tṛtīyakāṇḍe aṣṭamaḥ prapāṭhakaḥ
tṛtīyakāṇḍe aṣṭamaḥ prapāṭhakaḥ
asurāṇāṃ vā eṣu lokeṣu pura āsann -
ayasmayy asmiṃl loke,
rajatāntarikṣe,
hiriṇī divi|
te devāḥ saṃstambhaṃsaṃstambhaṃ parājayanta|
anāyatanā hy āsan|
ta etāḥ pratipuro 'manvita - havirdhānaṃ divy, āgnīdhram antarikṣe, sadaḥ pṛthivyām|
te 'bruvann upasīdāmopasadā vai mahāpuraṃ jayantīti|
ta upāsīdaṃs,
tad upasadām upasattvaṃ;
tān ebhyo lokebhyaḥ prāṇudanta|
ta ebhyo lokebhyaḥ praṇuttā ahar - aśrayanta yat prātar upasadam, upāyann ahna enāṃs tena prāṇudanta te 'hnaḥ praṇuttā rātrīm aśrayanta yat sāyam upasadam upāyan rātryā enāṃs tena prāṇudanta tato devā abhavan parāsurās tad ya evaṃ vidvān upasadam upaity ahorātrābhyām eva bhrātṛvyam ebhyo lokebhyaḥ praṇudate bhavaty ātmanā parāsya bhrātṛvyo bhavaty atha vai tarhi neṣur āsīt te devā etām iṣuṃ samaskurvann agniṃ śṛṅgaṃ somaṃ śalyaṃ viṣṇuṃ kulmalaṃ te 'bruvan ka imām iṣum avasrakṣyatīti te devā abruvann ayam eva rudra iti so 'bravīd bhāgo me 'stv iti vṛṇīṣvety avadan so 'bravīn naivam ekaś caneṣum astām mīmāṃsātā iti tasmād etasyeṣur astā na mīmāṃsitavyā ||
satyaṃham || ity eva brūyāt tāṃ vai rudro vyasṛjad eṣa hi devānāṃ krūratamas tayemāḥ puro 'bhinad agninā vai sa tās tejasābhinat tasmād agniḥ prathama ijyate yad anyāṃ devatāṃ pūrvāṃ yajed avīryavatīḥ syur aṣṭau kṛtvo juhvāṃ gṛhṇāti catur upabhṛti pūrvārdho hīṣoḥ samāhitatamaḥ sakṛt parāṅ atikrāmati sakṛd dhy eveṣuḥ parācy apatad atikramyāśrāvayati yajñasyābhijityai yad anatikramyāśrāvayed anabhijito 'sya yajñaḥ syāt sruveṇopasado juhoti purāṃ vā eṣa jitānām anvāroha ekām ekāhaṃ juhoty ekām ekāham ekāṃ hi ta ekāham ajayann ekām ekāhaṃ tisra upasado juhoti trayo vā ime lokā eṣāṃ lokānām abhijityay agninā vai mukhena devā imāṃl lokān anvavāyann upasadbhir asurān parāṇudyāgninā vā etan mukhena yajamāna imāṃl lokān anvavaity upasadbhir bhrātṛvyaṃ parāṇudya yāḥ sāyam anuvākyās tāḥ prātar yājyāḥ syur yāḥ prātar anuvākyās tāḥ sāyaṃ yājyāḥ syus tathobhayīr vīryavatīr bhavanti
||3.8.1||ayaḥ prathamāyām avadhāya juhoti rajataṃ madhyamāyāṃ haritam uttamāyām etad vai bṛhaspatir devebhyaḥ pūrjayanam akarod yatra puraṃ yudhyeyus tad etābhir juhuyāt sarā vā eṣā yajñasya tasmād yat kiñca prācīnam agnīṣomīyāt tad upāṃśu caranty atha vā etad agnīṣomīyaṃ prati vācaṃ visṛjante yajñam evāptvā vācaṃ visṛjante ghṛtaṃ vai devā vajraṃ kṛtvā somam aghnan srucau bāhū tasmāt srucau saumīm āhutiṃ nāśāte avadhiṣur vā etat somaṃ yad asya srucau cājyaṃ cāntikam abhārṣur yad āhāṃśuraṃśuṣ ṭe deva somāpyāyatām iti yad evāsya ghnantaḥ krūram akraṃs tad akrūram akas tad āpyāyayati sarva ṛtvijā āpyāyayanti sarve hi tāntaṃ bhiṣajyanti yanti vā ete 'smāl lokād ye somam āpyāyayitum udasthuḥ parāñco hi yantīśvarāḥ prametor yad āhaiṣṭā rāyā eṣṭā vāmāni preṣe bhagāyeti tenāsmāl lokān naiti tenāsmiṃl loke dhṛtā anayor vā eṣa garbha ābhyām eṣa āvṛścate yaḥ somaṃ hanti yad āha namo dive namaḥ pṛthivyā ity ābhyām eva namo 'kar ātithyaṃ vā upasadāṃ prayājās tānūnaptram āśīs tasmān na hotāraṃ vṛṇīte nārṣeyam ||
āha : fn āheṣṭā with following eṣṭā|
