 'nyonyasmai druhyād ita eva saṃ nirṛchāt || iti te yadā samavāmṛśaṃs tato devā abhavan parāsurās tad ya evaṃ vidvāṃsaḥ samavamṛśanti bhavanty ātmanā paraiṣāṃ bhrātṛvyā bhavanti yaṃ kāmayeta ṛdhnuyād iti taṃ prathamam avamarśayed ṛdhnoti yadi kāmayeta sarve sadṛśāḥ syur iti sarvānt sahāvamarśayet sarve ha sadṛśā bhavanti ye vai te samavāmṛśann api vā idānīṃ te 'nyonyasmai na druhyanti tasmāt satānūnaptriṇe na drogdhavai yad druhyet priyāyai tanvai druhyet te vā amuṣminn āditye priyās tanvaḥ sannyadadhata tasmād eṣa tejiṣṭhaṃ tapati tasmāt sūryadevatyā hi sarve somā gṛhyante 'tho atra vai devānāṃ priyās tanvas tā evāvarunddha āpataye tvā gṛhṇāmīty agnaye tena vasubhyo gṛhṇāti paripataye tveti somāya na rutedrebhyas tanūnaptrā itīndrāya tena marudbhyaḥ śakmane śākvarāyeti varuṇāya tenādityebhya etebhyo vai tad devebhyo 'gre gṛhyate tebhya evainad gṛhṇāti catur gṛhṇāti caturdhā hi te vyudakrāmann āpataye tvā gṛhṇāmīty ātmānam eva tena gṛhṇāti paripataye tveti prajāṃ tena tanūnaptrā iti yajñaṃ tena śakmane śākvarāyeti paśūṃs tena yo vai devānt sādhyān veda sidhyati ha vā asmai yatra kāmayeta iha me sidhyed itīme vai lokā devāḥ sādhyā ātmānam eva dīkṣayā spṛṇoti prajām avāntaradīkṣayā santarām mekhalām āyachate kanīyo vratam upaity antarā hy ātmānaṃ prajā dvivratena bhavitavyaṃ dvau vā ṛtū ahaś ca rātriś ca yad ekavrataḥ syāt patnīm antariyād yā te agne rudriyā tanūr iti vrataṃ vratayaty eṣā vā asminn etarhi devatā tāṃ prīṇāti tasyāṃ hutaṃ vratayati yad eto 'nyathā vratayed rudra enam abhimānukaḥ syād devatābhir vā eṣa sāyujyaṃ gachati yo dīkṣate yañ śītābhir mārjayeta śamayeyur atho yathedam adbhir agnir upasṛṣṭa evaṃ syād atha yat taptābhir mārjayate śāntyay atho tejo vai madantīs teja evāvarunddhe ||
yo : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
kāmayeta : fn sandhi is not working here|
eto : fn mss| ed|: yadeto
ity uparikāṇḍe saptamaḥ prapāṭhakaḥ
||3.7.10||