sīda hotaḥ || ity evāha caturvratas tisraś catvāri hīṣoḥ parṇāni trivratas tisras triṣandhir hīṣuḥ śṛṅgaṃ śalyaḥ kulmalaṃ dvivratas tisro dviṣandhir hīṣuḥ śalyaś ca kulmalaṃ caikavratas tisra ekā hy eveṣur eṣā vai parovarīyasī dīkṣā kanīyo vratam upaiti jyāyāṃsaṃ lokam abhijayaty ekavratas tisro dvivratas tisras trivratas tisraś caturvratas tisra eṣā vā utkrāmantī svargakāmasyottaramuttaraṃ śvaḥśvaḥ śreyān bhavati ya evaṃ veda yad dvādaśāgniṣṭomasyopasadaḥ syur aśāntā nidaheyur yat tisro 'hinasya yathā garīyān bhāra uṣṇihāṃ niśṛṇāty evaṃ tat tat tisra evāgniṣṭomasyopasadaḥ kāryā dvādaśāhinasya savīryatvāya
||3.8.2||niśṛṇāty : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
abhyardho vai devebhyo yajña āsīt te nāvidur iha vā sa iha vety asti yajña iti tv avidus tena vai saṃsṛṣṭim aichaṃs taṃ praiṣam aichan tan nāvindaṃs taṃ vayāṃsy uparyupari nātyayataṃs tam indra uparyupary atyakrāmat tam acāyat so 'ved aciked vai meti so 'bravīt ko 'sā ity ahaṃ durge hantety atha kas tvam asīty ahaṃ durgād āharteti so 'bravīd durge vai hantāvocathā ayaṃ varāha āmukha ekaviṃśatyāḥ purāṃ pāre 'śmamayīnāṃ tasminn asurāṇāṃ vasu vāmam antas taṃ jahīti tasyendro drumbhūlyābhyāyatya purastād bhittvā hṛdayaṃ prāvṛścad etad vā eṣābhyanūktā ||
atividdhā vithureṇā cid astās triḥsapta sānu saṃhitā girīṇām |
na tad devo na martyas tuturyād yāni pravṛddho vṛṣabhaś cakāra || iti so 'bravīd durgād vā āhartāvocathā etam āhareti taṃ vai viṣṇur āharad yajño vai viṣṇur yajño vai tad yajñam asurebhyo 'dhy āharad yajñena vai tad yajñaṃ devā asurāṇām avindantaitad vā eṣābhyanūktā ||
viśvet tā viṣṇur ābharad urukramas tveṣitaḥ |
śataṃ mahiṣān kṣīrapākam odanaṃ varāham indra emuṣam || iti tad vai devā yajñam avindan yad vai tad yajñam avindaṃs tad devāyajanasya devayajanatvaṃ yad devayajanam ichanti yajñam ichanti yad vindanti yajñaṃ vindanti yad vāva yajamāno joṣayate tad devayajanaṃ yajñaṃ vāvaitad yajamāno joṣayate 'surāṇāṃ vā iyam agra āsīd yāvan niṣadya parāpaśyaṃs tad devānāṃ te devāḥ salāvṛkīm abruvan yāvad iyaṃ triḥ samantaṃ paryeti tad asmākam iti sā vā imāṃ triḥ samantaṃ paryait tad vai devā imām avindanta tad vedyā veditvaṃ viṣṇuṃ vai devā ānayan vāmanaṃ kṛtvā yāvad ayaṃ trir vikramate tad asmākam iti sa vā idam evāgre vyakramatāthedam athādas tad vai devā iha mām avindanta tad vedyā veditvaṃ sarvā vā iyaṃ pṛthivī vedir iyaṃ mekhalam iti tv evāsyā yajamānaḥ parigṛhṇīte yāvadyāvad vai yajamāno vedyāḥ kurute tāvatāttāvattāt pṛthivyā jayati tasmān mahatī kāryā jyāyasījyāyasī devāś ca vā asurāś cāspardhanta tad yat kiñcāsurāṇāṃ svam āsīt tad devā vedyāvindanta tad vedyā veditvaṃ teṣāṃ yat priyaṃ vasv āsīt tenāpādhāvann anena cin mucyāmahā iti tad devā uttaravedyāvindanta tad uttaraṃ vai śreyo 'vidāmahīti tad uttaravedyā uttaraveditvaṃ tad ya evaṃ vidvān vediṃ cottaravediṃ ca kurute 'bhipūrvam eva sapatnasya bhrātṛvyasya vasu vedo vṛñjāna eti
||3.8.3||'vidāmahīti : fn corrigenda| ed|: vidāmahīti|
ṣaṭtriṃśat prakramāḥ prācī caturviṃśatir agreṇa triṃśaj jaghanena tathā virājā sammitātho chandāṃsi vai virāṭ chandāṃsi vāvāsyaitad yajñamukhe yunakty etad vā eṣābhyanuktā ||
indrāṇī patyā sujitaṃ jigāyodaṃśena patividye bibheda |
triṃśad yasyā jaghanaṃ yojanāny upasthā indraṃ sthaviraṃ bibharti || iti yad vāva prācīnapravaṇaṃ tad devayajanaṃ prāñcaṃ hi taṃ śayānam avidann atha yat prācīnapravaṇam udīcīnāpanataṃ tad yajeta yaḥ kāmayetobhayor lokayor ṛdhnuyām ity ubhayor vā etal lokayor ubhayor eva lokayor ṛdhnoty atha yasya devayajanasyottarād anyad devayajanaṃ tad yajeta yaḥ kāmayetābhi mottaro yajño named ity etad vā uttarāvan nāma devayajanam abhy enam uttaro yajño namaty atha yasya devayajanasya madhyato bahulā oṣadhayas tat paśukāmo yajeta paśavo vā oṣadhayaḥ paśumān bhavati yat samaṃ pratiṣṭhitaṃ tad gataśrīr yajeta pratiṣṭhitaṃ vā etat pratiṣṭhita eṣa yo gataśrīs tad evainaṃ pratiṣṭhāpayati pāpo hi sa tataḥ pracyavamāno 'tha yasya devayajanasyāpaḥ purastāt tad yajeta yaḥ kāmayetābhi mottaro yajño named ity etad vai purohavir nāma devayajanam abhy enam uttaro yajño namaty atha yasya devayajanasya panthāḥ purastād iriṇaṃ vā karto vā bhrātṛvyavān yajetaitad vā āptaṃ devayajanaṃ sadevaṃ yad dhi devayajanād devayajanam uñśiṃṣed bhrātṛvyāya lokam uñśiṃṣed atha yasya devayajanasyāhavanīyād anyāḥ prācīr āpo dhāvanti gārhapatyād anyāḥ pratīcīs tad yajeta yaṃ talpe vā pātre vā mīmāṃserann anuṣakto hi vā eṣa pāpmanāthaitan mīmāṃsanta etad vai vyāvṛttaṃ pāpmanā pāpmanaivainaṃ vyāvartayanti yad vai yajñaḥ santiṣṭhate prācīnam asya samṛddham eti pratīcīnaṃ vyṛddhaṃ paśavo vai yajñasya samṛddham āpaḥ khalu vai paśavo yat pratyaṅṅ avabhṛtham abhyaveyād yajñasya vyṛdhyena vyṛdhyetātha yat prāṅ avabhṛtham abhyavaiti yajñasya vā etat samṛdhyena samṛdhyate yat tryunnataṃ tad bhrātṛvyavān yajeta yasyāhavanīyaṃ ca havirdhānaṃ cāntaronnataṃ yasya havirdhānaṃ ca sadaś cāntaronnataṃ yasya sadaś ca gārhapatyaṃ cāntaronnatam ato vai viṣṇur imāṃl lokān udajayad viṣṇor evojjitam anv imāṃl lokān ujjayati praibhyo lokebhyo bhrātṛvyaṃ nudate 'tha yasya devayajanasya dakṣiṇata unnataṃ tad bhrātṛvyavān yajetaitāṃ vai diśaṃ devā asurān praṇudya svargaṃ lokam āyann athaibhyo 'mum ādityaṃ paridhiṃ paryadadhur apunarābhāvāyaitāṃ vā etad diśaṃ yajamāno bhrātṛvyaṃ praṇudya svargaṃ lokam ety athāsmā amum ādityaṃ paridhiṃ paridadhāty apunarābhāvāya sthale yajeta yaḥ kāmayetobhayeṣāṃ devamanuṣyāṇāṃ prakāśaṃ gacheyam iti prakāśo vai nāmaitad devayajanam ubhayeṣāṃ devamanuṣyāṇāṃ prakāśaṃ gachaty abhiśasyamānaṃ yājayet parokṣaṃ guhā vane parokṣaṃ pṛṣṭhāny apeyuḥ parokṣaṃ vā eṣa yam abhiśaṃsanti parokṣam evāsmād guhā pāpīyāṃ vācaṃ karoty atha yasya hotā prātaranuvākam anubruvann agnim apaḥ sūryaṃ tāni paśyet tad brahmavarcasakāmo yajeta brahmavarcasaṃ vā agnir brahmavarcasam āpo brahmavarcasam asmā ādityo brahmavarcasam eva sandadhāti brahmavarcasī bhavaty atha yasya devayajanasyānyāanyā madhyato bahulā oṣadhayo 'to vā aṅgirasaḥ paśūn asṛjanta tat paśukāmo yajetātha yasya devayajanasya madhyata unnatam ato vā aṅgirasaḥ svargaṃ lokam āyaṃs tat svargakāmo yajeta nirvaske 'bhicaran yajeta yathaivaitaṃ nirṇayaty evaṃ taṃ nirṇayati yam abhicarati yat kāryam iva syāt tad yajeta yaḥ kārya iva syād ātmā vai devayajanaṃ karoty evainaṃ ye yuvāna ārṣeyā ṛtvijo vahnayas tad devayajanaṃ tasmād āhur yuvaivārtvijīnā ity agnir vāva devayajanaṃ tad ya evaṃ vidvān yatraiva kvacāgnim ādhāya yajate devayajana eva yajate
||3.8.4||praibhyo : fn emended| ed|: praibhyau|
yad vā asyā yajñiyaṃ medhyaṃ yat sadevaṃ tad utkramyātiṣṭhad antarā devāsurānt saṃyatānt siṃhīrūpam iva bhūtvā te 'vidur yatarān vā iyam upāvartsyati ta idaṃ bhaviṣyantīti tasyāṃ vā ubhaya aichanta sā nānyatarāṃścanopāvartata tāṃ devā apāśāsur upa nā āvartasveti sābravīd bhāgo me 'stv iti vṛṇīṣvety abruvan sābravīn mām eva parvām agner vyāghārayāt sa yatkāmo māṃ vyāghārayāt tam eva sa kāmam aśnuvad iti tāṃ devāḥ pūrvām agner vyāghārayaṃs tato devā abhavan parāsurās tad ya evaṃ vidvān etāṃ pūrvām agner vyāghārayati bhavaty ātmanā parāsya bhrātṛvyo bhavati yad vai tad utkramyātiṣṭhad antarā devāsurānt saṃyattānt siṃhīrupam iva bhūtvā sā vā uttaravedis taptāyanī me 'sīti taptā hi te tām avindanta vittāyanī me 'sīti vittā hi te tām avindantāvatān mā nāthitam iti nāthitāṃ hi sā tān āvad avatād vyathitam iti vyathitāṃ hi sā tān āvad etadetad vā etayā devā asurāṇām avindantaitadetad evaitayā yajamāno bhrātṛvyasya vṛṅkte 'gne aṅgiro yo 'syāṃ pṛthivyām adhyasīti ya evaiṣu triṣu lokeṣv agnayas tān evāvarunddhe vider agne nabho nāma yattā iti nabho hi nāma so 'gnir āsīd jānudaghnaṃ kheyametāvatī vā asyāḥ pṛthivyā jīvaṃ yajñiyaṃ tad evāvarunddhe siṃhīr asi mahiṣīr asīti siṃhīrūpam iva hi tan mahiṣīrūpam iva bhūtvātiṣṭhad devebhyaḥ śundhasva devebhyaḥ śumbhasveti devebhya evaināṃ śundhanti devebhyaḥ śumbhanti niḥsārayati yad evāsyā udghnantaḥ krūram akraṃs tad akrūram akas tan niḥsārayatīndraghoṣās tvā purastād vasubhiḥ pāntv ity etaddevatyā vā imā diśo yathādevatam evaināṃ praukṣīd ato vai devā asurān manasā vinudya svargaṃ lokam āyaṃs ta etā devatā antato 'dadhatāsurāṇām ananvagbhāvāyāto vā etad yajamāno bhrātṛvyaṃ manasā vinudya svargaṃ lokam eti sa etā devatā antato dhatte bhrātṛvyasyānanvagbhāvāya te 'kāmayanta sapatnaṃ bhrātṛvyaṃ sahemahīti siṃhīr asi sapatnasāhī svāheti tam eva tena kāmam āśunuvata sapatnaṃ bhrātṛvyaṃ sāḍhvā te 'kāmayanta paśavo naḥ syur iti siṃhīr asi rāyaspoṣavaniḥ svāheti tam eva tena kāmam āśnuvata sapatnaṃ bhrātṛvyaṃ sāḍhvā paśūn bhittvā te 'kāmayanta prajānaḥ syād iti siṃhīr asi suprajāvaniḥ svāheti tam eva tena kāmam āśnuvata siṃhīr asy ādityavaniḥ sajātavaniḥ svāhety ādityābhir hi sā prajābhiḥ saha te 'kāmayanta devā no yajñaṃ vidyur iti siṃhīr asy āvaha devān devāyate yajamānāya svāheti tam eva tena kāmam āśnuvata bhūtebhyas tvety uddiśati devā hy eva bhūtā yatra vā ado 'gnir hotrād bhīṣāpākrāmat sa sarveṣu bhūteṣv avasad yāṃ paśuṣv avasat tām anāchinnastukasyāntarāśṛṅgam avasad yāṃ vanaspatiṣu pūtudrau yām oṣadhīṣu tāṃ sugandhitejane yat sambhārānt sambharati yad evātrāgner nyaktaṃ tat sambharati yāni vā ado 'gnir asthāny adhūnuta sa pūtudrur abhavad yan māṃsaṃ tad guggulu yat pūyitam upaśliṣṭaṃ sa sugandhitejano yad ete sambhārā bhavanti yad evātrāgner nyaktaṃ tasyāvaruddhyai viśvāyur asi pṛthivīṃ dṛṃhety eṣāṃ hy ete lokānāṃ vidhṛtyai paridhīyante dhruvakṣitir asy antarikṣaṃ dṛṃhety antarikṣaṃ hi yajño 'cyutakṣid asi divaṃ dṛṃheti divam evainam ajīgamad agner bhasmāsy agneḥ purīṣam asīty agner hy etad bhasmāgneḥ purīṣaṃ devapātraṃ vā uttaravedi devebhyo devapātraṃ procyaṃ vaibhrājā devā yad āha vibhrāḍ bṛhat pibatu somyaṃ madhv iti devebhyo vā etad devapātraṃ prāha pra vasīyasaḥ pātram āpnoti brāhmaṇaṃ tu pātre na mīmāṃseta yaḥ pātriya iva syāt
||3.8.5||bhīṣāpākrāmat : fn emended| ed|: hotrādiṣāpākrāmat|
etāvatī vā iyaṃ pṛthivī yāvatī vedir aparimitād vā etad bhrātṛvyaṃ nirbhajya yajamānāya parigṛhṇāty ṛkṣaṃ vā amedhyam āpo havir yat prokṣati medhyam evainat karoty ṛkṣaṃ vā amedhyaṃ yad barhiḥ stṛṇāti medhyām evaināṃ karoty etāvatī vā iyaṃ pṛthivī yāvatī vediḥ prajā barhir yad barhiḥ stṛṇāty asyāṃ vā etat prajāḥ pratiṣṭhāpayati yajamāno vai prastaraḥ prajā barhir yat prastaram uttaraṃ barhiṣaḥ sādayati yajamānaṃ vā etad upariṣṭād āsāṃ prajānāṃ dadhāty atha yat tṛṇe antardadhāti tena yajamāno yajamānena vyāvartate bahulaṃ barhiḥ stṛṇāty akṣodhukā asya paśavo bhavanti prācīnaṃ barhiḥ stṛṇāti prāṅ hi yajño yat pratīcīnaṃ stṛṇīyāt pratyādājyāsya rāṣṭraṃ ghātukaṃ syād deveṣur vai vedir yatra vai deveṣvā sannatayā kāmayate tad dhanti yad vediṃ kalpayati deveṣuṃ vā etat sannamati tayā sannatayā yatra yajamānaḥ kāmayate tad dhanti trayo vai pūrve 'gnayaḥ prādhanvan havyaṃ devebhyo vahanto vaṣaṭkāraḥ prāvṛścad atha yo 'yam idānīṃ sa bhīṣāpādravad īdṛg u sa āriṣyatīti taṃ devā apāśāsur upa nā āvartasveti so 'bravīd bhāgo me 'stv iti vṛṇīṣvety abruvan so 'bravīt trayo vai me pūrve bhrātaraḥ prādhanvan havyaṃ devebhyo vahanto vaṣaṭkāraḥ prāvṛścat teṣāṃ bhāgo 'stv iti vṛṇīṣvety abruvan so 'bravīd yad eva kiñcāhutaṃ bahiṣparidhi skandet tad eva teṣāṃ bhāgadheyam asad iti teṣāṃ vā etad bhāgadheyam asthanvanto hi vai ta āsann atha te prādhanvan so 'bravīd asthāni nu dhaviṣye 'thopāvartsyāmīti te vā anvāyaṃs te samantaṃ paryaviśan yajñasya gopīthāyāyaṃ vāva yajñāyopadhīyate 'yaṃ yajamānāyāyaṃ bhrātṛvyāyemau prataraṃ karotīmam apataraṃ yajñena vā etad yajamānaṃ prataraṃ karoti yajñenāsya bhrātṛvyam apataraṃ karoti sandhiṃ pratijuhoti na hy agnim āhutis tarati mukhata evainān prīṇāty atho sutīrthena vā etad āhutīs tārayaty ayaṃ vāva bhūpatir ayaṃ bhuvanapatir ayaṃ bhūtānāṃ patir atha yo 'yam idānīṃ sa bhūtir yad āhutaṃ bahiṣparidhi skandet tad abhimantrayeta ||
karoti : fn emended| ed|: karoti
bhūpataye svāhā bhuvanapataye svāhā bhūtānāṃ pataye svāhā || iti bhāgadheyaṃ vāvaiṣām etat prīṇāty evainān atho haviṣā vā etat skannena dvitīyām āśiṣam avarunddha etad dha sma vā āhāruṇa aupaveśiḥ kim u sa yajñena yajeta yo haviṣā skannena dvitīyām āśiṣam avarundhaṃ na vidyād iti tad dvitīyām evaitenāśiṣam avarunddhe
||3.8.6||ye purā granthayo bhavanti tān visraṃsayanti mānuṣasya vyāvṛttyai praṇenijati yad evainayor abhiniṣaṇṇaṃ śamalam amedhyaṃ tañ śundhanti yuñjate mana uta yuñjate dhiyā iti juhoti yuktyā eva sāvitryā juhoti savitṛprasūte eva pravartete havir vai havirdhāne yad upānakti havirbhūta eva pravartete atho abhivṛtte eva patny upānakti yad vai patnī yajñe karoti tan mithunaṃ mithunatvāya vai patny upānakty eṣa vai patnyā yajñasyānvārambho yad yajñe karoty anvārambhāya vai patny upānakti prācīnam upānakti prāṅ hi yajñas trir anyat trir anyad upānakty aparimitaṃ hi manuṣyā upāñjanti dakṣiṇata upānakty udīcī hy ete manuṣyalokam upāvartete nirṛtigṛhīto vā eṣa ubhayataḥ sandaṣṭaḥ śuṣko yad upānakti śamayaty eva śuṣko vā eṣa durvāg yajamānasya gṛham āvadati sa īśvaro 'śānto yajamānaṃ hiṃsitos tad anugṛhṇanto yanti yady utkṣvedet suvāg āvada deva duryān iti vadec chamayaty evātho śamayitvaivāśiṣam āśāste havir vai havirdhāne stīrtvā vai barhir havir āsādayanti tasmāt prastaraṃ stīrtvā pravartayanti havir vai havirdhāne anūcyamānāsu vai sāmidhenīṣu havir āsādayanti tasmāt pravartyamānayor hotānvāheme vā ete ime vā etat pravartayanti yad dhavirdhāne tasmāt pūrvasyā janatātā aparā janatā kṣetram abhyārohukā te yarhi pravartayeyus tarhi hotānubruvan manasā padā tāṃ janatāṃ pratinuded apa janyaṃ bhayaṃ nudeti viḍ vā eṣā viśaṃ vā etat pratinudate 'nabhyavacārukāsya viṭ kṣetraṃ bhavati nīyānaṃ vai rakṣāṃsi yajñam avayanti yad vartmani juhoti rakṣasām apahatyai vaiṣṇavyā juhoti viṣṇur vai yajño viṣṇunaiva yajñena yajñād rakṣāṃsy apahanti yad gāyatryā juhotīmāṃ tenākramate yat triṣṭubhāntarikṣaṃ tenātha yad āhavanīyaṃ gachataḥ svargaṃ tena lokaṃ trīn prakramān prativikramate trayo vā ime lokā imān eva lokān yajamānāyoñśiṃṣati vaiṣṇavam asi viṣṇus tvottabhnātv iti vaiṣṇavaṃ hi havirdhānaṃ divo viṣṇa uta vā pṛthivyā iti dakṣiṇasya havirdhānasya methīn nihanti mukhata eva yajñasyāśiṣam avarunddhe yam adhvaryuḥ prathamaṃ granthiṃ grathnāti taṃ prathamaṃ visraṃsayati yad anyaṃ pūrvaṃ visraṃsayed amehena pramīyeta viṣṇor nu kaṃ vīryāṇi pravocam ity uttarasya havirdhānasya methīn nihanti vaiṣṇavyā vaiṣṇavaṃ hi havirdhānaṃ svayaiva devatayā yo askabhāyad uttaraṃ sadhastham ity ado vā uttaraṃ sadhastham amuṣminn eva havirdhānaṃ samminoti ||
ā vām upastham adruhā devāḥ sīdantu yajñiyāḥ |
ihādya somapītaye || iti ya eva devā yajñiyās tān havirdhānā āsādayati tāṃ śvo bhūte 'bhiyajate daṇḍo vā etad auparo vaṣaṭkāreṇa nirahan yac chadir abhinidadhāty apihityā achidratvāya viṣṇoḥ pṛṣṭham asīty ada eva viṣṇo rarāṭam asīty ada eva viṣṇoḥ śipre sthā itīme eva mukhato vā etat svayā devatayā śiro yajñasya sambharati viṣṇoḥ syūr asīti tasmād idaṃ śiraḥ ṣoḍhāviṣkṛtaṃ pra tad viṣṇuḥ stavate vīryeṇeti prāṅ uktramya vadaty ato vai viṣṇur imāṃl lokān udajayad viṣṇor evojjitim anv imāṃl lokān ujjayati praibhyo lokebhyo bhrātṛvyaṃ nudate
||3.8.7||devasya tvā savituḥ prasava iti savitṛprasūta evainām ādatte 'śvinor bāhubhyām ity aśvinau vai devānām adhvaryuḥ pūṣṇo hastābhyām iti devatābhir evābhrir asi nārir asīti krūram iva vā etad yad abhriḥ śamayaty evedam ahaṃ rakṣaso grīvā apikṛntāmīty āha rakṣasāṃ dhvarāyai rakṣasām antarityaīdam ahaṃ some samāno yo 'samāno 'rātīyati tasya grīvā apikṛntāmīti samāno vā hy asamāno vārātīyati sarvam evaitayā paryāpat prāṇā vā uparavāḥ śiro havirdhānaṃ śīrṣan vā ime prāṇās tasmād dhavirdhāne 'ntar vā ime śīrṣan prāṇās tasmād antaś catvāro vā ime śīrṣan prāṇās tasmāc catvāraḥ santṛṇṇāḥ paraḥ santṛṇṇā hi paraḥ prāṇā vidhṛtā upariṣṭād vidhṛtā hīma upariṣṭāt prāṇāḥ pūrvārdhe vā ime mukhasya prāṇā etat khalu vai havirdhānasya pūrvārdhaṃ yad dakṣiṇaṃ havirdhānaṃ tasmād dakṣiṇe havirdhāne bṛhann asi bṛhadrāyā iti devā hy eva bṛhad bṛhatīm indrāya vācaṃ vadety aindro hi yajño rakṣohaṇaṃ valagahanam ity āha rakṣasāṃ dhvarāyai rakṣasām antarityai vaiṣṇavīm iti viṣṇur hi yajño 'surā vā etān valagān devebhyaḥ prāṇeṣu nyakhanaṃs tān bāhumātre 'nvavindaṃs tasmād bāhumātraṃ kheyaṃ yad vāva kṛtyā yañ śaphaṃ yad abhicaritaṃ tad etad udvapati prāṇā vā uparavās yad avasiñcati tasmād ima udanvantaḥ prāṇāḥ prāṇā vā uparavā yad avastṛṇāti tasmād ime lomaśāḥ prāṇā atha yad avasiñcaty ava ca stṛṇāti mastiṣko vā eṣa kriyate hanū adhiṣavaṇe śiro havirdhānaṃ śīrṣan vā ime hanū tasmād dhavirdhāne 'ntar vā ime śīrṣan hanū tasmād antar ime vā ete yat santṛndyād ime eva santṛndyāt tat sampādye eva dvyaṅgulam antarā kāryaṃ dvyaṅgulaṃ hīdam antarā vai nākeva śiro havirdhānaṃ pṛṣṭham āgnīdhram udaraṃ sadaḥ prāṅ hi yajñaḥ saṃhito hanū adhiṣavaṇe jihvādhiṣavaṇaṃ grāvāṇo dantā mukhato vā etat prajāpateḥ somaṃ pibantīndro vai vṛtram ahan sa imāṃ prāviśat taṃ devatāḥ praiṣam aichaṃs tan nāvidaṃs taṃ bhūtāny upāravanta yo no 'dhipatir abhūt tan na vindāmā iti tad uparavāṇām uparavatvaṃ yat tad upāravanta tac caturdhāvastād evaichann ekadhā paro 'nvavindaṃs tasmāc caturdhāvastād ekadhā paro yad uparavān anumṛśatīndriyasyāvaruddhyai
||3.8.8||vā : fn emended| ed|: vā|
pṛthivyai tvāntarikṣāya tvā dive tveti prokṣaty eṣā hy eṣāṃ lokānāṃ vidhṛtyai mīyate triḥ prokṣati triṣatyā hi devā atho trayo vā ime lokā ebhya evaināṃ lokebhyaḥ praukṣīd annaṃ vai yavā ūrg udumbaro yad yavamatībhiḥ prokṣaty ūrjā vā etad annaṃ samardhayaty ṛkṣaṃ vā amedhyam āpo havir yad avasiñcati medhyam evainat karoty ṛkṣaṃ vā amedhyaṃ yad avastṛṇāti medhyam evainat karoti pitṛdevatyaṃ vai nikhātam amedhyam anyadevatyam asyāḥ khalu vā imā uttamārdha oṣadhayo yad avastṛṇāty asyā evainām uttamārdhe minoty anikhātaivābhūd annaṃ vai yavā ūrg udumbaro yad yavam avāsyaty anne vā etad ūrjaṃ dadhāti na hy annam ṛta ūrjo dhinoti no hy ūrg ṛte 'nnād dhinoti nitānas tvā māruto nihantv iti mano vai nitānaḥ prāṇā mārutā mitrāvaruṇau dhruveṇa dharmaṇeti mitram evaināṃ dādhāra varuṇaḥ kalpayati vidhṛtyai ca khalu vā eṣāṃ prajānāṃ kḷptyai ca mīyate mitrāvaruṇau vai devānāṃ dharmadhārayau daivaṃ vā etad dharmam adīdharatāṃ yad audumbarī brahmavaniṃ tvā kṣatravaniṃ paryūhāmīty āśīr evaiṣā brahma dṛmha kṣatraṃ dṛṃhety āśiṣa evaiṣa parigraho ghṛtena dyāvāpṛthivī āpṛṇeti ghṛtenaiva dyāvāpṛthivī vyunatty udaraṃ vai sada ūrg udumbaro yad audumbary ūrjaṃ vā etan madhyata ātmano dhatte prajānāṃ ca prajāpater vā etad udaraṃ yat sadaḥ prājāpatya udgātā tasmād udgātānvārabhate yajamāno vā audumbarī varṣiṣṭhā kāryā varṣmainaṃ samānānāṃ gamayati viśvajanasya chāyāsīti chadir abhinidadhāti gotrādgotrād dhi prasarpanty udaraṃ vai sado yad anyenānyena samminoti tasmād udaram anyenānyenāmena santata udaraṃ vai sado yad anūcīnaṃ minuyāt parācīnaṃ jagdham atīyād atha yat tiraścīnaṃ minoti tasmāj jagdhaṃ sarvāṇy aṅgāny anuveti prajā vā etat samīcīnaṃ minoti samīcīr enaṃ prajā abhisamāvartate saṃyāta iva sa bhavati samānaṃ sāṅkāśinaṃ kāryaṃ samānā hīme prāṇā yaṃ dviṣyāt tasyākṣṇayā minuyāt prāṇān asya mohayati pramāyuko bhavati yadi kāmayeta varṣet parjanyā iti nīcaiḥ sado minuyād vṛṣṭim eva niyachati yadi kāmayeta na varṣet parjanyā ity uccaiḥ sado minuyād vṛṣṭim evāpāgrahīn navachadir agniṣṭome syāt tejasā trivṛtā sammitaṃ pañcadaśachadir ukthye pañcadaśena vajreṇa sammitaṃ saptadaśachadir atirātre saptadaśo vai prajāpatiḥ prājāpatyā rātrir ānuṣṭubhī yajñakratūnām evaiṣā vyāvṛttiḥ prācīnavaṃśaṃ havirdhānaṃ minoty ūrdhvā hi dyauḥ prācīnavaṃśam āgnīdhram ūrdhvaṃ hy antarikṣaṃ tiraścīnavaṃśaṃ sadas tiraścī hīyaṃ yajuṣā havirdhānaṃ minoti niruktā hi dyaur yajuṣā sado niruktā hīyam ayajuṣāgnīdhram aniruktam iva hy antarikṣam ardham āgnīdhrasyāntarvedi minoty ardhaṃ bahirvedy ardhaṃ hy antarikṣasyāsmiṃl loke 'rdham amuṣmin
||3.8.9||dharmam : fn emended| ed|: dhamam|
abhinidadhāti : fn emended| ed|: ābhanidadhāti|
sa : fn emended| ed|: sa|
suvāṅ nabhrāḍ aṅghāre bambhārā ity ete vai devānāṃ somarakṣaya etebhyo vā adhi chandāṃsi somam āharaṃs te somapīthena vyārdhyata ta etāni dvitīyāni nāmāny adhatta maṅgalechāyai somapītho nā upanamād iti tasmād ete dvināmanas te vā anvāyaṃs te na prāpnuvaṃs tasmād ete 'tihāya vaṣaṭ kriyante na hi prāpnuvaṃs teṣāṃ vā eṣa loko yāvad abhi nyupyate tad yo 'vidvān ākrāmaty ārttim ārchaty atha ya evaṃ vidvān ākrāmati na sadasyām ārttim ārchati teṣāṃ vā eṣa bhāgo yad vyāghāryante ta evāsmai tenābhīṣṭāḥ prītā bhavanti yajñamukhaṃ vai pavamāno yat pavamāne stute 'gnayo vihriyante yajñamukhād evādhivihriyante jambho vai nāmāsura āsīt sa yajñam agirat sa āgnīdhraṃ na prāpnot tam āgnīdhrāt punar vyarujad etad vai jīvaṃ tasmād āgnīdhrād vihriyante dakṣiṇato vai devān asurā yajñam ajayaṃs ta udañcā āgnīdhraṃ samātiṣṭhaṃs tam āgnīdhrāt punar abhyajayann etad vā anabhijitaṃ tasmād āgnīdhrād vihriyanta etat prati vai devān asurā yajñam ajayaṃs ta āgnīdhrād adhi bahiṣpavamānena yajñam abhijityāgnīn ādhāya barhir astṛṇata parājijñānā vā etat sarpanti yad bahiṣpavamānaṃ stoṣyantaḥ sarpanti yad bahiṣpavamāne stuta āha ||
maṅgalechāyai : fn correcturen und conjecturen zu dem ganzen Werk|
agnīd agnīn vihara barhiḥ stṛṇāhi || ity āgnīdhrād vā etad adhi bahiṣpavamānena yajñam abhijityāgnīn ādhāya barhiḥ stṛṇate 'tra vā etarhi yajño yatrāstutaṃ stotraṃ yatraiva yajñas tad abhiparyāvṛtya juhoti śukravatī vai pūrve savane aśukraṃ tṛtīyaṃ savanaṃ yaj jyotiṣmatīs tṛtīyasavane vyāghārayanti tena tṛtīyasavanaṃ śukravat saṃvatsaro vā agniṣṭomas tasya vā etās tanvo yad dhiṣṇyās tā vā asyaitat samuddharṣayitvā jyotiṣmatīḥ kṛtvāthāgniṣṭomena stuvate saṃvatsaro vā agniṣṭomo dvādaśa māsāḥ saṃvatsaro yat prācīr āhutayo hūyante pratyañco dhiṣṇyā vyāghāryante saṃvatsarasya vidhṛtyay ubhayato vai devān asurāḥ parīyattā āsan purastād anye paścād anye yat prācīr āhutayo hūyante ye purastād āsaṃs tāṃs tenāpānudanta yat pratyañco dhiṣṇyā vyāghāryante ye paścād āsaṃs tāṃs tenāpānudanta tad bhrātṛvyasya vā eṣa vinodo 'dhvaryuṇā vai yajño vidhṛta idam iva vā etad yajñasya yad dhiṣṇyā yad adhvaryuḥ pratyaṅ dhiṣṇyān atīyāt prāṇāt saṅkarṣeta pramāyukaḥ syād yady atīyād yajñaparuṣy atīyād aindrīm anubrūyād aindraṃ hi sadaḥ svayaivainad devatayopacaraty ātmano 'hiṃsāyai prācīnaṃ vai dhiṣṇyebhyo 'dhvaryor loko yad adhvaryuḥ pratyaṅ dhiṣṇyān atīyād anyajanatāsya kṣetram abhyārohukā syān ny anya upyante nānye tad eṣāṃ mithunaṃ prajāyati niruktā anye 'niruktā anye ye niruktās te 'smai lokāya ye 'niruktās te 'muṣmai kṣayāya yathā vā idaṃ mekhalāṃ paryasyate medhyasya cāmedhyasya ca vidhṛtyā evaṃ vā ete nyupyante yajñasya vidhṛtyai yat prācīnaṃ dhiṣṇyebhyas tad devānāṃ yat pratīcīnaṃ tan manuṣyāṇāṃ tasmāt somaṃ pibate prāñco dhiṣṇyā nātisṛpe janaṃ hy eti devalokam abhyārohati cātvālād vihriyanta eṣa vā agnīnāṃ yoniḥ svād eva yoner vihriyante 'skannatvāya teṣāṃ vā etad abhyavāyanaṃ codayanaṃ ca yad antarā cātvālaṃ cāgnīdhraṃ caitad vai yajñasya tīrthaṃ tasmād etena sañcarati tena yo 'vidvānt sañcaraty ārtim ārchaty atha ya evaṃ vidvānt sañcarati na sadasyām ārtim ārchati ||
stṛṇāhi : fn emended| ed|: stṛṇāti| ts|6|3|1|2: stṛṇāhi, śb|4|2|5|11: stṛṇīhi
ity uparikāṇḍe asurāṇāṃ nāma aṣṭamaḥ prapāṭhakaḥ samāptaḥ
||3.8.10||